Årsredovisning 2022

Nu lämnar vi år 2022 bakom oss. Året inleddes ganska lugnt, pandemin hade börjat ge vika och vi kände nog alla att äntligen kan vi börja känna hopp om framtiden. Men tyvärr varade inte lugnet så länge, den 24 februari, invaderade Ryssland Ukraina och vi fick ett krig i vår närhet. Kalix tog emot ukrainska flyktingar i Sjöbovillan. Kriget har påverkat hela samhället, med högre utgifter som räntor, inflation, elpriser och bränslepriser.

År 2022 har kommunen ett positivt resultat på 35,6 mnkr, vilket till stor del beror på förbättrade skatteintäkter efter pandemiåren och statsbidrag till främst socialnämnden där de bland annat arbetat strukturerat med att minska andelen timanställningar. Oroande åren framåt är framförallt bristen på människor att anställa och de stora kostnadsökningarna som även kommunen drabbas av i inflationens spår gällande pensioner, räntor och prisökningar exempelvis för livsmedel och hyrda lokaler.

Den IT attack som skedde i december 2021 har haft fortsatt påverkan på ekonomin under 2022.

Jag vill lyfta några viktiga beslut och händelser under året: En stor satsning gjordes på personalens friskvård där ett friskvårdsbidrag utgår med 2 200 kronor. Barnens sommarfest 2022 som var en oerhört lyckad satsning. Invigning av gång och cykelväg till Risögrund. Färdigställande och inflyttning på kvarteret Mården (24 lägenheter) som ägs av stiftelsen KalixBo. Satsningen på ett nytt ridhus är viktigt för attraktiviteten för Kalix som ort. Investeringen i nya inomhusmiljöer vid F-huset på Furuhedsskolan hoppas vi ska locka fler till de utbildningarna.

En ny detaljplan för Näsbyängarna har antagits. Syftet är att skapa förutsättningar för att kunna bedriva handel- och centrumverksamhet samt även möjliggöra att kunna utveckla en del av området till kolonilottsområde.

Omsorgens hus blev klart för inflyttning för personal inom hemtjänsten samt stöd och omsorg, en stor klimatsatsning har gjorts genom att investera i elbilar till hemtjänsten. Beslut att bygga ett nytt särskilt boende med 50 platser på Hamptjärnsvägen. Det är viktiga satsningar för arbetsmiljön, jämställdheten och klimatet.

Det skapades möjligheter för skolungdomar att kunna välja sitt feriearbete i kommunen eller i ett företag.

Besöksnäringen har under 2022 haft en stor ökning av gästnätter, i Kalix ökade gästnätterna med 94 % i jämförelse med 2021 (antal gästnätter var 71 061)

För Kalix och Norrbotten ser framtiden positiv ut i den gröna omställningen. Vi ser en positiv inflyttning till kommunen, men än fler behöver välja att flytta hit och vi behöver attrahera ungdomarna att stanna kvar.

Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare och medborgare för ett gott samarbete, det är tillsammans vi utvecklar Kalix.

Susanne Andersson

Kommunstyrelsens ordförande

1.2 Förvaltningsberättelse

I denna förvaltningsberättelse lämnar Kalix kommun information om förvaltningen av
kommunen och den kommunala koncernen i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal
bokföring och redovisning 11 kapitlet och RKR R15 Förvaltningsberättelse.

1.2.1 Den kommunala koncernen

Bild

1.2.2 Översikt över verksamhetens utveckling

Den kommunala koncernen

	2022	2021	2020	2019	2018
Verksamhetens intäkter, mnkr	1 565,0	1 494,2	1 457,5	1 422,0	1 404,7
Verksamhetens kostnader, mnkr	-1 407,8	-1 328,0	-1 292,6	-1 285,9	-1 293,5
Årets resultat, mnkr	37,4	73,5	60,0	37,3	9,1
Soliditet, %	37	38	35	34	32
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse pension, %	22	21	17	14	11
Investeringar (netto), mnkr	175,1	176,4	139,2	139,9	215,2
Självfinansieringsgrad	0,3	1,0	1,2	0,9	0,5
Långfristig låneskuld, mnkr	1 156,6	1 151,0	1 065,8	1 037,1	1 061,1
Antal anställda	1 664	1 616	1 616	1 597	1 629

* Självfinansieringsgrad innebär årets resultat, justerat för poster som inte påverkar kassaflödet, ställt i relation till nettoinvesteringarna. En självfinansieringsgrad på 100 procent eller mer innebär att kommunen kan skattefinansiera alla investeringar.

Kommunen

	2022	2021	2020	2019	2018
Folkmängd	15 729	15 768	15 812	15 886	16 058
Kommunal skattesats	22,55	22,55	22,55	22,55	22,55
Verksamhetens intäkter, mnkr	1 483,2	1 412,7	1 375,2	1 341,2	1 330,6
Verksamhetens kostnader, mnkr	-1 447,5	-1 351,1	-1 326,3	-1 312,8	-1 323,7
Årets resultat, mnkr	35,6	61,6	48,9	28,3	6,9
Soliditet, %	50,6	50,9	48,9	48,9	47,3
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse pension, %	26,2	23,5	19,3	15,5	12,5
Investeringar (netto), mnkr	126,6	120,2	99,7	90,6	83,3
Självfinansieringsgrad	0,2	1,1	1,4	1,1	0,8
Långfristig låneskuld, mnkr	337,0	318,3	321,7	287,6	287,7
Antal anställda	1 615	1 593	1 590	1 574	1 611

Årets resultat i Kalix kommun är 35,6 mnkr (koncernen 37,4 mnkr). Kommunens resultat motsvarar 3 % av kommunens intäkter i form av skatter och generella statsbidrag. Nämnderna redovisar tillsammans +10,3 mnkr mot budget och socialnämnden förbättrar detta till störst del med en positiv budgetavvikelse på 15,3 mnkr. Socialnämnden har mottagit en ovanligt stor mängd riktade statsbidrag de senaste två åren och år 2022–2023 förbättrades resultatet ytterligare efter att beslut och utbetalning av statsbidrag för prestationsbaserade medel kom i juni. Socialnämnden beviljades 27,8 mnkr och medlen kan användas under två år framåt. Bidraget har periodiserats enligt gällande redovisningsregler och innebär att 10,3 mnkr intäktsförs 2022 och 17,5 mnkr 2023. När statsbidragen upphör år 2024, enligt nuvarande beslut, så kommer socialnämnden att ha ett betydligt sämre ekonomiskt läge. Utbildningsnämnden har vid årets slut ett utfall som innebär -5,0 mnkr i jämförelse med sin budget på 388,8 mnkr vilket till stor del beror på att den behovsbedömda resursen som används för att möta ökat behov av extra stöd till barn som behöver det för att klara skolgången av olika orsaker. Pensionskostnaderna överstiger budget med 8,0 mnkr medan skatteintäkterna exklusive nämnderna är 29,7 mnkr bättre än budget och finansnettot slutar nästintill i enlighet med budget med +0,1 mnkr. Till skillnad från föregående år har placeringen av pensionsmedel haft en negativ värdeutveckling och därmed har de finansiella kostnaderna påverkats negativt.

1.2.3 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

År 2022 inleddes med fallande finansiella marknader vilket förvärrades än mer när Ryssland invaderade Ukraina i februari. Priserna för energi, drivmedel och livsmedel steg snabbt och det ekonomiska klimatet har fortsatt att försämras under året allteftersom den höga inflationen tvingat världens centralbanker till snabba och stora räntehöjningar. Lågkonjunkturen står för dörren vid inledningen av år 2023. BNP föll det sista kvartalet år 2022 och prognosen för hela året 2023 är att BNP blir 1 % lägre än år 2022. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar har minskat alltsedan sommaren 2022 och det utgör den tydligaste påverkan på ekonomin. Arbetsmarknaden i Sverige är fortfarande stark men svaghetstecken syns bland annat inom byggsektorn. SKR (cirkulär 23:07) räknar med att sysselsättningen kommer att minska under år 2023 och arbetslösheten öka från 7,5 % år 2022 till 8,2 %. Detta påverkar hushållens inkomster och företagens försäljning. Ett svagt konjunkturläge framöver kommer att dämpa inflationen då företagen får allt svårare att höja sina försäljningspriser. När inflationsförväntningarna sänks så kommer räntorna att kunna sjunka.

Hushållens köpkraft urholkas alltmer utifrån den ännu rådande höga inflationen och deras reallöner återställs inte med snabbhet bara för att perioden av ovanligt hög inflation går över. Räntorna förespås gå ner under år 2024 men inte till de låga nivåerna fram till år 2022 utan den bästa gissningen är någonstans mittemellan det och dagens läge. Någon snabb återgång mot starkare konjunktur förväntas därmed inte utan en långsam återhämtning sker efter två år av lågkonjunktur åren 2023–2024.

För kommunsektorn innebär den höga inflationen att det reala skatteunderlaget minskar, prognosen är att det minskar med 3 % år 2023, även om det nominellt ökar med 4 %.

Bild

En stor kostnadspost i kommunerna är pensioner och de har ökat kraftigt utifrån inflationen åren 2023–2024, prognoserna är för närvarande att kostnaderna kan sjunka år 2025 återigen. Men detta bygger på att inflationen i juni 2024 återigen är nere på en låg nivå och även om det under januari 2023 märks en liten tillbakagång, samt att den beskrivna prognosen ovan bör få den effekten, så är det endast samhällsekonomisk teori och prognoser som ingen med säkerhet vet om de slår in.

Bild

Källa: Skandia, beräkning utförd av Skandikon för Kalix kommun per 2022-12-31

Kommunens räntekostnader stiger allteftersom att lånen i lånestocken förfaller. Kommunens Finanspolicy (Kommunfullmäktige 2022-04-11 § 59) styr att förfallostrukturen sprids över tiden för att minimera refinansierings- och ränterisk. För närvarande har kommunens lån en spridning på räntenivåer från 0,15 % på ett gammalt lån som förfaller i början på år 2024 och till 3,36 % på det senast omsatta lånet. På den totala lånestocken 330,5 mnkr blir det naturligtvis betydande kostnadsökningar, vilket innebär att finansnettot tar ett allt större budgetutrymme i anspråk och minskar förutsättningarna för verksamheterna att utvecklas. Redan beslutade stora och långsiktiga investeringar som ej kan självfinansieras, såsom renovering av F-huset under år 2023–2024 samt byggnation av ett nytt särskilt boende åren 2023–2025, innebär att finansnettot påverkas av den ökade lånevolymen och att det nu sker i den rådande räntemiljön är en ytterligare negativ effekt.

Bland övriga prisökningar sticker bland annat livsmedel och drivmedel under år 2022 ut. År 2023 och framåt ses utöver dessa höjda hyror för kommunens särskilda boenden och prisökningar för skolskjutsar, licenskostnader samt avtalade priser inom avtal inom teknisk försörjning för vinterväghållning, regional- och lokaltrafik. Energikostnaderna har ännu inte stigit i Kalix kommun i paritet med de värsta scenarion, utifrån de avtal kommunen har tecknat. Gällande drivmedelskostnader övergår kommunen allteftersom till el som dominerande drivmedel utifrån Riktlinjer för fordon i Kalix kommun (Kommunfullmäktige 2021-04-12 § 93) vilket innebär att direkt påverkan från fortsatt ökande priser på bensin och diesel kommer att minska gällande fordonsflottan. Elbilar är dock dyrare i inköp så den totala kostnaden för bilarna sjunker inte, endast risken för just prisökningar på fossila bränslen. Istället uppstår risken för tillgång på el och volatilitet gällande elpriset i framtiden.

De stora utmaningarna gällande kompetensförsörjning är oerhört närvarande under år 2022 och lösningar såsom sommaravtal har använts som kortsiktig lösning av bemanningen i äldreomsorgen under sommarperioden. Långsiktigt ses stora problem att kunna bemanna äldreomsorgen men även ses betydande svårigheter med att rekrytera personal såsom lärare och socialsekreterare. Demografins utveckling som innebär allt färre i arbetsför ålder och fler äldre i den norra delen av landet är en stor orsak men även måste sektorn arbeta med att göra det attraktivt att välja att arbeta inom verksamheter där personalen producerar välfärd.

Kommunal utdebitering

Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen för hela riket låg år 2022 på 20,67 % vilket är oförändrat sedan förra året. Skattesatsen i Kalix kommun är också oförändrad med 22,55 öre per krona. Övertorneå har den lägsta kommunalskatten av länets 14 kommuner med 21,75 % medan Arjeplog har den högsta med 23,50 %. Länssnittet ligger på 22,57 %. Tillsammans med regionsskatten, för Kalix, uppgick den totala skatten för 2022 till 33,89 %. Genomsnittet i landet är 32,23 % (32,27 % år 2021). Dorotea har den högsta totala skattesatsen med 35,15 % (35,15 %) medan Österåker har landets lägsta skatt, 28,98 % (28,98 %).

Skattesats till kommun

Skattesats i procent	2022	2021	2020	2019	2018
Hela riket	20,67	20,67	20,72	20,70	20,74
Norrbottens län	22,57	22,57	22,57	22,57	22,57
Arjeplog	23,50	23,50	23,50	23,50	23,50
Arvidsjaur	22,80	22,80	22,80	22,80	22,80
Boden	22,60	22,60	22,60	22,60	22,60
Gällivare	22,55	22,55	22,55	22,55	22,55
Haparanda	22,50	22,50	22,50	22,50	22,50
Jokkmokk	22,95	22,95	22,95	22,95	22,95
Kalix	22,55	22,55	22,55	22,55	22,55
Kiruna	23,05	23,05	23,05	23,05	23,05
Luleå	22,50	22,50	22,50	22,50	22,50
Pajala	23,40	23,40	23,50	23,50	23,50
Piteå	22,25	22,25	22,25	22,25	22,25
Älvsbyn	22,45	22,45	22,45	22,45	22,45
Överkalix	22,80	22,80	22,80	22,80	22,80
Övertorneå	21,75	21,75	21,75	21,75	21,75

Källa: scb.se

Utveckling skatteunderlag

I cirkulär 23:07 bedömer SKR att det underliggande skatteunderlaget ökade med 5,9 % under år 2022. Efter pandemin sågs en återhämtning under år 2021 med en ökning av skatteunderlaget med 5,3 % enligt uppgifter från Skatteverket/SKR (Cirkulär 22:54) och år 2022 var tillväxten därmed fortsatt stark. Under andra halvåret 2022 bromsade ekonomin in, vilket även märktes genom att lönesumman bromsade in de sista månaderna 2022. De höjda garantipensionerna från och med augusti 2022 var en balanserande faktor.

År 2023 minskar ökningstakten av skatteunderlaget och blir lägre än genomsnittet de tio senaste åren. Såsom inledningen visar minskar skatteunderlaget realt utifrån att kommunens köpkraft urholkas med den kraftigt stigande inflationen.

Befolkning

För kommunens ekonomi har befolkningsutvecklingen en avgörande betydelse. Kommunens skatteintäkter och statsbidrag bygger i hög grad på hur stor befolkningen i kommunen är. Från 1980 har kommunen haft en vikande befolkningsutveckling. Invånarantalet var vid årsskiftet 15 729 personer. Det är 39 färre invånare än föregående år.

Födelsenettot har sedan babyboomen under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet haft en negativ utveckling medan flyttnettot fram till och med år 2017 varit positivt. Åren 2018 och 2019 har det varit negativt för att återigen vända till ett positivt flyttnetto de tre senaste åren. Det har ökat i positiv riktning för varje år och år 2022 nåddes nästan fullmäktiges mål om ett positivt flyttnetto på +75 då det landade på +74.

Under året flyttade 659 (673) personer till Kalix och antalet utflyttade uppgick till 586 (669). Flyttnettot har förbättrats under året utifrån en lägre utflyttning än tidigare år. Flyttströmmarna ser olika ut i olika ålderskategorier men år 2022 avviker också i det avseendet, se nedan tabell samt kommentar.

Under år 2022 föddes 127 barn vilket är 8 färre än under 2021. Under året avled 246 (229) personer.

Befolkning åren 1970 - 2020

År	2020	2015	2010	2005	2000	1990	1980	1970
Befolkning	15 812	16 248	16 740	17 483	17 995	19 241	19 599	18 199

Åldersstruktur

Ålder	2022	2021	2020	2019	2018
0–9	1 457	1 459	1 438	1 431	1 440
10–19	1 601	1 581	1 613	1 629	1 684
20–29	1 434	1 483	1 508	1 556	1 646
30–39	1 690	1 650	1 614	1 555	1 499
40–49	1 626	1 667	1 671	1 734	1 802
50–59	2 200	2 196	2 226	2 246	2 266
60–69	2 250	2 239	2 262	2 272	2 328
70–79	2 149	2 161	2 196	2 222	2 183
80-	1 322	1 332	1 284	1 241	1 210
Totalt	15 729	15 768	15 812	15 886	16 058

Befolkningsförändringar

	2022	2021	2020	2019	2018
Antal födda	127	135	147	141	132
Antal döda	246	229	226	206	235
Födelseöverskott	-119	-94	-79	-65	-103
Antal inflyttade	659	673	611	581	619
Antal utflyttade	586	639	609	692	629
Flyttningsnetto	73	34	2	-111	-10
Justering	7	16	3	4	2
Befolkningsförändring	-39	-44	-74	-172	-111

Flyttningsnetto

	2022	2021	2020	2019	2018
0 - 9 år	7	20	28	-9	+12
10 - 24 år	3	-24	-61	-69	-39
25 - 64 år	71	41	53	-20	+57
65 - 69 år	-3	6	-1	5	-10
70 år och uppåt	-5	-9	-17	-18	-8
Totalt	73	34	2	-111	-10

År 2022 har det största antalet inflyttade (+71) i arbetsför ålder under åren 2018–2022 i ovan tabell. Anmärkningsvärt är att flyttnettot bland ungdomar 10–24 år är positivt (+3). Ålderskategorin 15–24 år drar vanligtvis ner nettot mer än vad det gjorde år 2022 med -9, förra året minskade gruppen med -32 invånare. Detta är en ålderskategori som ofta flyttar till andra orter på grund av studier och till viss del jobb efter avslutad gymnasieutbildning.

1.2.3.1 Riskbedömning

Verksamhetsrisker

Det finns en stor utmaning i att kommunen tappar invånare, skatteintäkterna minskar genom detta såväl som genom den nu pågående konjunkturnedgången och realt på grund av inflationen. Samtidigt är beslut fattade om tre stora renoveringar/nybyggnationer i kommunen, varav två är påbörjade/pågående. En större andel av kommunens intäkter kommer att åtgå till fastigheter och materiella anläggningstillgångar samt räntekostnader och mindre utrymme finns därmed till personalkostnader och andra omkostnader. För att undvika detta behöver motsvarande effektiviseringar hittas genom exempelvis minskat och/eller effektivare nyttjande av andra lokaler i kommunen. Detta kommer att kräva tydliga analyser från förvaltningarna för att ge bra underlag till kommande svåra politiska prioriteringar.

En av kommunens viktigaste uppgifter och samtidigt största risk är att lyckas säkerställa kompetensförsörjningen i framtiden. Socialnämndens och Utbildningsnämndens verksamheter är än så länge värst drabbade gällande att inte kunna anställa medarbetare.

Kompetensförsörjningen

Den största utmaningen Socialnämnden står inför är kompetensförsörjningen och bristen på medarbetare inom de flesta områdena. Verksamheterna har idag inte full bemanning inom äldreomsorgen, hälso- och sjukvården samt individ- och familjeomsorgen, IFO, och mycket få eller inga sökanden på en del tjänster. Om kommunen inte klarar av att bemanna i den nivå som krävs kan brukar- och patientsäkerheten riskeras, vilket kan få allvarliga konsekvenser för de som verksamheten är till för, en än mer ansträngd arbetsmiljö för chefer, ledare och medarbetare samt att risker för till exempel viten av både IVO och arbetsmiljöverket ökar.

Rekryteringssvårigheterna av socionomer till barn och unga inom IFO har förvärrats. Periodvis finns ingen sökande till utannonserade tjänster. Det är en utmaning socialförvaltningen arbetat med i många år och arbetet fortsätter. För att klara de lagstiftade utredningstiderna anlitas inhyrd personal periodvis.

I kompetensförsörjningskartläggningar har Utbildningsnämnden identifierat behov av specialpedagoger, att vidareutbilda förskollärare som undervisar i förskoleklass till att bli behöriga att undervisa i 10-årig grundskola, lärare ma/no åk 7–9 samt fritidspedagoger. Förvaltningen vidtar åtgärder utifrån denna kartläggning i den utsträckning som är möjlig.

Under rubriken Hållbarhet nedan berörs kollektivtrafikens roll för attraktiviteten och därmed kompetensförsörjningen i Norrbotten och Kalix.

Prisökningarna

Inflationen drabbar samtliga verksamheter genom prisökningar, men även befaras den orsaka ökade behov bland annat inom individ- och familjeomsorgen.

Pensionskostnaderna ökar markant i kommunerna åren 2023–2024. Nuvarande prognoser innebär en tro på nedgång av inflationen inför år 2025 och därmed en återgång till tidigare mer normala kostnadsnivåer och andel av kommunernas budget. Det finns dock en reell risk att verkligheten inte sammanfaller med prognosen.

Försörjningsstödet går med ett underskott, vilket det gjort under flera år. Verksamheten har arbetat intensivt för att fler ska gå till egen försörjning, år 2022 52 stycken, och att antalet ärenden inom försörjningsstödet ska minska. 2023 höjs dock riksnormen med 8,6 procent, vilket ökar kostnaderna för försörjningsstödet med ca 1,5 miljoner i Kalix kommun. Historiskt har hög inflation också medfört att fler har behov av försörjningsstöd, vilket ses som en risk framöver.

Utbildningsnämnden beskriver att ökningarna av energi- och råvarupriser påverkar främst skolskjutskostnader och gymnasiets verksamhetskostnader men även noteras det att läroböcker har blivit dyrare.

Kommunen har idag ett fyraårigt elavtal med en portföljförvaltare som pris-säkrar vår el-portfölj via Nordpool/Nasdaq på en femårig horisont. Avtalet löper ut vid årsskiftet 2024/2025 och el-portföljen tas då över av part efter ny upphandling. Det vill säga inga stora variationer sker med avtal som löper ut. El köps till så kallat spotpris på Nordpool/Nasdaq och avräknas mot de finansiella säkringarna. Därefter fastställs det slutliga "rena elpriset" exkl. moms, nätavgifter och skatter. Årsmedlet för 2022 uppgick till ca 25 öre per kWh. Den totala elförbrukningen för 2022 uppgick till ca 19,8 GWh (19 800 000 kWh). Prognosen för de kommande åren är: 16 öre/kWh år 2023, 18 öre/kWh år 2024, 26 öre/kWh år 2025 och 44 öre/kWh år 2026. Kommunen är därmed hittills och de närmsta åren inte drabbade av stora prisökningar gällande konsumtionen av el.

En kraftig ökning av fjärrvärmepriserna med 14 % år 2023 (ca 1,1 mnkr dyrare totalkostnad för Kalix kommun) påverkar de kommunala fastigheterna och en analys behöver göras över alternativa lösningar. Priserna för pellets har också ökat, ingångna avtal medger prisjusteringar med nästan 50 % år 2023 jämfört med 2022. Pris per färdig kWh var 49 öre år 2022 och för 2023 är priset 73 öre.

Kostorganisationen har ett större minus år 2022 främst på grund av dyrare inköp av livsmedel. Inför år 2023 höjs kostpriset till köpande verksamheter med ca 10 % för att täcka de ökande priserna.

Prisökningarna gällande byggmaterial har varit stora under år 2022, men sågs mattas av under hösten och vintern även om det ligger på en fortsatt hög nivå. Kommunen har stora pågående och kommande byggnationer.

Hållbarhet

En utmaning är kunskapsbrist gällande hållbarhetens samtliga tre dimensioner ekonomi, ekologi och det sociala. För att effektivisera hållbarhetsarbetet inom respektive verksamhet behöver personal i kommunen utbildas för att skapa kunskap och medvetenhet för området. Hållbarhetsarbetet knyts till Agenda 2030. Riskerna med att misslyckas med implementering av hållbara arbetssätt är fördyrade kostnader och sämre social utveckling samt att kommunen inte bidrar till övriga målsättningar inom Agenda 2030.

Fastighetsavdelningens arbete har under lång tid syftat till att minska negativ miljöpåverkan. Mer än 95 procent av den energi som Kalix kommun köper in är förnyelsebar. Den lilla del som är fossila bränslen i form av eldningsolja används endast som stöduppvärmning vid extremkyla vilket sker så sällan att det inte är effektivt att konvertera de delarna. För de kommande åren kommer fokus fortsatt att ligga på solceller, energibrunnar, elfordon och smarta styrsystem. Senast ut har Björknäs ridhus varit och nu närmast planeras energilösningar för det nya SÄBO som ska byggas. I befintligt bestånd är smarta styrsystem något att satsa på tillsammans med bland annat solceller och annan teknikuppgradering. Gällande solceller är tak som ska skottas och fasaders konstruktioner en utmaning. Då kan solceller med markmontage vara ett alternativ. Framöver behöver fler energieffektiviseringsåtgärder genomföras för att ytterligare minska energiförbrukningen.

Kommunens fordonspolicy styr mot 0 % fossildrivna fordon år 2030, vilken är på god väg att implementeras genom upphandlade elfordon. Risken i det sammanhanget är att laddinfrastruktur inte kan byggas i tillräckligt snabb takt utifrån leveranstider med mera samt att tillgången på el inte förblir stabil framåt.

I grundskolan har behovet av den behovsbedömda resursen som använts för att möta de utmaningar skolorna ställs inför i form av ökad grad av s.k. hemmasittare och ett sämre mående i kombination med ökat socialt stöd hos elever ökat under 2022. Förvaltningen ser ett fortsatt stort behov av den behovsbedömda resursen. Budget, även delvis finansierade av riktade statsbidrag, prognostiseras inte att räcka år 2023 och framåt.

Demografin påverkar Socialförvaltningen, under de kommande årtiondena blir det fler äldre än idag. Prognosen pekar på att den största ökningen är fram till 2030. Förvaltningen har sökt och erhållit statsbidrag som gett större förutsättningar att arbeta med utveckling inom bland annat äldreomsorgen. Dessa medel kommer att avslutas eller minskas kraftigt till 2024 vilket kan innebära avveckling av satsningar och en inbromsad utveckling.

Kommunen har stora utmaningar av socioekonomisk karaktär. Psykisk ohälsa ökar oavsett ålder, unga vuxna med samtida sjuklighet ökar, en komplexitet avseende psykisk sjukdom i kombination med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika. Antalet ärenden inom Individ- och familjeomsorgen där det förekommer våld fortsätter att ligga på en hög nivå och i stor del av anmälningarna är orsaken våld. Inom barn och unga ses en ökad mängd komplexa ärenden främst barn och unga med psykisk ohälsa och NPF-diagnoser. Det är svårt att hitta rätt stöd och behandling och se ett resultat när barn/unga inte blir utredda av professionen inom regionen.

Antal våldsrelaterade ärenden var år:

· 2019: 15 ärenden

· 2020: 28 ärenden

· 2021: 39 ärenden

· 2022-01-01–2022-12-13: en ökning till 44 ärenden

Det är bekymrande att det har skett en ökning med mer än det dubbla inom kort tid.

Socialtjänstens arbete med våldsutsatta har varit kraftigt underfinansierat från statens sida under lång tid. När kraven på stöd till våldsutsatta skärptes i socialtjänstlagen 2007 tillfördes inga ökade resurser. Skärpta lagkrav utan statlig finansiering är ett av skälen till den ökande arbetsbelastningen i socialtjänsten, och ett viktigt skäl till att kommunernas individ- och familjeomsorg går med underskott år efter år.

Samhällsbyggnadsnämnden ser ett behov av strategiska förvärv av fastigheter och markområden för framtida etableringar av bostäder, industriområden etc. vilket också pågår. Inom VA har en VA-plan antagits. Behov finns för en investeringsram på ca 40 mnkr årligen för perioden 2024–2026, vilket är en dubbelt så hög nivå än den investeringstakt kommunen haft tidigare år. Detta innebär potentiellt dyrare taxa för kommunens medborgare utifrån att avskrivnings- och räntekostnader ökar med en snabbare investeringstakt. Investeringsmedel för vägar beräknas behöva tillföras 20 mnkr per år under en tioårsperiod för att åtgärda vägar och gator enligt reviderad plan. En ny gatuunderhållsplan är under framtagande för att fastställas under 2023. Även detta behov är större än den investeringsbudget som åsatts vägar i kommunens investeringsbudget tidigare år. För att kunna ha en självfinansiering av den här typen av investeringar behöver annat bortprioriteras.

Lokaltrafiken kommer att ses över inför ny upphandling, där alternativa drivmedel som ex. vätgas utreds. Kostnaderna för lokaltrafiken ökar om fler närliggande byar som exempelvis Bredviken, Risön, Karlsborg, Gammelgården m.fl. ska få tillgång till utökade turer och ges möjlighet till arbetspendling. Kollektivtrafiken i Norrbotten genomgår en översyn där en framtida kollektivtrafikkarta tas fram under ledning av Regionala Kollektivtrafikmyndigheten (RKM). Kostnader för regionaltrafik har redan stigit. Prognosen framåt är osäker och tendensen är att kostnaden årligen stiger. Kollektivtrafiken är en av de stora framtidsfrågorna i regionen för att möta upp till den kompetensförsörjning som behövs i regionen.

Fastighetsavdelningen arbetar för att säkerställa underhållsbehovet av kommunala lokaler. Den centrala lokalgruppen sammanställer behovet av lokaler och ev. anpassningar för en ännu effektivare lokalförsörjning.

Inom arbetet med krisberedskap och civilt försvar kommer mest troligt nya överenskommelser varje år ett tag framöver med anledning av det oroliga omvärldsläget. Statsbudgeten visar att ersättningsnivåerna med största sannolikhet kommer att ligga kvar på samma nivå som tidigare även framöver åren 2024 och 2025. Slutsats är att det inte kommer att göras någon ambitionsökning inom området de närmsta åren och att regeringen väljer att prioritera de statliga myndigheterna och de civilområdesansvariga Länsstyrelserna i sina satsningar inom området.

Administrativt arbete i kommunen präglas av skärpta lagar, praxis och krav på förfinade uppföljningar. En del av lösningen gällande den resurs- och tidsbrist detta föder torde vara att effektivisera återkommande, enklare arbetsuppgifter med hjälp av digitala verktyg. Systemleverantörerna som kommunerna har att tillgå gällande exempelvis ekonomisystem ligger inte i framkant. Generellt är systemen gamla i grunden vilket innebär en stor utmaning när lösningen borde finnas i digitaliserade och utvecklade verksamhetssystem.

Fritids- och kulturnämnden lyfter att det osäkra samhällsläget påverkar kommuninvånarnas livssituation negativt. Nu är det mycket viktigt att locka tillbaka barn och ungdomar som slutat med någon aktivitet efter pandemin, eller att locka in dem som aldrig tidigare upplevt glädjen och samhörigheten som finns att få för den som kliver in i gemenskapen i en kultur- eller idrottsförening. En aktiv och meningsfull fritid med kulturaktiviteter, idrott och motion har positiva effekter för både individ och folkhälsa och är en investering för att bygga ett hållbart samhälle. Att utöva ett fritidsintresse och delta i ett sammanhang tillsammans med andra kan vara kompenserande, bekräftande eller reparerande och fungera som en viktig motvikt till en i övrigt mindre tillfredsställande tillvaro i arbete, familj, skola eller i det ensamma hemmet. Under uppväxtåren kan aktiviteter på fritiden ge glädje och struktur i vardagen och vara en viktig del för att utveckla identitet, självkänsla och social kompetens. För äldre ger det förutom hälsovinster en möjlighet att leva ett självständigt liv. Dock är inte tillgången till en aktiv och meningsfull fritid jämlik, den är kopplad till vilken privatekonomi individen eller familjen har, hur tillgängligt samhället är, tillgång till kollektivtrafik, fördelning av resurser mellan kvinnor och män, rädsla för att bli dåligt bemött – bemötande och trygghet, brist på socialt stöd inför och i samband med aktiviteter och brist på tid, ork eller att aktiviteten är för svår.

Kärvare ekonomi i kommunerna och nedskärningar i statliga anslag kommer att ställa större krav på den kommunala organisationen då förväntningar och krav på service från allmänheten är oförändrad eller ökande. Kravet på kommunen är stort vilket medför generellt större behov av service. Att säkerställa likvärdig tillgång på kultur- och fritidsaktiviteter kommer att bli allt viktigare då många redan idag exempelvis saknar ekonomiska möjligheter för att delta i kultur- och fritidsaktiviteter.

Övergripande om finansiella risker

Finanspolicyn (KF 2022-04-11 § 59) utgör ett övergripande ramverk som reglerar och styr Kalix kommuns finansverksamhet. Här finns beskrivet hur de olika riskerna kopplade till finansiering; ränterisk, refinansieringsrisk, valutarisk samt godkända motparter såväl vid upplåning såsom placering av överskottslikviditet ska godkännas och hanteras av Kalix kommun. Policyn utgår från kommunallagens 2 § 11 kapitel som anger att kommunen ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. 3 § bestämmer vidare att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för medelsförvaltningen och 4 § fastställer att kommunfullmäktige utöver § 3 ska besluta om riktlinjer för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelserna. I riktlinjerna ska det anges hur medlen ska förvaltas. Tillåten risk vid placering av medlen ska då fastställas. Det ska också anges hur uppföljning och kontroll av förvaltningen ska ske.

Risken för att räntekostnaderna gällande kommunens långfristiga lån ska öka är under år 2022 inte längre en risk utan ett nuläge. Ränteläget har varit lågt under en lång tid men under år 2022 tvingades centralbanken till flera kraftiga höjningar av styrräntan utifrån den snabbt stigande inflationen. År 2021 hade kommunen en genomsnittsränta på 0,47 % och år 2022 är den 0,50 %. Redan i början på år 2023 omsattes ytterligare ett lån vilket innebär att snitträntan ökar och för de senaste tolv månaderna är den i början på mars 2023 0,63 % på kommunens utestående skuld 360,5 mnkr. Förfallostrukturen på kommunens lån bestäms av finanspolicyn för att minska refinansierings- och ränterisk. Maximalt får 50 % av låneportföljen förfalla inom 1 år och den genomsnittliga räntebindningstiden i låneportföljen får inte understiga 1 år och inte överstiga 3 år. Samhällsekonomiska prognoser förespår att en sänkning av räntorna kommer att ses under år 2024, men dock inte till tidigare låga nivåer så kommunens snittränta kommer att öka i takt med att nuvarande lån förfaller.

Gällande kommunens finansiella tillgångar, placeringen av framtida pensionsmedel, så följer placeringarna kommunens policy och riktlinje på området vilken tillåter en exponering mot aktiemarknaden. Normalfördelningen är 40 % mot aktier och 60 % placerade i räntebärande instrument. Här finns en risk för nedgång av värdet på grund av volatilitet på aktiemarknaden. Covidkrisens utbrott i början på år 2020 påverkade finansmarknaden väldigt starkt och värdet på placeringarna gick ner med 14 %, en nedgång som dock återhämtade sig redan under sommaren. År 2021 hade sedan börsen en kraftig uppgång för att redan i början på år 2022 återigen vända neråt och när Ukraina invaderades dök den ytterligare. Per 31 augusti hade värdet sjunkit från årsskiftet med 7,5 mnkr till 53,4 mnkr. Vid årsskiftet var värdet 53,6 mnkr så nedgången bestod året ut och påverkade kommunens resultat negativt. Per 28 februari 2023 har marknadsvärdet ökat något till 54,9 mnkr. Det är alltid en påtaglig risk när exponering mot aktiemarknaden sker och med den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning från och med år 2019 så påverkar såväl värdenedgångar som värdeuppgångar kommunens resultaträkning även som orealiserade förluster eller vinster. I kommunens balanskravsutredning exkluderas dock dessa vilket innebär att ett negativt resultat på grund av en nedgång på aktiemarknaden normalt inte behöver återställas inom tre år.

1.2.3.1.1 Borgensåtaganden

Kommunens totala engagemang i borgensåtaganden uppgår per 2022-12-31 till 812,9 mnkr (820,6 mnkr) vilket är en minskning med 7,7 mnkr jämfört med föregående år. De kommunala bolagen har förändrat sina lånestockar på följande sätt; Kalix Industrihotell AB har amorterat på sina lån med 7,6 mnkr och Brandstationen Kalix 21:1 AB har utökat sina lån med 1,1 mnkr. Stiftelsen Kalixbo samt Kalix Nya Centrum KB har oförändrad lånevolym. Bostadsrättsföreningarna har sammanlagt minskat de lån kommunen borgar för med 0,9 mnkr och det totala åtagandet till de fyra föreningarna uppgår till 44,0 mnkr vid årsskiftet. Kommunen borgar till ett privat bolag kopplat till bostadsbyggande, Fastighets AB NIVI, och det lånet har minskat med 0,2 mnkr under året till 6,9 mnkr vid årsskiftet. Av de totala borgensåtagandena avser 0,2 mnkr (0,3 mnkr) åtaganden för egna hem. Det är en minskning av riskexponeringen till privatpersoner sedan föregående år med 93 tkr. Det kommunala förlustansvaret utgör 40 procent av de beviljade krediterna för egna hem.

Kommunfullmäktige har beslutat om en borgenspolicy, förutom den mer övergripande finanspolicyn, där det framgår vilka förutsättningar som ska uppfyllas för att en kommunal borgen ska beviljas. Det är också kommunfullmäktige som fattar dessa beslut.

Tillsammans med pensionsförpliktelser intjänade före 1998 uppgår kommunens samlade ansvarsförbindelser till 1 196,3 mnkr (1 229,4 mnkr). Pensionsförpliktelserna som inte upptagits i balansräkningen uppgår till 383,4 mnkr inklusive löneskatt. Motsvarande förpliktelse för 2021 var 408,8 mnkr. Minskningen beror främst på att pensioner betalats ut.

Riskbedömning

Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar till att stödja en icke kommunal verksamhet. Ett sådant borgensåtagande är inte någon obligatorisk eller tvingande verksamhet för kommunen. Ibland blir kommunen efterfrågad som säkerställare på grund av sin breda förankring i samhällsekonomin. Stöd i form av borgen får endast ges för sådan verksamhet som kommunen kompetensenligt skulle kunna bedriva i egen regi. Kommunal borgen ska emellertid tillämpas restriktivt, ett borgensåtagande innebär alltid ett risktagande. Kommunens beslut att ingå ett borgensåtagande ska alltid föregås av en noggrann analys/bedömning av den risk som borgensåtagandet medför för kommunen.

Vid tecknande av kommunal borgen bör kommunen, om möjligt, kräva säkerhet från låntagaren/gäldenären för hela eller delar av borgensåtagandet.

Stora borgensåtaganden betyder en viss finansiell risk. Kalix kommun har infriat borgensåtaganden tidigare år, senast i oktober år 2018 när kommunen infriade borgensåtagandet på 14,7 mnkr till Kalix Golf AB i samband med bolagets konkurs.

Borgensåtagandena till de kommunägda bolagen Kalix Industrihotell AB (KIAB), Stiftelsen Kalixbostäder (KalixBo), Kalix Nya Centrum KB (KNC) och Brandstationen Kalix 21:1 AB (BKAB) uppgår till 761,8 mnkr (768,3 mnkr). Det innebär att 93,7 % av borgensåtagandena är säkerheter för lån i kommunens egna bolag. Borgensåtagandet till KIAB uppgår till 147,6 mnkr, till KalixBo med 464,0 mnkr och till KNC med 142,1 mnkr. Borgensåtagandena till de egna bolagen har minskat med 6,5 mnkr. KNC har en hög skuldsättning och finansiella poster påverkar bolagets resultat negativt. Då bolagets långfristiga lånevolym är oförändrad sedan år 2015 och riskerar att så förbli i ett längre perspektiv, utan särskilda åtgärder, så utgör detta en stor belastning på bolaget och än mer i den nu rådande räntemiljön.

När kommunen går i borgen för de lån ett bolag har får bolaget en ekonomisk fördel i förhållande till motsvarande bolag utan kommunal borgen. För att kompensera – och säkra neutrala konkurrensförhållanden – ska kommunen ta ut en borgensavgift, som motsvarar denna fördel. Detta innebär, enligt konkurrens- och EU:s statsstödsregler samt allbolagen, att avgiften ska vara marknadsmässig. Ett annat skäl till en marknadsmässig borgensavgift, men att avgiften inte heller får vara för hög, är att det inte får ske otillåten värdeöverföring mellan bolaget och kommunen. Fullmäktige i Kalix ändrade i februari 2023 de tidigare borgensbesluten som utgick från den rådande finanspolicyn vid tiden för besluten som stipulerade 0,15 % i borgensavgift till att från och med år 2023 utgå ifrån lagstiftningen. Detta innebär ökningar av borgensavgiften till de kommunala bolagen och stiftelsen beräknade till ca 0,63–0,37 %. Detta utgör en ytterligare belastning på bolagen kopplade till deras lånestock.

1.2.3.1.2 Valutarisk

Med valutarisk avses risken att valutakursförändringar påverkar koncernens resultat och/eller kassaflöden på ett negativt sätt. Risken uppstår vid upplåning eller placering i utländsk valuta. Valutamarknaden har många aktörer, valutaaffärerna har låga transaktionskostnader och prisinformationen är ögonblicklig. I och med att priset på en marknad bestäms av utbud och efterfrågan är det svårt att förutse åt vilket håll priset förändras. Teoretiskt är det alltid lika stor chans att en rörlig växelkurs går upp som ned.

Lån upptas i svenska kronor i kommunkoncernen. År 2018 exponerades kommunen ändå för en betydande valutakursrisk, då Kalix Golf AB fortfarande hade sina lån i japanska YEN, genom det borgensåtagandet Kalix kommun hade gentemot bolaget. Under 2018, fram till att borgensåtagandet infriades per 2018-10-31 på grund av Kalix Golf ABs konkurs, så ökade borgensåtagandet med 1,6 mnkr på grund av växelkursförändringar.

1.2.3.2 Näringsliv och arbetsmarknad

Näringslivet i Kalix är differentierat och liknar på många sätt den moderna storstaden med en relativt jämn fördelning mellan tillverkande företag, företagsstödjande tjänster och ortstjänster. Till ortstjänster räknas bland annat detaljhandel och besöksnäring. Näringslivet är i tillväxt och Region Norrbotten beviljade drygt sju miljoner kronor i investeringsstöd till företag i Kalix under 2022. Detta speglas även i andra sammanhang där enskilda Kalixföretag hävdar sig väl i olika jämförelser. Antalet aktiva aktiebolag har de senaste fem åren ökat med cirka 19 procent. Antalet nyregistrerade aktiebolag under 2022 var 40. Det fanns totalt 631 aktiebolag i Kalix kommun 2022. Tillväxten i näringslivet sker med en relativ jämn fördelning mellan branscherna och bidrar till en differentierad arbetsmarknad som efterfrågar alla typer av kompetenser på alla nivåer. Sammantaget bidrar detta till kommunens stora attraktivitet som boendeort.

Olika branschbalans, fördelning av sysselsättningen

Bild

Största privata arbetsgivare

Verksamhet	Antal anställda
Partbyggen i Kalix AB	437	anställda
Kalix Tele 24 AB	127	anställda
Byggmästare S.A. Englund Aktiebolag	86	anställda

(Källa: Bisnis Analys)

Arbetsmarknad Norrbotten

Den öppna arbetslösheten i Norrbotten som andel av den registerbaserade arbetskraften i åldern 16–64 år, uppgick 2022 till 2,2% (2,6%), 2 587 personer vid årets slut, vilket är en minskning med 0,4% sedan förra årsskiftet. Andelen öppet arbetslösa i riket som helhet uppgår till 3,1% (3,5%), vilket innebär att andelen öppet arbetslösa i Norrbotten är lägre än riket. Det är fler män än kvinnor som är arbetslösa i Norrbotten, både till antal och som andel av den registerbaserade arbetskraften per kön. Förhållandet är detsamma för riket.

I december 2022 uppgick antalet personer i olika program med aktivitetsstöd i Norrbotten till 2 962 personer vilket motsvarar 2,5% av den registerbaserade arbetskraften. Motsvarande siffra för riket 3,6%.

Lägst öppen arbetslöshet i länet har Gällivare med 1,2% (1,5%), följt av Kiruna som har 1,5% (1,6%). Högst öppen arbetslöshet har Haparanda med 3,6% (4,2%) och därefter Överkalix med 3,3% (3,6%).

Arbetsmarknad Kalix

Andel öppet arbetslösa, som andel av den registerbaserade arbetskraften 16–64 år i Kalix, per december 2022 var 2,7% vilket kan jämföras med 2,9% för år 2021. Antalet öppet arbetslösa i Kalix var 193 personer, 63 kvinnor och 130 män, vilket är 22 personer färre än samma period föregående år.

Under året minskade antalet personer som deltog i program med 52 personer och uppgick i december 2022 till 177 personer. Av dessa var 72 kvinnor och 105 män.

Den öppna arbetslösheten i Kalix, 2,7%, ligger högre än Norrbotten som har 2,2% men under genomsnittet för riket som har 3,1%.

Arbetslösheten inklusive åtgärder i Kalix, 5,1%, ligger över länsgenomsnittet 4,6% och under riksgenomsnittet 6,6%. Samtliga kommuner i Norrbottens län har lägre arbetslöshet än riket, förutom Haparanda som på 8,4% ligger högre.

Öppet arbetslösa 2013 - 2022 i åldern 16–64

Belopp i procent, %	Kalix	Sverige
2022	2,7	3,1
2021	2,9	3,5
2020	4,2	4,6
2019	4,6	3,7
2018	2,9	3,8
2017	3,1	4,0
2016	3,7	4,0
2015	3,7	4,1
2014	3,4	4,3
2013	4,5	4,5

Ungdomsarbetslöshet i Kalix

Antal öppet arbetslösa ungdomar i Kalix, 18–24 år, minskade under året med 5 personer och uppgick i december 2022 till 23 personer. Detta motsvarar 3,4% (3,8%) av åldersgruppen. I Norrbotten är motsvarande siffra 2,6% (3,0%) medan den för riket uppgår till 3,8% (3,5%). Högst andel arbetslösa ungdomar bland de norrbottniska kommunerna har Haparanda med 3,7% (4,1%).

Arbetssökande ungdomar i programåtgärder i Kalix minskade i antal med 5 till 33 personer och uppgick därmed till 4,8% (5,1%) av den registerbaserade arbetskraften. Haparanda har högsta andelen ungdomar i programåtgärder i länet med 7,5% (8%).

Antal arbetslösa ungdomar i Kalix inklusive de som finns i åtgärdsprogram med aktivitetsstöd uppgick till 56 personer i december 2022, vilket är 10 ungdomar färre än under år 2021.

In- och utpendling

Enligt den senaste statistiken som avser 2021 pendlade 709 personer in till kommunen för att arbeta vilket skall jämföras med 682 personer året innan. 1 355 personer reste ut till en annan kommun för att arbeta (1 249 året innan). Av de som pendlar in till kommunen är 427 män och 282 kvinnor medan 919 av utpendlarna är män och 436 kvinnor.

1.2.3.3 Folkhälsa

Begreppet folkhälsa omfattar alla människor i Kalix kommun. Innebörden är att alla ska ha goda förutsättningar att vara friska och må bra. Det avser inte bara den fysiska hälsan, utan även psykisk och social hälsa. Att få möjlighet att uppnå och bibehålla en god hälsa är en mänsklig rättighet. Det systematiska folkhälsoarbetet är viktigt för att förbättra folkhälsan i kommunen. Att en politisk vilja finns för att arbeta systematiskt, att kunskap finns om vilka miljöer och faktorer som påverkar befolkningens hälsa. Att beslut om och att man använder metoder utifrån känd kunskap. Att kunskap finns om hur befolkningen ser ut och kompenseras för ojämlika förutsättningar för god hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer är många – kön, arv, ålder, sociala nätverk, inflytande, barns vuxenkontakt, relationer, socialt stöd, levnadsvanor, levnads och arbetsvillkor, natur, miljö, ekonomi, kultur, mm.

Hälsoutmaningar i Kalix kommun är bland annat högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt, fetma och låg fysisk aktivitet bland vuxna. Positivt för Kalix kommun är bland annat tryggt att gå ut själv, mindre vanligt med våldsbrott, lägre alkoholriskbruk än riket, bättre fysiskt välbefinnande, färre som har provat röka cigaretter bland unga och hög andel i årskurs 9 som klarar kunskapsproven. Att jobba för att en god och jämlik hälsa skapas i och av kommunen är viktigt.

Kalix kommun har goda förutsättningar för en god hälsa då kommunen har blivit årets friluftskommun i Norrbotten vid flera tillfällen. Det finns även ett starkt föreningsliv som är tillitsskapande och ökar delaktigheten i samhället. Det bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete med fokus på riskfaktorer och friskmiljöer inom förvaltningar och politikerområden. Kommunen arbetar med ett gemensamt folkhälsoråd, tillsammans med kommunerna i Östra Norrbotten. Folkhälsoarbete utgår från kommunens förutsättningar, behov och ekonomi. En god folkhälsa i Kalix kommun innebär inte enbart att kommuninnevånarnas hälsa är så god som möjligt, utan även att de förebyggande friskvårdsinsatserna blir rättvist och jämlikt fördelade. Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till förbättrat välbefinnande och ökad möjlighet att kunna bevara funktionsförmågorna när vi blir äldre. Det ger skydd mot många av våra vanligaste sjukdomar och bidrar till att undvika övervikt och fetma.

Fritid- och kulturnämnden

FoK (Fritid- och kulturnämnden/-förvaltningen) bedriver en verksamhet som bidrar till att höja kommunens attraktionskraft, ge ökad livskvalité, utveckla kreativitet, integration och samhällsengagemang. Uppdraget är att öka Kalix kommuns attraktivitet genom att erbjuda förutsättningar för ett rikt kultur-, fritids- och idrottsliv. Detta i sin tur bidrar till utveckling och tillväxt. FoK ska stärka Kalix kommuns identitet som en kultur-, fritids och idrottskommun. Därmed attraheras boende, inflyttare och besökare. FoK har blivit en konkurrensfaktor när människor väljer var man vill bosätta sig. Människors krav på utbud av spännande fritid och kultur kommer att öka. Mångfald och mångetnicitet är viktig för utveckling av både fritid, kultur, och det civila samhället.

FoK är pådrivare och samordnare för kommunens folkhälsoarbete och arbetar ständigt med att öka tillgängligheten för fritid och kultur. Särskilt barn- och ungdomsfrågorna lyfts och gör barns och ungas livsvillkor till en prioriterad fråga i Kalix. Genom att samverka internt och externt nås målet att alla barn och unga ska kunna växa till hela människor. Människor i arbetsför ålder behåller eller förbättrar sin hälsa. Viktigt att ha en god hälsa långt in i ålderdomen. Ett helhetsperspektiv ska finnas med vad gäller ålder, kön, nationalitet mm.

Allmänna friskvårdssatsningar sker i olika former inom kultur, fritid, idrott och friluftsliv. Förebyggande insatser är väl så viktiga. Det är minst lika viktigt att se till att vi inte blir sjuka som att få bra behandling när vi drabbas. I Kalix kommun finns ett rikt utbud av idrotts- och fritidsaktiviteter, upplevelser och rekreation under alla årstider. Friluftsliv, rekreation och folkhälsa går hand i hand. Kalix kommun är ännu en gång årets friluftskommun i Norrbotten, tvåa i landet. Ett bra rörligt friluftsliv bidrar i allra högsta grad till folkhälsan. För att stärka människors fritids- och kulturaktiviteter samverkar Fritid och kultur med kommunens andra förvaltningar, ideella föreningar, organisationer, entreprenörer och privatpersoner. Något som verkligen stärker folkhälsan är kommunens preventiva arbete för en drogfri framtid. FoK är en part i Kalix kommuns Brottsförebyggande råd, där planeras och genomförs förebyggande insatser för alla boende i Kalix kommun.

Motion, träning, matvanor, fysisk- och psykosocial miljö, kultur och upplevelser har stor betydelse för hälsa och livskvalité. Målgrupperna i folkhälsoarbetet är framförallt barn och unga men ett helhetsperspektiv ska även gälla. Levnadsvanor under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för hälsan under hela livet. En satsning som vänder sig till medborgare i samhället är Fritidsbanken, en samverkan med Socialförvaltningen, där sport- och fritidsutrustning kan lånas kostnadsfritt är fortsatt uppskattad. Det kan ses som en värdefull satsning för folkhälsan på bred front.

Kommunen har särskilda friskvårdserbjudanden för sina anställda i form av gymkort, fritt bad samt andra kostnadsfria evenemang till exempel Strandruset och Lilla Midnattssolstrampen. Kulturella evenemang som Kulturnatta och Sommarfesten är viktiga delar i friskvårdsarbetet.

Vid sidan av ett naturligt och oåterkalleligt fokus på barn och unga är äldre en målgrupp som fortfarande är i allt större behov av riktade insatser.

Fritidsgården Frizon i Kalix jobbar målmedvetet med jämlikhet, integration och jämställdhet. Aktiviteterna är öppna för alla ungdomar från 13 år upp till 20 år. Målet är att alla ska kunna delta i alla aktiviteter. Alla besökare är lika välkomna överallt och om ett kön är överrepresenterat i en aktivitet så jobbas det aktivt för att jämna ut skillnaden. Under 2021 hade Frizon en jämn könsfördelning på sina besökare. Att ha tillgång till många aktiviteter skapar skyddsfaktorer. Dessa hindrar ungdomen från att hamna snett. Verksamheten i fritidsgården Frizon handlar mycket om prevention. Bemötandet från personalen till besökarna är viktig. Alla ska hälsas på när de kommer och tilltalas med namn.

Utbildningsnämnden

Skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn och unga och det pågår fortlöpande ett systematiskt utvecklingsarbete med att höja samtliga elevers måluppfyllelse. Inom CMAR projektet sker även riktade insatser med att minska skillnaden mellan flickor och pojkars resultat.

Vid sammanställning av skolsköterskornas hälsosamtal som årligen genomförs med elever i förskoleklass, år 4, år 7 samt år 1 på gymnasieskolan ser skolan en försämring vad gäller flickors psykiska hälsa i årskurs 7 och gymnasiet år 1. Samtidigt uppger många tjejer en ökad stress och nedstämdhet försämrad sömn och kostvanor. Samma trend kan också utläsas för pojkar dock inte lika markant. För pojkar ökar övervikt och fetma i gymnasieåldern tydligt. Skolans elevhälsa arbetar med flera hälsofrämjande och förebyggande insatser för att komma tillrätta med identifierade områden i samverkan med Region Norrbotten och LTU ”hälsoskolan”. Anda förebyggande och främjande insatser som elevhälsan själv ansvarar för är PAX, ABC, Föräldrastöd för nyanlända, Värsta bästa nätet, Mindfulness, kost och sömn. Elevhälsan har även genomfört utbildningssatsningar för NPF säkrad skola samt utbildning gällande psykisk ohälsa för pedagoger. Tobaksfri duo är en återkommande insats. Elevhälsan har en hälsoinspiratör som arbetar brett med att få elever att röra sig mer men också öka elevers och personals kunskap och medvetenhet inom området ergonomi. Samtliga hälsofrämjande och förebyggande insatser antas ha en stor betydelse för skolresultat och för ungdomars mående.

Socialnämnden

Inom socialnämndens område pågår arbetssätt som pekar på förebyggande främjande av folkhälsan. Det arbetas med Senior alert vilket är förebyggande vad gäller näringstillstånd, munhälsa, fall och trycksår. Inom Äldreomsorgen erbjuds brukare munhälsobedömning som är en mycket viktig del i välmående och nutrition. En röd tråd inom socialnämnden är vardagsträning som det arbetas med både inom Äldreomsorgen och Stöd och omsorg. Där är genomförandeplan ett viktigt verktyg ska upprättas och följas upp tillsammans med brukaren. Aktiviteter kan vara träning i vardagen men även i grupp på Särskilt boende och även kulturella inslag. Det görs även i samarbete med andra aktörer. Måltider och nutrition är en viktig del i folkhälsa, den goda måltiden. Inom stöd- och omsorgsområdet jobbar vi med en aktiv vardag och ett hälsosammare/mer rörligt liv. Det kan vara friskvård för brukare, flera gånger i veckan, schemalagda dagliga promenader samt en sundare kosthållning genom att äta gemensamma måltider. Det har även etablerats ett Visningsrum där välfärdsteknik finns för medarbetare och medborgare att bekanta sig med. Där finns välfärdteknik som kan användas i preventivt arbete. I Visningsrummet har även grupper av medborgare haft rörelse och sittgympa. Välfärdstekniken kan också förebygga ensamhet och öka tryggheten för individer. GPS larm finns tex att tillgå som ger en ökad trygghet vid promenader.

Det har även startats den nya boendeformen för äldre Tallkronan för 65+. Där har vi byggt upp innehållet utifrån en förstudie som bygger på att bevara och ta till vara på det friska som utgår från evidensbaserade metoder. En värdinna som i grunder är leg fysioterapeut arbetar där och skapar aktiviteter utifrån att främja folkhälsan tillsammans med de boende.

Det har även erbjudits informationsträffar till föräldrar med personal från socialtjänsten, polisen, skolan och BUP kring barn och unga. 3 träffar med olika innehåll per grupp och ABC träffar med föräldrar.

Bekymringssamtal - I tidigt skede fånga upp ungdomar som befinner sig i riskmiljöer. Gemensamt möte tillsammans med polisen.

Medling – Undvika fortsatt brottslighet - Polis info till personer som gripits för brott om möjlighet till medling. Medling är ett frivilligt möte mellan en ung person under 21 år som begått brott och den som blivit utsatt för brottet. Sker på neutral plats och leds av en opartisk person. Behandlare ansvarar för att informera om medlingsverksamheten förmedla medlingsärenden samt i de fall det är möjligt att utföra medling vid brott.

Familjerådgivning: En förebyggande insats och en självständig verksamhet utan myndighetsutövning. Med familjerådgivning avses verksamhet med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer.

SMADIT - Erbjuda personer med förmodad beroendeproblematik snabbt stöd, Polisen skickar omg. rapport när person gripits för rattfylleri. IFO kallar snabbt in personen för samtal.

Rådgivande samtal via öppenvården – I ett tidigt skede erbjuda personer som önskar stöd och rådgivning gällande missbruk och medberoende.

Ungdomsmottagningen – I ett tidigt skede fånga upp ungdomar med olika svårigheter. Mottagningen 2 gånger/vecka tillsammans med Regionen.

Familjecentralen - samverkan som medför att i ett tidigt skede fånga upp familjer med olika behov av stöd. Hjälpa familjer att få rätt stöd av rätt aktör.

Norrbus – Samverka och fördela ansvaret samt erbjuda rätt stöd tidigt.

Fältvandringar – Fånga upp ungdomar i riskmiljöer. Riskkvällar kan vara skollov, sommarfesten.

Samhällsbyggnadsnämnden

För personal inom räddningstjänsten finns lagkrav på fysisk arbetsförmåga. Den heltidsanställda brandpersonalen har schemalagd fysisk träning under sin ordinarie arbetstid. Deltidsanställd brandpersonal erbjuds möjligheter att upprätthålla sin fysiska arbetsförmåga genom att träna på fritiden i den träningslokal som finns på räddningstjänsten. Den fysiska statusen på samtliga operativ räddningspersonal kontrolleras två gånger per år av egna utbildade testledare samt att samtliga personal genomgår årliga hälsokontroller

Driftledare Park har arbetar med frågorna inom området styrning och ledning där följande aktiviteter planeras: Riktad medborgardialog mot flickor/kvinnor (aktuellt vid bl.a. anläggning av skatepark) samt aktiviteter för att skapa trygghet i det offentliga rummet. De verksamheter inom samhällsbyggnadsförvaltningen som har praktikplatser arbetar för att rikta dessa mot det kön som är underrepresenterat.

Kommunens drog- och alkoholpolitiska arbete och resultat

Trygghets- och preventionssamordnaren och Fritid och kulturförvaltningen har utarbetat ett förslag på en kommunövergripande ANDT(Alkohol-Narkotika-Dopning-Tobak) plan. Kalix kommun är en part i Östa Norrbottens folkhälsoråd som under hösten 2019 gemensamt antagit en handlingsplan ANDT. Implementeringsarbetet med att verkställa planen påbörjades och fortgår. Även riktade insatser till föräldrar har genomförts genom Föräldraskolan mot narkotika samt en antilangningskampanj gemensamt med Polisen. Tillsammans med övriga kommuner i Norrbotten och Länsstyrelsen har en drogvaneundersökning gjorts bland elever i åk 9 samt åk 2 på gymnasiet.

Under 2022 genomfördes månadsvisa digitala föreläsningar ”Hej vuxen” med möjlighet att föra dialog i chatt. Viktiga ämnen som exempelvis Psykiskhälsa, föräldraskap, information om alkohol och narkotika, vikten av fysisk aktivitet, våld och mycket mer.

Inför skolavslutningen har vi även tagit ett gemensamt tag med föreningar som hyr ut lokaler att tänka sig för och inte hyra ut till ungdomar inför examen samt kampanj via hemsidan och sociala medier för att vuxna ska ute på stan och vara synliga under riskkvällar.

Ungdomsfonden och Folkhälsobefrämjande bidrag till pensionärsföreningar har handlagts av Trygghets och preventionssamordnaren.

Under våren/sommaren har arbetet med ”TryggaTunnlar projektet” fortsatt, där ungdomar är med att påverka utformning och genomförande av gångtunnel mellan Sportcity och Manhemskolan. Under vecka fri från våld användes tunneln som arena för ljusmanifestation. Kalix kommun har arrangerat Vecka fri från våld för tredje året, vilket är en viktig beståndsdel i arbetet med en Kommun fri från våld (EKFFV).

Under året har processledarutbildning genomförts för arbetsgruppen EKFFV, kartläggning av kommunens verksamheter genomförts samt information och utbildning av anställda påbörjats. Även en egen hemvist på hemsidan har skapats.

Under hela året har vi har olika utskick med information och tänk på, till föräldrar via schoolsoft och vi våra sociala kanaler. Även det i brottförebyggande arbetet pågår en utveckling och utformning inför den nya Brottsförebyggandelagen som väntas träda i kraft under 2023.

1.2.3.4 Pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltning

Pensioner har en central roll i kommunens ekonomi.

Kommunen tillämpar blandmodellen vilket innebär att pensioner intjänade före år 1998 utbetalas löpande och redovisas i resultaträkningen. För Kalix kommuns del innebar det en kostnad på drygt 26,7 mnkr (26,7 mnkr) exklusive löneskatt år 2022. Utanför balansräkningen ligger ansvarsförbindelsen avseende pensionsförpliktelser som intjänats före år 1998 och ej ännu utbetalts. Den beräknas enligt RIPS – Riktlinjer för pensionsskuldsberäkning; dvs. den av SKR antagna beräkningsmodellen för pensionsförpliktelser och uppgick per balansdagen till 308,5 mnkr (329,0 mnkr) exklusive löneskatt.

Pensionsavgiften för den avgiftsbestämda ålderspensionen (f.n. 4,5 % på lönesumman) redovisas på det år som avgiften avser, dvs för det år som den pensionsgrundande lönen som ligger till grund för beräkningen är intjänad. Förmånsbestämd del för inkomster över tak redovisas också löpande i resultaträkningen i form av en pensionsförsäkringsavgift. Löneskatt 24,26 % tillkommer till båda dessa poster.

Slutligen har kommunen en avsättning i balansräkningen som uppgår till 57,6 mnkr (56,2 mnkr) inklusive löneskatt år 2022, denna minskar i takt med utbetalningar men räknas upp årligen och därmed finns det en finansiell kostnad redovisad i resultaträkningen gällande denna balanspost.

Total pensionsförpliktelse i balansräkningen, belopp i mnkr	2022	2021	2020
Avsättning inkl. särskild löneskatt (pensioner intjänade fr.o.m. 1998)	57,6	56,1	56,1
Ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt (pensioner intjänade t.o.m. 1997)	383,4	408,8	422,9
Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring	79,6	73,6	66,0
Pensionsförpliktelse som tryggats genom pensionsstiftelse	0	0	0
Summa pensionsförpliktelse	520,6	538,5	545,0

Förvaltade pensionsmedel - marknadsvärde, belopp i mnkr	2022	2021	2020
Totalt pensionsförsäkringskapital	101,8	96,8	88,9
varav överskottsmedel	10,4	11,8	6,6
Totalt kapital pensionsstiftelse	0	0	0
Finansiella placeringar avseende pensionsmedel (egna förvaltade pensionsmedel)	53,6	61,0	53,8
Summa förvaltade pensionsmedel	155,4	157,8	142,7

Finansiering, belopp i mnkr	2022	2021	2020
Återlånade medel	365,2	380,7	402,3
Konsolideringsgrad	0,30	0,29	0,26

Beräkningar och underlag till ovan utförs av Skandikon respektive KPA.

Egna förvaltade pensionsmedel

Belopp i mnkr	Anskaffnings-värde 2022	Marknads-värde 2022	Avkastning 2022	Anskaffnings-värde 2021	Marknads-värde 2021	Avkastning 2021
Aktier svenska	8,8	8,6	-0,2	5,7	14,3	8,6
Utländska placeringar	8,8	8,5	-0,3	12,4	14,4	2,0
*Summa aktier*	*17,6*	*17,1*	*-0,5*	*18,1*	*28,7*	*10,6*
Obligationer	6,6	6,5	-0,1	27,0	28,0	1,0
Kort placering	30,2	30,0	-0,1	4,4	4,3	-0,1
*Summa räntebärande*	*36,8*	*36,5*	*-0,2*	*31,4*	*32,3*	*0,9*
Summa aktier och räntebärande fondandelar	54,4	53,6	-0,7	49,5	61,0	11,5

Kommunen gav i slutet av år 2000 Öhmans Kapitalförvaltning AB i uppdrag att placera 20,0 mnkr i pensionsmedel för att skapa långsiktig värdetillväxt. Under 2022 har en ny upphandling skett där Nordea Bank Abp vann upphandlingen. Samtliga fonder hos Öhmans Kapitalförvaltning AB såldes 2022-11-23. Försäljningen ledde till en sammanlagd realiserad förlust med -6,7 mnkr. Själva försäljningen gav en realiserad vinst med 4,8 mnkr.
Återföring av orealiserade vinster/förluster från årsbokslut 2021 ledde dock till en ytterligare resultatpåverkan med -11,5 mnkr. Nordea Bank Abp påbörjade därefter fondförvaltning av kvarstående medel 54,4 mnkr 2022-11-29.

Marknadsvärdet på innehavet, numera hos Nordea Bank Abp, uppgick till 53,6 mnkr (61,0 mnkr) vid årsskiftet. Avkastningen under hela året 2022 uppgick till -12,14 % (13,59 %).

De placerade pensionsmedlen har tidigare klassificerats som en finansiell anläggningstillgång eftersom innehavet enligt kommunfullmäktiges beslut har ett långsiktigt perspektiv. I samband med byte av pensionsförvaltare
2022-11-25 har en ny klassificering gjorts utifrån LKBR/RKR R7. Då värdepapper fortlöpande köps och säljs bedöms de placerade pensionsmedlen numera vara en omsättningstillgång.

Placeringar av pensionsmedel tas numera upp till marknadsvärdet på balansdagen. De placerade pensionsmedlen har i balansräkningen därför redovisats till marknadsvärdet 53,6 mnkr. De orealiserade vinsterna, med den nya förvaltaren, uppgår till 0,0 mnkr (11,5 mnkr) på balansdagen.

År	Belopp i mnkr
2022	35,6
2021	61,6
2020	48,9
2019	28,3
2018	6,9
2017	74,9
2016	33,7

	%
Skatter	56,3
Statsbidrag	22,3
Räntor	0,1
Försäljning	4,3
Taxor, avgifter	5,9
Hyror, arrenden	1,9
Bidrag, övriga	8,7
Övriga intäkter	0,3

1.2.3.5.2.3 Till vad används pengarna?

Fördelning kostnader, procent

	%
Personal	59,3
Avskrivning	4,2
Räntor	0,2
Material	1,6
Bidrag	2,9
Entreprenader	8,1
Lokaler	2,7
Förbrukningsmaterial	4,4
Kommunikation	2,3
Inköp tjänster	5,0
Bränsle, energi och vatten	1,8
Köp av huvudverksamhet	7,0
Övrigt	0,5

1.2.3.5.2.4 Driftredovisning

Resultat per 2022-12-31, i form av de största budgetavvikelserna inom respektive nämnd samt övriga poster i resultaträkningen, redovisas i löpande text nedan. (Siffror inom parentes är totalen för motsvarande post föregående år).

Kommunstyrelsen har en negativ budgetavvikelse vid årets slut med -1,0 mnkr (+2,6 mnkr). De största negativa budgetavvikelserna återfinns gällande Stabens budget med -4,4 mnkr samt arbetsgivarenhetens budget med -2,1 mnkr. Inom staben är det IT som står för underskottet vilket är direkt hänförligt till det utvecklingsarbete som skett gällande IT-säkerhet efter ransomwareattacken som inträffade i slutet på föregående år. Arbetsgivarenheten har budget för kommunens friskvårdssatsning där utfallet resulterade i ett underskott på 1,6 mnkr mot budgeterade medel. Kostnaden för friskvårdssatsningen var för lågt beräknad i fullmäktiges beslut (Dnr 2021-00369) då en högre procent anställda nyttjat bidraget i Kalix jämfört med exemplet i beslutsunderlaget. De största positiva budgetavvikelserna återfinns gällande Kommunstyrelsens budget med 2,7 mnkr varav överskottet från det för året särskilda anslaget KS Utvecklingsmedel på 3,5 mnkr var 1,5 mnkr, budgetposten för kommunstyrelsens avskrivningar under ekonomienheten med 1,2 mnkr (totalt 1,6 mnkr för hela enheten) samt säkerhetsenhetens budget med 0,7 mnkr vilket utgörs av bidrag från Migrationsverket. Övriga verksamheters budgetavvikelser adderar sammanlagt till +0,5 mnkr.

Fritids- och kulturnämnden redovisar som helhet en positiv budgetavvikelse för året med 1,2 mnkr (-0,7 mnkr). Fritids- och kulturchefen redovisar ett överskott med 1,1 mnkr vilket beror på att någon enstaka tjänst varit vakant, överskott gällande avskrivningar, arrangemang och Folkets hus som både haft lägre intäkter än budget men även mycket lägre kostnader. Golfbanan redovisar underskott. Övriga enheter inom förvaltningen visar lägre över- och underskott, enhet Fritid, som innefattar idrottsanläggningarna, har ett mindre underskott med -0,2 mnkr vilket kan jämföras med -1,9 mnkr föregående år. Återhämtning efter pandemin har skett och ett ytterligare positivt tillskott är att en del av kommunens medarbetare nyttjar sitt friskvårdsbidrag på Sportcity.

Utbildningsnämndens resultat innebär ett underskott om -5,0 mnkr (-0,9 mnkr) för 2022. De olika huvudgrupperna bidrar enligt följande; Grundskola -6,6 mnkr, Gymnasiet -0,4 mnkr och Vux/Komvux +0,2 mnkr samt avskrivningar och internränta på inventarier +1,9 mnkr. Inom grundskolan finns barnsomsorgen som har ett överskott på +1,9 mnkr på grund av lediga platser, bidrag från Skolverket, Migrationsverket och omorganisering av sommarförskola och -fritids. Inom Åk 1–9 fortsätter behovet att öka av den behovsbedömda resursen som använts för att möta de utmaningar skolorna ställs inför och visar ett sammanlagt underskott om 4,7 mnkr trots att småskoletillägg, likvärdig skola och ett extra statligt bidrag den s.k. skolmiljarden bidrar med intäkter som finansierar posten. Omlokalisering av Djuptjärnskolans undervisning till Innanbäckens skola och gamla förskola samt till Gammelgårdens skola med tillkommande kostnader utöver budget under första halvåret 2022 bidrar till underskottet i form av ökade personalkostnader och undervisningsutrustning. Till skillnad mot föregående beskrivna underskott är detta en engångsföreteelse år 2022. Under året har nämnden mottagit 25,8 mnkr (31,3 mnkr år 2021) i form av riktade statsbidrag.

Samhällsbyggnadsnämnden visar en negativ budgetavvikelse med -0,4 mnkr (+0,5 mnkr). Hela verksamheten VA redovisar ett överuttag (vinst) enligt egen resultaträkning på 3,6 mnkr. Vid överskott av tillfällig karaktär ska överuttaget bokas upp som en kortfristig skuld i balansräkningen och återföras till kollektivet de kommande tre åren. När överuttaget bokas som en skuld i balansräkningen innebär det att intäkterna minskas med ett belopp motsvarande överuttaget och därefter uppgår resultatet för VA till 0. Skattefinansierad del av teknisk försörjning har ett mindre underskott på 0,2 mnkr men det innefattar underskottstäckning för Länstrafikens regionaltrafik som tillsammans med drift av busstationen avviker med -1,0 mnkr från budget, persontrafiken och vinterväghållningen har underskott till följd av indexökningar orsakade av omvärldsläget, parkenheten redovisar underskott delvis pga. av stölder i samband med inbrott och reparationskostnader på maskiner. Underskottet balanseras av överskott som i huvudsak finns inom personal i och med vakanta tjänster. Fastighetsavdelningen har också underskott inom sitt område på grund av höjd försäkringspremie, kostnader för teknisk och administrativ förvaltning av bostäder, påskyndad inventering av skyddsrum och uppgradering av datasystem för driftövervakning med anledning av IT-kraschen i december 2021. Händelser som endast bör innebära negativa budgetavvikelser det enskilda året utgörs av hyra för kylaggregat på Kalix IP samt ökade kostnader för media där uteblivet nyttjande av ishallen under renoveringen av kylaggregatet. Kost- och lokalvård redovisar ett underskott på 2,6 mnkr. Främsta anledningen är den pågående livsmedelsupphandlingen, som fått avbrytas ett antal gånger både p.g.a. överklagningar och bristande konkurrens. Denna verksamhet påverkas av fördyring orsakade av omvärldsläget, klimatpåverkan, drivmedels- och energikostnader, både externt och internt. Den modell för revidering av interna kostpriser som införts innebär en årlig prisjustering genom indexreglering, som för 2023 ger en höjning med 10,4 % vilket motsvarar 4,1 mnkr. Nämnden har under året haft en större budget för avskrivningar och internränta än vad som åtgått på grund av att budget erhållits för beviljade investeringsprojekt som ännu inte genomförts/färdigställts. Detta har balanserat övriga underskott.

Socialnämnden har för året ett budgetöverskott om +15,3 mnkr (+2,1 mnkr). Förvaltningen fick under juni beslut om statsbidrag för prestationsbaserade medel och beviljades 27,8 mnkr. Medlen kan användas under åren 2022–2023. Bidraget har periodiserats enligt gällande redovisningsregler och innebär att 10,3 mnkr intäktsförs 2022 och 17,5 mnkr 2023. Äldreomsorgens årssiffror visar ett budgetunderskott om -7,1 mnkr (-10,6 mnkr) , vilket förklaras av att korttidsenheten belastas av kostnaderna till Regionen för utskrivningsklara, ca 7 mnkr. En stor del av brukarna har komplexa, omvårdnadskrävande behov när de skrivs ut från sjukhuset, viket innebär att det i flera fall är nödvändigt med insatser i form av korttidsvistelse innan hemgång. Korttidsenheten har tidvis inte kunnat ta emot dem inom förskriven tid på grund av att lediga platser saknats. Tack vare statsbidrag inom äldreomsorgen som täcker upp för vissa merkostnader, bland annat inköp av skyddsmaterial, högre sjukfrånvaro och personalkrävande kohortvård, är de särskilda boendenas budget i balans. Det ordinära boendet fick inför 2022 en förstärkt budget och har ett överskott mot budget med 1,6 mnkr. En orsak är att ett antal brukarärenden med stort behov har erhållit särskilt boende, men främst relaterar överskottet till svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens till vakanta tjänster. Nattpatrullen har utökade resurser, vilka finansieras av statsbidraget Äldreomsorgssatsningen. De verksamhetsnära servicetjänsterna som tillsattes under andra halvåret finansieras av statsbidrag Hållbart arbetsliv (den s.k. återhämtningsbonusen) och belastar inte budgeten för området. Färdtjänsten har ett underskott mot budget med -1,7 mnkr (-0,3 mnkr). I jämförelse med före pandemin noteras att antal resor är fler, liksom att resorna i genomsnitt är längre. Vi ser däremot ingen större priseffekt utan hela kostnadsökningen är volymrelaterad. Både Individ- och familjeomsorgen och Stöd och omsorg om funktionshindrade personer har överskott mot budget med 4,5 mnkr (+1,4 mnkr) respektive 2,8 mnkr (+5,1 mnkr). Placeringskostnaderna håller sig inom ramen för budget. Arbetsmarknadsenheten tillsammans med integrationens område ger ett budgetöverskott om ca 1,9 mnkr. Kostnaderna för försörjningsstödet har minskat med 1,6 mnkr i jämförelse med föregående år även om det fortfarande är ett underskott mot budget med 0,7 mnkr. Reviderade rutiner, implementering av lagkravslistor och nya riktlinjer har gett resultat. Övrigt som påverkat budgetutfallet positivt är erhållna statsbidrag samt vakanta tjänster. Under året har många tjänster inom IFO varit vakanta, framförallt inom barn och unga, vilket på kort sikt ger en positiv påverkan på ekonomin, men innebär också att uppföljningar av ärenden, kvalitetsarbetet och det förebyggande arbetet inte kunnat prioriteras. Inom den dagliga sysselsättningen har tjänster varit vakanta samt omkostnaderna låga.

Totalt har nämnderna en positiv budgetavvikelse med +10,3 mnkr, varav avskrivningarna avviker med +4,2 mnkr mot budget. Resultatet kan jämföras med +3,6 mnkr föregående år, men då redovisades nämnderna exklusive kapitalkostnader.

Pensionerna har en negativ budgetavvikelse med -8,0 mnkr (+12,1 mnkr). Förmånsbestämda ålderspensionen (FÅP) står för merparten av budgetavvikelsen innevarande år och utgör samtidigt en stor del av differensen mot föregående år. Till stor del beror de högre kostnaderna på justerade försäkringspremier utifrån ny information om tidigare anställningar. Justeringarna är av engångskaraktär. Nästkommande år stiger pensionskostnaderna utifrån den höga inflationens påverkan men denna effekt finns inte år 2022.

Skatteintäkter och generella statsbidrag har en positiv budgetavvikelse i resultaträkningen på 40,4 mnkr men 12 mnkr finns redovisade inom nämndernas drift ovan och har en budgetavvikelse på 10,7 mnkr. Avvikelsen på de skatteintäkter och generella statsbidrag som budgetramar utdelas ifrån är därmed +29,7 mnkr (+26,9 mnkr). Slutavräkningen för föregående år utgör +5,0 mnkr och den beräknade slutavräkningen för innevarande år ger +15,5 mnkr mer än vad som budgeterats. Dessa poster redovisas enligt Sveriges kommuner och regioners(SKR) cirkulär 22:54 från december 2022. Övrig budgetavvikelse återfinns inom de generella statsbidragen vars utfall förbättrats sedan budgeten beslutades utifrån den skatteunderlagsprognos SKR presenterade den 30 september 2021 i cirkulär 21:35.

Finansnettot exklusive nämnderna är negativt med -4,2 mnkr (+5,8 mnkr) och avviker med mindre än 0,1 mnkr från budget. Under år 2022 har börsen haft en negativ utveckling och detta är också den stora skillnaden mot förra året då situationen var den motsatta. Totalt belastas resultatet med -7,6 mnkr (+7,1 mnkr) av värdenedgången på de placerade pensionsmedlen.

Totalt resultat för Kalix kommun är positivt med 35,6 mnkr (61,6 mnkr) per den 31 december 2022. Detta innebär en positiv budgetavvikelse för perioden med 31,5 mnkr då budgeterat resultat för året är 4,1 mnkr inklusive tilläggsbudgeten på 2 mnkr (KF § 93 2022-06-13).

1.2.3.5.3 Skatteintäkter och bidrag

I 2022 års resultat har den definitiva slutavräkningen för 2021 och en preliminär slutavräkning för 2022 bokförts enligt rekommendation R2 från Rådet för kommunal redovisning (RKR). När det gäller den definitiva slutavräkningen för 2021 så uppgick den till 1 462 kronor per invånare den 1/11 2020. Den preliminära avräkningen som gjordes vid bokslutet år 2021 uppgick till 1 143 kronor per invånare. Av den anledningen har mellanskillnaden, +319 kronor per invånare, redovisats i 2022 års resultat. Det motsvarar en ökad skatteintäkt med 5,0 mnkr. Den preliminära slutavräkningen för 2022 beräknas bli 1 171 kronor per invånare den 1.11.2021, vilket är 18,5 mnkr totalt. Det är SKR:s decemberprognos som ska användas vid bedömningen av 2022 års slutavräkning.

Skatteintäkter och statsbidrag

Belopp i mnkr	2022	2021	2020	2019	2018
Skatteintäkter	843,2	806,5	781,4	796,2	775,7
Statsbidrag	334,0	311,6	304,9	252,3	259,2

1.2.3.5.4 Nettokostnader inkl. finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag

År 2022 uppgår nettokostnaderna inklusive finansnettot till 97,0 % (94,5 %) av skatteintäkter och statsbidrag. Nyckeltalet är viktigt eftersom det visar sambandet mellan intäkts- och kostnadsutvecklingen för den löpande verksamheten över åren. Skatteintäkterna och statsbidragen är den största inkomstkällan och används för att finansiera verksamheternas kostnader och räntekostnader, för att skapa utrymme för att egenfinansiera investeringar och skapa en långsiktigt stabil ekonomi.

Nettokostnaderna inklusive finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag

Andel av skatteintäkter och statsbidrag, %	2022	2021	2020	2019	2018
Nettokostnader	97,0	94,5	95,5	97,8	99,0
Finansnetto	0,4	-0,5	-0,1	-0,5	0,2

1.2.3.5.5 Finansnetto

Finansnettot består främst av räntekostnader, realiserade och orealiserade realisationsvinster och förluster samt övriga finansiella intäkter och kostnader och uppgår till -4,7 mnkr år 2022 inklusive nämnderna. Detta kan jämföras med +5,4 mnkr år 2021.

De finansiella kostnaderna uppgår till 10,9 mnkr varav 7,6 mnkr är realiserade och orealiserade förluster för kommunens placerade pensionsmedel, 0,9 mnkr avser räntekostnader för de långfristiga lånen och 1,4 mnkr är ränta på kommunens pensionsavsättning.

De finansiella intäkterna uppgår till 6,2 mnkr varav 3,5 mnkr är hänförliga till nyttjande av överskottsfonden hos KPA till värdesäkring/indexering (motsvarande kostnad för värdesäkringspremier finns bland verksamhetens kostnader). Kommunen har erhållit 1,0 mnkr i ränteintäkter, 0,4 mnkr i utdelning från Kommuninvest samt 1,2 mnkr i borgensavgifter.

1.2.3.5.6 Likviditet

Likviditet är ett mått på kortsiktig betalningsförmåga, det är viktigt för att kunna betala skulderna i rätt tid när de förfaller. Kassalikviditeten utgör förhållandet mellan omsättningstillgångar (exkl. förråd) och kortfristiga skulder. Det är bra att ligga runt 100 %. Kassalikviditeten har varit lägre under åren 2018-2019 men ökade under år 2020-2021 och var då 108,4-108,5 % per balansdagen. Likviditeten stärktes via tillfälliga generella statsbidrag år 2020 och upptagandet av ett lån för bostadsbyggande. År 2022 är den 127,2 % men en skillnad är att kommunens placerade pensionsmedel omklassificerats från finansiella anläggningstillgångar till omsättningstillgångar, kortfristiga placeringar, med 53,6 mnkr vilket förbättrar nyckeltalet trots att medlen funnits tidigare år.

Ett annat mått för att beskriva likviditeten är betalningsberedskapen. Betalningsberedskapen per 31/12 2022 var 44,7 dagar. De likvida medlen, det vill säga tillgångarna i kassa, bank och på plusgiro, hade minskat per balansdagen med 32,4 mnkr till 178,2 mnkr för kommunen.

Likviditet

Likviditet:	2022	2021	2020	2019	2018
Likvida medel, mnkr	178,2	210,6	215,3	147,2	143,8
Betalningsberedskap, dagar	44,7	56,2	59,0	40,5	39,5
Kassalikviditet, %	127,2	108,5	108,4	90,4	93,2

1.2.3.5.7 Kassaflöde

Enligt 8 kap 1 § LKBR ska kommunens in- och utbetalningar under räkenskapsåret redovisas i kassaflödesanalysen. Rådet för kommunal redovisning har under november 2018 utfärdat rekommendation R13 som gäller kassaflödesanalysen och rådet rekommenderar att redovisa betalningsflöden i en kassaflödesrapport uppdelat på löpande verksamhet, investeringar och finansiering. Rapporten utmynnar sedan i förändringen av likvida medel. Kassaflödesrapporten visar hur verksamhetens investeringar är finansierade. De likvida medlen minskade med 32,4 mnkr under året.

Kassaflödesrapport

Belopp i mnkr	2022	2021	2020	2019	2018
Medel från den löpande verksamheten	13,4	127,0	138,4	100,6	66,3
Medel från investeringsverksamheten	-65,0	-128,4	-104,6	-90,2	-83,8
Medel från finansieringsverksamheten	19,2	-3,3	34,3	-7,0	-12,9
Årets kassaflöde	-32,4	-4,8	68,1	3,4	-30,4

1.2.3.5.8 Leasing

Finansiella leasingavtal i kommunens balansräkning, mnkr

Avtalstidpunkt	Typ av avtal	Löptid, antal år	Anskaffningsvärde	Ackumulerade avskrivningar	Justering bokfört värde	Redovisat Restvärde, UB
-2022	Personbilar	3 -5 år	9,1	3,7	-5,8	5,4

-2022	Övriga fordon, maskiner	5 -7 år	6,6	3,4		3,2

2022-	Inventarier	3 -5 år	0,7	0,1		0,6

Leasing- och hyreskostnader som belastat resultaträkningen

Belopp i mnkr	2022	2021	2020
Lokal- och markhyror	43,9	41,9	45,3
Tekniska hjälpmedel	3,5	3,5	3,7
Bilar	0,7	0,1	0,7
Maskiner	1,6	1,0	2,4
Inventarier	5,6	4,9	6,2
Summa hyror och operationella leasingavtal	55,2	51,4	58,3

Operationell leasing

Kommunen redovisar hyresavtal och operationella leasingavtal i resultaträkningen. Leasingavtal med en avtalstid om högst tre år redovisas som operationella leasingavtal även om de uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. Alla leasingavtal ingångna efter 2016-01-01 av fordon redovisas dock som finansiell leasing. Under året har 55,2 mnkr i hyreskostnader belastat resultatet. Det är bland annat lokalhyror, tekniska hjälpmedel och inventarier.

Finansiell leasing

Personbilar, maskiner och inventarier som är finansiellt leasade till och med år 2022 har ett redovisat restvärde på 9,2 mnkr. Kostnaderna redovisas hos nämnderna som avropat bilarna, inventarierna och maskinerna. Löptiden är vanligen 3 år för bilar men kan variera mer för enskilda maskiner och inventarier.

1.2.3.5.9 Avsättning

I balansräkningen uppgår avsättningar för pensioner inklusive löneskatt till 57,6 mnkr (56,2 mnkr). Den tidigare avsättningen för återställande av deponin ianspråktogs i sin helhet under år 2019. Inga andra avsättningar redovisas i balansräkningen för kommunen.

1.2.3.5.10 Långfristiga skulder

Med långfristiga skulder avses skulder som har en löptid som överstiger 1 år. Kommunens banklån uppgår till 330,5 mnkr. För hela kommunkoncernen uppgår banklånen till 1 084,2 mnkr.

Skulden för finansiella leasingavtal för personbilar uppgår till 4,3 mnkr och för maskiner och övrigt till 2,6 mnkr i balansräkningen. 1,6 mnkr är omförda från långfristig skuld till kortfristig del av leasingskuld.

Statliga investeringsbidrag och anslutningsavgifter redovisas också som långfristig skuld under tiden upplösning sker, 68,3 mnkr uppgår denna post till i balansräkningen.

Genomsnittsräntan för kommunens lån uppgår år 2022 till 0,50 % (0,47 % år 2020 inklusive räntesäkringar). Kommunen har inga skulder i utländsk valuta.

1.2.3.5.11 Soliditet och skuldsättningsgrad

Soliditeten är det egna kapitalet i förhållande till det totala kapitalet och visar kommunens långsiktiga finansiella styrka. Soliditeten är förknippad med skuldsättningsgraden. Om finansiering sker med större delen lånade medel minskar soliditeten och skuldsättningsgraden ökar. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. En alltför låg soliditet minskar utrymmet för ytterligare upplåning och en på sikt vikande soliditet kan få till följd att kommunen måste höja skatter och avgifter eller minska sina verksamhetskostnader.

Alltsedan de goda resultateten åren 2016 och 2017 har soliditeten förbättrats. År 2022 har den försämrats något från 50,9 % året innan till 50,6 % Skuldsättningsgraden beräknas till 90,3% och har ökat med 1,3 % beroende på att kommunens skulder har ökat (med 6 %). Det egna kapitalet har stärkts med det positiva resultatet 35,6 mnkr men åren innan har kommunen haft ännu starkare resultat. Kommunen har fattat beslut om flera stora investeringar; nybyggnation av ridhus (har inneburit ökad lånestock redan år 2022 dnr 2022-00711) och under åren framöver ombyggnation av del av gymnasieskolan samt ett nytt särskilt boende som innebär ökning av långfristiga skulder motsvarande beslutade investeringsbudgetar vilket kommer att påverka dessa nyckeltal negativt.

Belopp i procent, %	2022	2021	2020	2019	2018
Soliditet	50,6	50,9	48,9	48,9	47,3
Skuldsättningsgrad	90,3	89,0	96,3	95,7	100,3

Soliditet definieras som eget kapital dividerat med tillgångar.
Skuldsättningsgrad definieras som skulder dividerat med eget kapital.

1.2.3.5.12 Investeringar

För år 2021 uppgick den totala investeringsbudgeten till 223,1 mnkr inklusive överflyttningar av ej nyttjade investeringsmedel från tidigare år i enlighet med kommunens riktlinjer för investeringar (KF 2016-02-08 § 13) samt beslut om tilläggsanslag. Huvuddelen av kommunens investeringsbudget ligger under Samhällsbyggnadsnämnden som tilldelats 201,8 mnkr, Kommunstyrelsen hade en budget på 8,0 mnkr, Utbildningsnämnden 5,2 mnkr, Fritids- och kulturnämnden 3,5 mnkr och Socialnämnden 4,6 mnkr.

Under året uppgick nettoinvesteringarna i anläggningstillgångar till 123,6 mnkr exklusive finansiell leasing (3,0 mnkr varav 2,1 mnkr utgörs av fordon), året innan var motsvarande total 118,1 mnkr. I nedan tabell inkluderas finansiell leasing.

Under 2022 har investeringar i VA-ledningsnät och -anläggningar genomförts för drygt 25 miljoner kr. Några av de större investeringarna är ett nytt avloppsreningsverk i Båtskärsnäs, byte av vattenmätare, nytt vattenverk i Morjärv, renovering av vattentorn i Karlsborg, VA-gatuprojekt, infiltrationsdamm Kalix Vattenverk, färdigställande nytt vattenverk Vitvattnet, kvalitetsförbättringar ledningsnät Morjärv. Dessutom har ett flertal nyanslutningar gjorts till ledningsnätet, däribland ett nytt kvarter med bostadstomter i Nyborg.

Nettoinvesteringar

Belopp i mnkr	2022	2021	2020	2019	2018
Nettoinvesteringar	126,6	120,2	99,7	90,6	83,3

Största investeringsprojekten

Investeringsobjekt	Belopp i mnkr
Ridhuset Björknäs	37,8
Furuhedsskolan Hus F	9,5
Omsorgens Hus i Grytnäs, parkering	6,0
Vägar riktade medel	4,6
Kalix IP Kylanläggning	4,4
Vattentorn Karlsborg	4,2
Båtskärsnäs Reningsverk	3,3

Tabellen visar utgifter under år 2022.

1.2.3.5.13 Vatten och avlopp

Vatten och avlopp hanteras av teknisk försörjning som är en avdelning inom samhällsbyggnadsförvaltningen.

Teknisk försörjnings uppdrag är att inom verksamhetsområdet på ett kostnadseffektivt sätt:

· tillhandahålla rent och hälsosamt dricksvatten till kunderna

· avleda och rena spillvatten på ett miljö- och hälsomässigt sätt enligt fastställda myndighetskrav

· bidra till kommunens ansvar att avleda dag- och dräneringsvatten från fastigheter och anslutna ytor till lämplig recipient

· förvalta och utveckla VA-infrastrukturen såsom ledningsnät och processanläggningar

· ta ut avgifter för att täcka kostnaderna för vattentjänsterna

· bidra till kommunens utveckling genom en långsiktig VA-planering.

Resultatet för den taxefinansierade VA-verksamheten år 2022 är ett överskott på 3 632 tkr. Inkomsterna översteg följaktligen kostnaderna vilket innebär ett överuttag. Kostnaderna följer på totalen budget medan intäkterna är 0,8 mnkr högre än budgeterat. VA-taxans kostnadstäckningsgrad 2022 är 108 %.
När VA-verksamhet redovisar överuttag finns redovisningsregler som styr hur det ska hanteras. Är överuttaget av tillfällig karaktär ska det bokas som en skuld till abonnentkollektivet i balansräkningen och medlen ska sen återföras till abonnentkollektivet de kommande tre åren.
I och med att överuttaget på 3 632 tkr är bokfört som en skuld till abonnentkollektivet innebär det att intäkterna minskas med ett belopp motsvarande överuttaget och därefter uppgår årets resultat till 0.

Balansräkning, VA-enheten, belopp i tkr	2022	2021	2020
TILLGÅNGAR
*Anläggningstillgångar*
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar	410 064	395 193	380 568
Maskiner och inventarier	4 239	4 239	4 239
Övriga materiella anläggningstillgångar
Summa anskaffningsvärde	414 303	399 432	384 807
Ackumulerade avskrivningar
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Maskiner och inventarier	-260 622	-250 363	-238 944
Övriga materiella anläggningstillgångar	-3 927	-3 872	-3 815
Summa ackumulerade avskrivningar	-264 549	-254 235	-242 759
Finansiella anläggningstillgångar
*Summa anläggningstillgångar*	*149 754*	*145 197*	*142 048*
*Bidrag till infrastruktur*
*Omsättningstillgångar*
Förråd m.m.
Kundfordringar VA	3 335	1 841	3 007
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank	22 012	8 215
*Summa omsättningstillgångar*	*25 347*	*10 056*	*3 007*
SUMMA TILLGÅNGAR	175 101	155 253	145 055

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
*Eget kapital*
IB eget kapital	-16 622	-16 848	-15 867
Årets resultat	0	226	-981
*Eget kapital*	*-16 622*	*-16 622*	*-16 848*
*Avsättningar*
*Skulder*
Långfristiga skulder	1 026	787
Kortfristiga skulder Kalix kommun, lev skulder m.fl.	190 697	171 088	161 903
*Summa skulder*	*191 723*	*171 875*	*161 903*
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER	175 101	155 253	145 055

Budgetprocessen

Kommunen är en politiskt styrd organisation, där ett eller flera partier styr kommunen under varje mandatperiod. Budget för nästkommande budgetår beslutas av kommunfullmäktige i juni, förutom när det är valår, då tas beslut i november.

Bild

Budgetprocess 2024 beskrivs i flödesschemat ovan. Budgetprocessen inför år 2022 såg likartad ut med några avvikelser. Den finns ingående beskriven i budgetdokumentet som utgjorde bilaga till fullmäktiges beslut § 245 den 29 november 2021 (se även www.kalix.se).

Budget- och måluppföljning och prognosrapportering

Bild

Kommunfullmäktige ska behandla minst en delårsrapport som upprättats enligt 13 kap 1 § lagen om kommunal bokföring och redovisning. Rapporten kan enligt lagen tidigast framställas per juni månad och senast per augusti. Kalix kommun har valt att göra en delårsrapport per augusti. Avvägning gällande tidpunkt består i att en tidigare rapport kan överlämnas tidigare på året till kommunfullmäktige med större handlingsutrymme gällande eventuella åtgärder till följd av resultat och helårsprognos. Emellertid inkluderar en senare framställd rapport en ytterligare mer rättvisande bild av verksamhetens utveckling då exempelvis socialnämndens semestervikariekostnader kan utvärderas per augusti.

Enligt kommunallagens 11 kap 17–21 § samlar kommunstyrelsen in nämndernas resultat och framställer därefter en årsredovisning som ska lämnas till kommunfullmäktige senast den 15 april året därpå.

Revisorerna granskar delårsrapport såväl som årsredovisning och uttalar sig skriftligen till kommunfullmäktige om resultaten i rapporten är förenliga med de mål fullmäktige beslutat.

Utöver ovan beskrivna finansiella rapportering som lagen kräver sammanställer Kalix kommun en så kallad helårsprognos enligt beslut i kommunfullmäktige (KF 2015-02-09 § 38) per april. Helårsprognosen innehåller styrelsens och samtliga nämnders helårsprognos samt måluppföljning per april. Rapporten tillställs kommunfullmäktige under juni månad. Därutöver har styrelse och nämnder gjort månadsrapporter per februari, juni och oktober där deras helårsprognos med tillhörande kommentarer lämnas till nästföljande kommunstyrelsesammanträde. Förutom att måluppföljningen skiljer helårsprognosen per april och övriga månadsrapporter åt så innehåller helårsprognosen prognoser gällande utfall på helåret för de centrala budgetposterna skatteintäkter och generella statsbidrag, pensioner, avskrivningar och finansnettot. Månadsrapporterna innehåller nämndernas prognos gällande deras verksamheters nettokostnader. Dessa ger ändock en mycket bra möjlighet för kommunstyrelsen gällande att i ett tidigt skede kunna identifiera avvikelser eller befarade avvikelser gällande påverkbara kostnader och intäkter och därmed uppmana nämnderna att vidta åtgärder i rätt skede. Delårsrapporten innehåller samma heltäckande prognoser för kommunens samtliga budgetposter såsom helårsprognosen per april men omfattar även de kommunala bolagens helårsprognoser.

I nedan tabell redovisas bokslutets resultat per 2022-12-31 vilket får jämföras mot de prognoser som lämnats varannan månad under året. Gällande samtliga poster har prognoserna påvisat rätt riktning men Kommunstyrelsen, Fritids- och kulturnämnden, Socialnämnden samt Finansnettot har lite större avvikelser mellan senast lämnade prognos per aug/okt. Närmre beskrivningar av avvikelserna finns under rubriken 2.3.5.2.4 Driftredovisning. För både kommunstyrelsens och socialnämndens del utgör statsbidragen och de omfattande regelverk som omgärdar dem en försvårande faktor i arbetet med prognoser. Gällande finansnettot har ett ställningstagande från RKR i mars 2021 påverkat finansnettot på ett nytt sätt genom att överskottsmedel i kommunens pensionsförsäkringar numer redovisas som en finansiell intäkt. Fakta om storleken på de medel, 3,3 mnkr, som använts ur överskottsfonden för att täcka värdesäkring/indexering av pensionsförmåner erhölls först till årsbokslutet och utgör en stor del av skillnaden mellan utfall och prognos per augusti.

Prognossäkerhet i årets rapporter

Belopp i mnkr	Feb	Apr	Jun	Aug	Okt	Dec
Kommunstyrelsen	-1,2	-3,0	-3,1	-2,4	-2,5	-1,0
Valnämnd	0	0	0	0	0	0,1
Utbildningsnämnden	-0,7	-1,4	-2,6	-3,3	-3,8	-5,0
Samhällsbyggnadsnämnden	-1,0	2,1	2,1	1,0	-0,2	-0,4
Jävsnämnd	0	0	0	0	0	0
Fritid- och kulturnämnden	0	0	0,1	0,1	0,4	1,2
Socialnämnden	0	0,1	0,1	8,6	8,6	15,3
Summa nämnder	-2,9	-2,2	-3,4	4,0	2,5	10,2
Pensioner		0,3		-9,0		-8,0
Avskrivningar						-0,6
Skatter & statsbidrag		18,4		28,5		29,7
Finansnetto		-3,0		-4,2		0,1
Summa budgetavvikelse		13,5		19,3		31,4

Intern kontroll

Genom att årligen besluta om en internkontrollplan formuleras obligatoriska kontrollmoment vilka gäller för samtliga nämnder/styrelse. Detta medför en gemensam standard för kommunens interna kontroll och utgår från en analys av vilka områden som har hög risk för att fel kan begås samt vart fel av väsentlig art uppstår. Utöver de kommunövergripande obligatoriska kontrollmomenten kompletterar de olika facknämnderna sina internkontrollplaner med egna nämndspecifika kontrollområden.

Inför år 2022 har kommunstyrelsen beslutat i januari 2022 § 10 om följande åtta kommunövergripande områden: Krishantering, Informationssäkerhet, Avtalstrohet och rätt avtalade priser, Direktupphandlingar, Redovisning/hantering av moms, Policy, regler och riktlinjer, Korrekt lön/arvode och Semesteruttag.

Nämnderna beslutar om sina uppföljningar under februari 2023 och kommunens aggregerade uppföljning behandlas av kommunstyrelsen i mars och kommunfullmäktige i april i samband med årsredovisningen.

Ägardirektiv, policy och riktlinjer

Kommunfullmäktige har fastställt en rad policys och riktlinjer inom det ekonomiska området såsom:

· Borgenspolicy

· Finanspolicy

· Firmatecknare

· Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Kalix kommun och de kommunala bolagen

· Riktlinjer för debitering och kravhantering

· Riktlinjer för direktupphandlingar

· Riktlinjer för fordon

· Riktlinjer för kontanta medel

· Riktlinjer för inköp och upphandling

· Riktlinjer för investeringar

Utöver ovan listade finns en rad styrdokument inom Författningssamlingen på www.kalix.se som gäller fler områden än ekonomi. Styrdokumenten arbetar styrelse, nämnder, förvaltningarna och verksamheterna utefter i sina dagliga rutiner.

De kommunala bolagen Kalix Industrihotell AB och Kalix Nya Centrum styrs via ägardirektiv och bolagsordningar som bland annat innehåller uppdrag och verksamhetsmål. Senaste revideringen gjordes år 2017 vid bolagsombildningen. Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över bolagen och bjuder in till dialogmöte en gång per år till kommunstyrelsens sammanträde. Stiftelsen Kalixbostäders stadgar reviderades under 2019 att stå under begränsad tillsyn enligt Stiftelselagens 9 kap §10. Enligt en fastställd tidplan för ekonomisk rapportering lämnar bolagen och bostadsstiftelsen in budget och prognosrapporter samt delårs- och årsbokslut.

Roller och ansvarsfördelning inom kommunkoncernen

I Kalix har kommunfullmäktige 37 (tidigare 41) mandat och utgör kommunens högsta beslutande organ. Kommunallagens 5 kap. behandlar fullmäktiges roll: fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller regionen, främst

1. mål och riktlinjer för verksamheten,

2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,

3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,

4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,

5. val av revisorer,

6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,

7. årsredovisning och ansvarsfrihet,

8. folkomröstning i kommunen eller regionen, och

9. extra val till fullmäktige.

Kommunstyrelsens och övriga nämnders roll behandlas i efterföljande kapitel i kommunallagen och beskriver att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Jävsnämnden, Valnämnden och Överförmyndarnämnden är obligatoriska nämnder i kommunen. I Kalix kommun finns två utskott under Kommunstyrelsen: arbets- och personalutskottet och utvecklingsutskottet samt arbetsutskott under tre av nämnderna: utbildningsnämnden, fritid- och kulturnämnden och socialnämnden. Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem och de bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Varje nämnd vidaredelegerar sedan rätten att fatta beslut till exempelvis förvaltningschefen eller annan tjänsteperson, omfattningen anges i varje nämnds delegationsordning. Nämndens attestförteckning styr vilka funktioner i organisationen som får attestera fakturor och utbetalningar.

Kommundirektören utses av kommunstyrelsen och kommunallagens 7 kap beskriver att direktören ska ha den ledande ställningen bland de anställda och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. I Kalix kommun innebär det att kommundirektören är förvaltningschef över kommunledningsförvaltningen och samtidigt chef för övriga förvaltningschefer. Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter.

De kommunala bolagens styrelser innehåller ledamöter utsedda av kommunfullmäktige.

Mandatfördelning i kommunfullmäktige

Parti	Antal mandat
Socialdemokraterna	17
Miljöpartiet de gröna	1
Vänsterpartiet	2
Moderata samlingspartiet	8
Centerpartiet	2
Liberalerna	2
Kalixpartiet
Framtid i Kalix	1
Sverigedemokraterna	4
Totalt antal mandat	37

Ovan tabell visar mandatfördelningen per 31 december 2022.
Fullmäktige beslutade om att minska antalet mandat från 41 till 37 från och med valet 2022 den 10 oktober 2021 § 196.

1.2.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Kommunövergripande målområden

Vision 2030

· Kalix, den lugna, trygga Sverigedrömmen för alla

· En attraktiv, jämställd och hållbar kommun

Beskrivning av visionen

Kalix är platsen där drömmar blir verklighet. Här är allt möjligt, och alla får utvecklas utifrån sina förutsättningar. Kalix är lugnt, tryggt och välkomnande, här är det enkelt att leva med närhet till natur, kultur och friluftsliv. Besökare möts av öppna, toleranta och nytänkande människor. Här prioriteras det jämställda livet. Utveckling ska bedrivas på ett hållbart sätt med influenser från hela världen.

Perspektiv med strategiska områden

Inför varje ny mandatperiod fastställer Kommunfullmäktige de olika perspektiven samt de strategiska områdena.

Kommunövergripande målområden

Den 25 november 2019 § 224 beslutade kommunfullmäktige i Kalix om nedan övergripande målområden:

Övergripande målområden från 2020, med beskrivning:

· Befolkning och demografi

Kalix är platsen för alla, där attraktivitet, jämställdhet och hållbarhet ska bidra till en växande befolkning. Detta ska ske genom att skapa en attraktiv kommun för kvinnor, barn och unga, för att klara framtidens välfärd samt kompetensförsörjningen i näringslivet.

· Hållbar plats

Framtidens största utmaning är klimatförändringarna och nyttjandet av jordens resurser. Platsen Kalix ska bli en framtidskommun där alla beslut och investeringar analyseras utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Cirkulärt ekonomiskt tänkande ska prioriteras i kommunens investeringar och arbete med näringslivsutveckling. Agenda 2030 ska implementeras för att utveckla en hållbar framtid.

· Innovativa miljöer

Framtidens utveckling kommer att ske i områden där entreprenöriellt arbete och innovativt tänkande prioriteras. Platsen Kalix ska ha miljöer och utbildningar som ger förutsättningar till utvecklande arbete och innovativt tänkande. Fokus i detta arbete är att särskilt skapa möjligheter för kvinnor att utveckla intressanta näringar och innovativa miljöer.

Mätbara mål

Enligt tidplan i ovan beslut skulle kommunfullmäktige ha beslutat i juni 2020 om mätbara mål utifrån de övergripande målområdena, men detta beslut sköts upp till kommunfullmäktige den 23 november 2020 på grund av det årets krisläge och fokus på krishantering av pandemin. Under år 2021 har nämnderna arbetat med att ta fram indikatorer och aktiviteter kopplade till de övergripande målen. Dessa har beslutats i nämnderna och följdes därefter upp i respektive nämnds delårsrapport per 31 augusti 2021 för första gången, i denna rapport följs de upp för andra året.

Bild

1.2.6.1 Målstyrning

1.2.6.1.1 Målstyrning

Bedömningen av måluppfyllelse genomförs av respektive nämnd med stöd av de indikatorer som är kopplade till målbeskrivningen.

Färgindikator för måluppfyllelse

Bild

Övergripande mätbara målområden
*Ett positivt inflyttningsnetto på 75 personer.* Statistik gällande inflyttning och befolkningsutveckling finns inte tillgänglig vid rapporteringstillfället utan väntas komma 22 februari 2023 från Statistiska centralbyrån. När statistiken finns tillgänglig kan djupare analys av genomförda insatser under 2022 genomföras. Under året har två kommunikationskoncept upprättats tillsammans med kommunikationsbyrån Geektown, #kalixlife och #viärkalix. Kampanjen #viärkalix har som syfte att sprida kunskap om den mångfald av företag som finns i Kalix. I syftet ingår även att öka stoltheten, stärka Kalixandan och marknadsföra platsen Kalix. Kampanjen #kalixlife har som syfte att attrahera och inspirera den utvalda målgruppen att flytta till Kalix kommun. Insatserna ska stärka Kalix kommuns varumärke både i ett utifrån- och ett inifrånperspektiv och generera att Kalix upplevs som en attraktiv bostads- och arbetsort. Vidare har även haft ett pågående arbete under året genomförts där samlad information om inflyttning till Kalix har lagts på kommunens hemsida. Kopplat till insatserna för att främja inflyttning har större och mindre filmproduktioner genomförts för att stärka bilden av Kalix som plats. Vidare har sponsrade inlägg nyttjats i sociala medier, bland annat Facebook och Instagram, genom kampanjerna #viärkalix och #kalixlife. Sammantaget har de sponsrade kampanjerna genererat nästan 1 800 000 exponeringar, varav 478 320 konton har nåtts. I detta finns även drygt 150 300 sidinteraktioner (gilla-markeringar) och nästan 1 700 unika länkklick. Kampanjerna har riktat sig till två målgrupper, den enda med boende i Norr- och Västerbotten i ålder 25–55 år samt ett intresse av näringsliv. Den andra målgruppen har varit riktad till boende i Mälardalen, i övrigt samma åldersspann och intresse för näringsliv. Som exempel har filmen om Emric nått 162 000 personer i södra Sverige och genererat 219 000 visningar. De län som haft flest visningar under året har varit Stockholm, Norr- och Västerbotten samt Uppsala. De sponsrade inläggen har visat sig ha haft en stor räckvidd och nått många människor. Socialförvaltningen har under året arbetat med att bredda/synas även utanför kommunen och länet för att klara kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt. Verksamheterna och kompetensförsörjningsstrategen arbetar aktivt i samverkan med arbetsgivarenheten, informationsenheten och näringslivsenheten för att hitta nya och kreativa sätt för att annonsera, synas och rekrytera medarbetare till kommunen. Kalix kommun är också part i "Sikta mot norr". Där samverkar Kalix, Boden, Piteå och Älvsbyn tillsammans för att attrahera nya medarbetare till norr. Vi har även rekryterat nya medarbetare från andra orter i landet som flyttat till Kalix och därmed bidragit till en ökad inflyttning. Samtliga av förvaltningens verksamheter var representerade på Kalix kommuns hemvändarevent den 23 december. I direkt anslutning till eventet inkom 8 intresseanmälningar att arbeta inom socialförvaltningens områden. Samhällsbyggnadsnämnden mål om att fastställa sju detaljplaner i syfte att öka möjligheten till bostadsbyggande genom antagande av detaljplaner uppnåddes under året.
*Kalix invånare ska ha bostad och arbete. Med självständighet kommer självkänsla.* En av målsättningarna är att ett antal personer gör en positiv resa genom att utveckla den enskilda individens boendekarriär där målet är ett förstahandskontrakt. Genom ett pågående samarbete mellan IFO och Stöd och omsorg med riktade insatser till brukare för att utveckla en boendekarriär för målgruppen har fem hushåll gått till ett förstahandskontrakt. Försörjningsenheten och arbetsmarknadsenheten ansvarar tillsammans för arbetet med att öka antalet unika hushåll som går från försörjningsstöd till arbetsmarknadsenheten. Under aktuell perioden har 13 unika hushåll gått från försörjningsstöd till insatser och åtgärder inom arbetsmarknadsenheten. Individ och familjeomsorgen arbetar aktivt med att personer ska gå från utanförskap till någon form av meningsfull sysselsättning. 9 personer gått från utanförskap till någon form av meningsfull sysselsättning. 2 personer har gått till dagligverksamhet enligt LSS. 2 personer har gått till daglig verksamhet enligt SoL. Inom Särskilt boende (SoL) arbetar 13 personer inom kök samt städ och tvätt i form av arbetsmarknadsåtgärd med individanpassad sysselsättningsgrad. Verksamheterna ser positivt på att fortsatt arbeta med målgruppen. Inom Stöd och omsorg arbetar den Dagliga verksamheten med att stödja och motivera individen till en arbetskarriär inom verksamheten, mot studier, praktik och den öppna arbetsmarknaden. Den dagliga verksamheten har under 2022 tagit emot 17 nya personer med beslut (7 enligt LSS och 10 enligt SoL). Under året 2022 har två personer gått vidare till studier och en person till lönearbete. Verksamheten har under året skapat/möjliggjort en utökning av de företagsförlagda placeringarna - externa praktikplatser med 4 stycken, totalt är dessa nu 19 stycken.
*Befolkningsstrukturen i gruppen 17-24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå.* Enligt samlad bedömning från nämnderna.

Övergripande mätbara målområden
*Social utveckling, ekologisk hållbarhet och klimatpåverkan utformad för nästa generation.* Ambitionen om att öka andelen ekologiska livsmedel minskade tyvärr med fem procent från 2021 till ett utfall för 2022 på 34 procent. Minskningen orsakades till stor del av utbytta artiklar på grund av brist på tillgång av varorna som upphandlats. Fossilfria alternativ ska köpas där det finns möjlighet. Enligt riktlinjen som beslutades 2021 ska kommunstyrelsens fordonsflotta bli fossilfri, när bilarna successivt byts ut ska de bytas till elbilar. År 2022 består kommunstyrelsens bilpoolen samtliga fordon av miljöbilar.
*Kalix ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalité.* Många av indikatorerna för målet finns inte uppdaterade och tillgängliga vid rapporteringstillfället varför någon djupare analys av genomförda insatser under året inte kan genomföras. De insatser som genomförts är bland annat arbetet med att fortsätta erbjuda heltider. Under året har Kost- och lokalvård sett över möjligheten att utöka sina heltidstjänster. Vidare har arbetet pågått med att minska skillnad i medellön procentuellt mellan kvinnor och män. Där har en ökning skett upp till 94,5 procent under året jämfört med 93,6 procent föregående år. Genomgång av statistik har genomförts under året där olika grupprioriteringar har genomförts utifrån resultatet. Lönekartläggning har genomförts under hösten -22. Inga åtgärder är gjorda utifrån resultatet då inga sakliga skillnader på grund av kön kunde påvisas. Gruppsatsningar är gjorda utifrån arbetet med lönestrukturer. Prioriterade satsningar på individnivå är också genomförda i löneöversynen. Utbildningsnämnden som jobbar med bland annat rörelse i skolan har använt del av statsbidraget Likvärdig skola för att anställa en Hälsocoach. Personen har nu arbetat i 4 år och det har varit en givande satsning. Fortbildning ges till personal, föräldrar och elever. Man kan skönja i elevhälsosamtalen att Kalix ungdomar rör mer på sig nu än tidigare. Underlag visar att Kalix ligger högst gällande rörelse varje dag. Barn och unga är de friskaste individerna i samhället. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att de ska fortsätta vara det, och ta med sig goda levnadsvanor in i vuxenlivet. Vi kan konstatera att barn och unga i Norrbotten ligger långt under rekommendationerna för fysisk aktivitet. Vi vet att fysisk aktivitet är en nyckelfaktor för långt mer än den fysiska förmågan i sig. Många studier visar på att fysisk aktivitet är en nyckelfaktor till god psykisk hälsa. I skolan däremot, får alla elever ta del av den gemensamma undervisningen, lunchen och rasterna. Det finns goda möjligheter för skolor att ge alla elever möjlighet till fysisk aktivitet minst 60 minuter varje skoldag. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Det kan uppnås till exempel genom att ha skolgårdar som uppmuntrar till aktiva raster, organiserade rastaktiviteter, rörelsepauser på lektionerna, mer utomhusundervisning och en högre intensitet på idrottslektionerna. Skolan kan också i högre grad uppmuntra till aktiv transport (gå eller cykla) till och från skolan. Naturvårdsverket som varje år utser årets friluftskommun, har utsett Kalix kommun som nummer ett i länet och fyra i landet. Mätningen baseras bland annat på hur kommunens verksamheter, privatpersoner, föreningar och entreprenörer tillsammans jobbar med friluftsliv.
*Öka tryggheten för flickor och kvinnor och verka för en kommun fri från våld* De aktiviteter som vi har kopplat till denna indikator är avsedda för att uppmärksamma, utbilda och informera medborgare, medarbetare och politik om förekomsten av hot och våld på arbetsplats, i hemmen och i samhället i stort. Denna kunskapshöjning kan ha en negativ effekt på resultatet då fler har blivit uppmärksammade på förekomsten och därigenom mer benägna att polisanmäla dessa. Det finns dock ingen mätning ännu för 2022 rörande denna indikator vilket medför att det är svårt att analysera genomförda aktiviteters bärighet på utfallet. Aktiviteter har genomförts enligt planering. Vidare är trygghetsvandringar, en på våren och en på hösten, genomförda. Vårens trygghetsvandring resulterade i en handlings- och åtgärdsplan. Syftet med höstens trygghetsvandring var att följa upp föregående handlingsplans genomförande och kartlägga andra problembilder som kan uppstå i höstens mörker. Trygghet är subjektivt och vidtar vi aktiviteter som påvisar en problembild kan resultatet bli sämre innan det blir bättre liknande effekten vid arbete med hot och våld. Med det sagt så har resultatet tidigare utvecklas till det positiva (från 2020 till 2021) och vi väntar fortfarande på mätningen för 2022 för att genomföra analys av våra aktiviteters bärighet på utfallet.

1.2.6.1.1.3 Övergripande målområde: Innovativa miljöer

Innovativa miljöer

Övergripande mätbara målområden
*Stimulera till innovativa och hållbara lösningar.* En av kommunens målsättningar är bland annat att tillgång till fiberbredband för tät- och småort ska vara lika eller högre än genomsnittet för länet senast 2023 med målet är att nå 96%. Efter utgången av 2022 kunde 94% få fiber inom tät- och småort. En annan målsättning är att öka totalt installerad effekt från solcellsanläggningar. Där är planering inledd men projektet försenades under 2022 och prognostiseras att färdigställs 2023. Att utveckla digitala arbetsmetoder är också en av kommunens målsättningar. Förvaltningsövergripande används digitala möten i stor utsträckning. Medarbetarna deltar i allt större utsträckning i konferenser och utbildningar digitalt. Förvaltningarna ser fortsatt ett stort behov av att ställa om/effektivisera arbetsmetoder med hjälp av digitala lösningar. Kommunen har under året i samverkan med IT-enheten migrerat till Office365. På socialförvaltningen pågår arbetet med att byta verksamhetssystem för socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården enligt uppsatt plan och kommer kräva ett gediget förberedande arbete under 2023. Utbildning i informationssäkerhet via Nanolearing har varit pågående under året för samtliga medarbetare inom Kalix kommun. Under 2022 har socialförvaltningen breddinfört digitala nycklar till medicinskåp vid särskilda boenden inom SoL och LSS. Syftet är att öka tryggheten och säkerheten för såväl brukare som medarbetare. Inom hemtjänsten används digital kameratillsyn, digitala lås samt att inköp av dagligvaror via E-handel erbjuds till brukare. Fortsatt arbete att testa och utvärdera effekterna av E-handel kommer att ske under 2023. Pilottestet videokommunikation mellan brukare och anhöriga har avslutats och utvärdering pågår.
*Öka andelen medborgare som har eftergymnasial utbildning.* Många av indikatorerna för målet finns inte uppdaterade och tillgängliga vid rapporteringstillfället varför någon djupare analys av genomförda insatser under året inte kan genomföras. Det vi kan se från tidigare år visar en marginell ökning av antalet invånare med eftergymnasial utbildning för Kalix del, 41,4% för flickor och 20,1% för pojkar. Sedan år 2000 har antalet högutbildade i Sverige ökat stadigt, samtidigt som antalet lågutbildade har sjunkit. I dag har 30 procent läst vidare efter gymnasiet i tre år eller mer. Det är en ökning från 16 procent år 2000. I Sverige var det totalt 52% som läst vidare efter gymnasiet, siffran för kvinnor var 52% och motsvarande siffra för män var 39%. Underlag visar att kvinnor i Kalix ligger på samma utbildningsnivå som män för riket medan män i Kalix ligger betydligt lägre än riket. I takt med att allt fler jobb kräver högre utbildning har utbildningsnivån inom OECD ökat. I Sverige har drygt två av fem invånare, 25–64 år, en högskole- eller universitetsutbildning 2019. Det är högre än genomsnittet i OECD som ligger på nära 38 procent. Motsvarande siffra för gymnasieutbildning är ca. 84%. Andelen yngre med en eftergymnasial utbildning blev för första gången högre än andelen med enbart gymnasial utbildning i OECD under 2016. Liknande utveckling kunde ses redan ett par år tidigare i Sverige. Under senaste året uppgick andelen eftergymnasialt utbildade till drygt 49 procent bland personer 25-34 år. Det är omkring 14 procentenheter högre än andelen med enbart gymnasieutbildning i samma åldersgrupp.
*Näringsliv och arbetsmarknad med bredd och attraktivitet* Indikatorn för branschbalans mäts vart tredje år och under 2023 sker en uppdatering utifrån en ny undersökning i syfte att se hur branschbalansen utvecklar sig. Det har skett en utjämning av branschbalansen enligt mätning för perioden 2014–2019. Under året har dialoger med näringslivet genomförts via företagsbesök, olika företagarträffar och i det nyinrättade näringslivsrådet. Näringslivsenheten har en representant som deltar vid de flesta företagarträffarna samt har andra regelbundna kontakter med nätverken. Andra aktiva nätverk och mötesplatser som nyttjas är bland annat Frukostmöten Handelsgruppen, Business by Women, dialogmöten #viärkalix samt företagarfrukost Gomorron Kalix vilken genomförs i samverkan med Kalixföretagarna. Under ett av årets genomförda näringslivsråd genomfördes en workshop med en extern konsult. Syftet var att stärka företagsklimatet i Kalix men också att arbeta utifrån frågeställningen Hur arbetar vi bättre tillsammans? detta för att gemensamt och i samverkan hitta vägar för ett bättre företagsklimat i kommunen. Förvaltningsövergripande arbete pågår också bland annat i form av en styrgrupp för mark- och exploateringsfrågor. Frågor som behandlas är bland annat behovet av mark för exempelvis industri och besöksnäring samt förfrågningar och behovet av detaljplanerade områden. Styrgruppen träffas cirka en gång per månad. Kommunen följer branschbalansen som visar hur näringslivet växer i förädlingsvärde, antal anställda och antal företag. Branschbalansen är i iögonfallande jämn i Kalix med en liten underrepresentation i ortstjänsterna (bland annat handel, service och besöksnäring). Därför är det positivt att nya företag etablerat sig i sektorn för ortstjänster bland annat inom besöksnäring under perioden 2014–2019. Under året genomfördes också hemvändarevent den 23 december i Kalix Galleria. Utställare/deltagare på eventet var företag och representanter från olika förvaltningar på kommunen. Syftet är att attrahera personer med anknytning till Kalix att flytta hit samt att kommunen och företagen får möjlighet att träffa potentiella framtida medarbetare, både Kalixbor och tidigare Kalixbor. Siffror visar att ca. 6 000 personer besökte Kalix Galleria under eventet. Svenskt Näringsliv gör årligen mätningar, där ett 30-tal frågor ställs till företagare. En av frågorna är hur dem upplever att kommunens handläggare har förståelse för deras verksamhet, vilket är en viktig fråga i samspelet mellan parterna. Vid senaste mätningen 2022, svarade 37,5 % att dem i ganska eller mycket hög utsträckning upplever att kommunens handläggare hade förståelse för deras verksamhet. Målet var att öka resultatet till 35% innan utgången av 2022, vilket innebär att målet nåddes. Ett arbete har pågått under året i syfte att öka förståelsen för företagarna. Där har personlig kontakt tagits med företagarna i Kalix, som har haft ett myndighetsärende inom exempelvis bygglov, tillsyn med mera för att ta reda på deras synpunkter och åsikter. Dessa samtal kan ha bidragit till det positiva resultatet.

Övergripande mätbara målområden

Stimulera till innovativa och hållbara lösningar.

En av kommunens målsättningar är bland annat att tillgång till fiberbredband för tät- och småort ska vara lika eller högre än genomsnittet för länet senast 2023 med målet är att nå 96%. Efter utgången av 2022 kunde 94% få fiber inom tät- och småort.

En annan målsättning är att öka totalt installerad effekt från solcellsanläggningar. Där är planering inledd men projektet försenades under 2022 och prognostiseras att färdigställs 2023.

Att utveckla digitala arbetsmetoder är också en av kommunens målsättningar. Förvaltningsövergripande används digitala möten i stor utsträckning. Medarbetarna deltar i allt större utsträckning i konferenser och utbildningar digitalt. Förvaltningarna ser fortsatt ett stort behov av att ställa om/effektivisera arbetsmetoder med hjälp av digitala lösningar. Kommunen har under året i samverkan med IT-enheten migrerat till Office365. På socialförvaltningen pågår arbetet med att byta verksamhetssystem för socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården enligt uppsatt plan och kommer kräva ett gediget förberedande arbete under 2023. Utbildning i informationssäkerhet via Nanolearing har varit pågående under året för samtliga medarbetare inom Kalix kommun.

Under 2022 har socialförvaltningen breddinfört digitala nycklar till medicinskåp vid särskilda boenden inom SoL och LSS. Syftet är att öka tryggheten och säkerheten för såväl brukare som medarbetare. Inom hemtjänsten används digital kameratillsyn, digitala lås samt att inköp av dagligvaror via E-handel erbjuds till brukare. Fortsatt arbete att testa och utvärdera effekterna av E-handel kommer att ske under 2023. Pilottestet videokommunikation mellan brukare och anhöriga har avslutats och utvärdering pågår.

Öka andelen medborgare som har eftergymnasial utbildning.

Många av indikatorerna för målet finns inte uppdaterade och tillgängliga vid rapporteringstillfället varför någon djupare analys av genomförda insatser under året inte kan genomföras. Det vi kan se från tidigare år visar en marginell ökning av antalet invånare med eftergymnasial utbildning för Kalix del, 41,4% för flickor och 20,1% för pojkar.

Sedan år 2000 har antalet högutbildade i Sverige ökat stadigt, samtidigt som antalet lågutbildade har sjunkit. I dag har 30 procent läst vidare efter gymnasiet i tre år eller mer. Det är en ökning från 16 procent år 2000. I Sverige var det totalt 52% som läst vidare efter gymnasiet, siffran för kvinnor var 52% och motsvarande siffra för män var 39%. Underlag visar att kvinnor i Kalix ligger på samma utbildningsnivå som män för riket medan män i Kalix ligger betydligt lägre än riket.

I takt med att allt fler jobb kräver högre utbildning har utbildningsnivån inom OECD ökat. I Sverige har drygt två av fem invånare, 25–64 år, en högskole- eller universitetsutbildning 2019. Det är högre än genomsnittet i OECD som ligger på nära 38 procent. Motsvarande siffra för gymnasieutbildning är ca. 84%.

Andelen yngre med en eftergymnasial utbildning blev för första gången högre än andelen med enbart gymnasial utbildning i OECD under 2016. Liknande utveckling kunde ses redan ett par år tidigare i Sverige. Under senaste året uppgick andelen eftergymnasialt utbildade till drygt 49 procent bland personer 25-34 år. Det är omkring 14 procentenheter högre än andelen med enbart gymnasieutbildning i samma åldersgrupp.

Näringsliv och arbetsmarknad med bredd och attraktivitet

Indikatorn för branschbalans mäts vart tredje år och under 2023 sker en uppdatering utifrån en ny undersökning i syfte att se hur branschbalansen utvecklar sig. Det har skett en utjämning av branschbalansen enligt mätning för perioden 2014–2019. Under året har dialoger med näringslivet genomförts via företagsbesök, olika företagarträffar och i det nyinrättade näringslivsrådet. Näringslivsenheten har en representant som deltar vid de flesta företagarträffarna samt har andra regelbundna kontakter med nätverken. Andra aktiva nätverk och mötesplatser som nyttjas är bland annat Frukostmöten Handelsgruppen, Business by Women, dialogmöten #viärkalix samt företagarfrukost Gomorron Kalix vilken genomförs i samverkan med Kalixföretagarna. Under ett av årets genomförda näringslivsråd genomfördes en workshop med en extern konsult. Syftet var att stärka företagsklimatet i Kalix men också att arbeta utifrån frågeställningen Hur arbetar vi bättre tillsammans? detta för att gemensamt och i samverkan hitta vägar för ett bättre företagsklimat i kommunen.

Förvaltningsövergripande arbete pågår också bland annat i form av en styrgrupp för mark- och exploateringsfrågor. Frågor som behandlas är bland annat behovet av mark för exempelvis industri och besöksnäring samt förfrågningar och behovet av detaljplanerade områden. Styrgruppen träffas cirka en gång per månad.

Kommunen följer branschbalansen som visar hur näringslivet växer i förädlingsvärde, antal anställda och antal företag. Branschbalansen är i iögonfallande jämn i Kalix med en liten underrepresentation i ortstjänsterna (bland annat handel, service och besöksnäring). Därför är det positivt att nya företag etablerat sig i sektorn för ortstjänster bland annat inom besöksnäring under perioden 2014–2019.

Under året genomfördes också hemvändarevent den 23 december i Kalix Galleria. Utställare/deltagare på eventet var företag och representanter från olika förvaltningar på kommunen. Syftet är att attrahera personer med anknytning till Kalix att flytta hit samt att kommunen och företagen får möjlighet att träffa potentiella framtida medarbetare, både Kalixbor och tidigare Kalixbor. Siffror visar att ca. 6 000 personer besökte Kalix Galleria under eventet.

Svenskt Näringsliv gör årligen mätningar, där ett 30-tal frågor ställs till företagare. En av frågorna är hur dem upplever att kommunens handläggare har förståelse för deras verksamhet, vilket är en viktig fråga i samspelet mellan parterna. Vid senaste mätningen 2022, svarade 37,5 % att dem i ganska eller mycket hög utsträckning upplever att kommunens handläggare hade förståelse för deras verksamhet. Målet var att öka resultatet till 35% innan utgången av 2022, vilket innebär att målet nåddes. Ett arbete har pågått under året i syfte att öka förståelsen för företagarna. Där har personlig kontakt tagits med företagarna i Kalix, som har haft ett myndighetsärende inom exempelvis bygglov, tillsyn med mera för att ta reda på deras synpunkter och åsikter. Dessa samtal kan ha bidragit till det positiva resultatet.

1.2.6.2 God ekonomisk hushållning

1.2.6.2.1 Finansiella mål

Varje generation bör bära kostnaderna för den service som den generationen konsumerar. Det innebär att resultatnivån över tiden måste säkerställa förmågan att även i framtiden producera service på nuvarande nivå. Ett överskott i verksamheten skapar ett handlingsutrymme för att utveckla den kommunala verksamheten. Målsättningen för budget 2022 och planperiod 2023–2024 är därför att årets resultat minst skall uppgå till 1 % av skatteintäkter och statsbidrag över en rullande femårsperiod. Denna målsättning reviderades inför år 2020 i jämförelse med beslutad budget 2019 där de senaste årens målsättning kvarstod med att resultatet minst skall uppgå till 2 % av skatteintäkter och statsbidrag över en rullande femårsperiod. Inför år 2020 prognostiserades en konjunkturnedgång, som under början på året blev en konjunkturkollaps när pandemin slog till. Minimikravet under enskilt år är kommunallagens balanskrav, det vill säga att årets intäkter skall överstiga kostnaderna. De formulerade styrtalen ger möjlighet att under besvärliga konjunkturtider göra avkall på överskottsmålet, men å andra sidan krävs det betydligt starkare resultat under kommande år för att på längre sikt infria den fastlagda ekonomiska målsättningen.

Årets resultat i Kalix kommun skall, under en femårsperiod, uppgå till minst 1 % av skatteintäkter och statsbidrag.

Analys: Årets resultat 2022 uppgår till 3,1 % av skatteintäkter och statsbidrag exklusive nämnderna. Inklusive generella statsbidrag hos nämnderna 3,0 %. Genomsnittet för femårsperioden 2018–2022 är 3,2 % och målet uppnås därmed.

En grundläggande förutsättning för en gynnsam utveckling av ekonomin är att verksamhets- och ekonomistyrning är tydlig så att nämnder, styrelser och förvaltningar håller sina tilldelade budgetar. Ett viktigt instrument för information om verksamhetsutvecklingen är kontinuerlig prognosrapportering gällande det ekonomiska utfallet till kommunstyrelsen. I rapporteringen är det viktigt att iaktta god prognossäkerhet med låg avvikelse för att ge de styrande tillförlitliga underlag till beslut. Detta sammantaget ger goda förutsättningar för kommunstyrelsen att utöva sin uppsiktsplikt.

Uppföljningen av nämndernas driftföljsamhet samt avvikelse mot budgeterat resultat genomförs vid sex (6) tillfällen under året (ej per januari, mars, maj, juli, september och november) Dessa uppföljningar redovisas till närmast efterföljande kommunstyrelsesammanträde. Vid större oförutsedda händelser ska förvaltningen och nämnden rapportera tätare till kommunstyrelsen.

Analys: Uppföljning har skett vid kommunstyrelsesammanträden enligt ovan, målet är uppnått.

Prognossäkerheten ska vara god, högst 1 % avvikelse

Analys: För kommunens totala resultat uppnås inte målet. Senaste prognosen för årets resultat fastställdes per 31 aug i delårsrapporten till 23,4 mnkr. Resultatet blev 35,6 mnkr per 31 december 2022. Därmed avviker det verkliga utfallet mot senaste prognos med 1,05 %. Gällande nämnderna som fastställde sina senaste prognoser per oktober klarar Utbildnings-, Jävs- och Samhällsbyggnadsnämnden målet medan övriga nämnders avvikelser är under 2 %. Valnämnden, Finansnetto och pensioner avviker mer medan prognosen för skatteintäkter endast avviker 0,1 % mot utfallet i bokslutet.

Kommunen kan påverka sina räntekostnader genom att minska låneskulden, amortera. Ju lägre låneskuld desto lägre räntekostnader får kommunen samt att det av budget inte behöver avsättas lika stora belopp för att klara räntekostnaderna.

Kalix kommuns mål är att under planperioden 2022–2024 amortera minst 15 mnkr

Analys: År 2022 har 10 mnkr amorterats. I mars 2020 amorterades 5 mnkr vilket innebär att 15 mnkr amorterats under 3 år bakåt i tiden. Målet anger att 15 mnkr ska amorteras åren 2022-2024 och bedömningen är att det uppnåtts delvis under år 2022 men troligen kommer målet inte att uppnås under perioden då likviditetspåfrestningen av de stora nyinvesteringarna kommer att vara betydande. Målsättningen är också ändrad i fullmäktiges budgetbeslutet i november 2022 för år 2023 (2024–2025).

Sammantaget bedöms kommunen uppnå de finansiella målen med bäring på god ekonomisk hushållning till större del. Bedömningen baseras att två av målen uppnås medan prognossäkerheten får bedömas som relativt god med en sådan liten avvikelse mot målet såsom 0,05 %. Amortering har också genomförts under året i den riktning målet syftat. Samtidigt finns ett nytt lån upptaget i slutet på året vilket innebär att kommunen totalt sett inte minskat lånestocken och räntekostnaderna, men målet inkluderar inte den uppföljningen.

1.2.6.2.2 Verksamhetsanknutna mål

Lika viktiga som de finansiella resultatanknutna målen för god ekonomisk hushållning är ett effektivt och ändamålsenligt användande av kommunens resurser i verksamheten och att resurserna är rätt anpassade utifrån demografin. De verksamhetsmässiga resultatmålen är än svårare att värdera mot god ekonomisk hushållning än de finansiella resultatmålen. Nyckelorden är attraktivitet, jämställdhet och hållbarhet som innebär en utmaning att mäta på ett objektivt och rättvist sätt. Antagna av Kommunfullmäktige i november 2020:

•Kalix invånare ska ha bostad och arbete. Med självständighet kommer självkänsla.

•Kalix ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalité.

•Öka andelen medborgare som har eftergymnasial utbildning.

•Befolkningsstrukturen i gruppen 17-24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå.

•Öka tryggheten för flickor och kvinnor och verka för en kommun fri från våld.

•Näringsliv och arbetsmarknad med bredd och attraktivitet.

•Ett årligt positivt inflyttningsnetto på 75 personer.

•Social utveckling, ekologisk hållbarhet och klimatpåverkan utformad för nästa generation.

•Stimulera till innovativa och hållbara lösningar.

Den sammantagna bedömningen är att de verksamhetsmässiga målen bidrar med mindre del till att uppnå God ekonomisk hushållning.

Se avsnitt 2.6 för en mer detaljerad uppföljning av målen; vilken ligger till grund för ovan bedömning.

1.2.6.3 Resultat och ekonomisk ställning

Kommentarer kommunkoncern

Den sammanställda redovisningen innefattar förutom kommunen, Stiftelsen Kalixbostäder där Kalix kommun är huvudman, Kalix Industrihotell AB (KIAB) som kommunen äger till 99,9 % och Kalix Nya Centrum KB (kommunen är komplementär 95 % och KIAB kommanditdelägare 5%) samt Brandstationen Kalix 21:1 som är ett dotterbolag till KIAB.

Stiftelsen Kalixbostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag som har till föremål för sin verksamhet att inom Kalix kommun förvärva, äga och förvalta fastigheter, tomträtter samt bygga bostäder, affärslokaler och kollektiva anordningar. Ändamålet med stiftelsens verksamhet är att med iakttagande av kommunal självkostnads- och likställighetsprincip främja bostadsförsörjningen i Kalix kommun. Årets resultat för koncernen* år 2022 uppgår till 3,3 mnkr (14,3 mnkr år 2021). Under året färdigställdes nybyggnation av 24 lägenheter på fastigheten Mården 4 och underhåll av det äldre beståndet har fortsatt enligt gällande underhållsplan. En brand inträffade i fastigheten Värdshuset 3 under år 2022 och arbetet med att sanera och återställa den färdigställs år 2023.

Kalix Nya Centrum (KNC) äger, förvaltar och hyr ut fastigheter och centrumanläggningar för näringsverksamhet, handel och yttre miljö inom Kalix Kommun. Bolagets ändamål är att på affärsmässiga grunder främja handel och näringsverksamhet i regionen och därigenom skapa förutsättningar för ett attraktivt handelscentrum i Kalix kommun genom att tillhandahålla lokaler och fastigheter för företag. I fastigheten Slaktaren 1 förvaltar bolaget Galleria Kalix med det attraktiva handelsläget i kommunen. Målsättningen är att diversifiera hyresgäster så att utbudet av handel och andra erbjudanden i Gallerian känns ändamålsenligt för konsumenter. Gallerian är en naturlig mötesplats för Kalixborna och besökare i Kalix. Uthyrningsgraden i Gallerian (affärslokaler) är vid årsskiftet 97 % (86 %). Årets resultat är -0,2 mnkr (-0,6 mnkr).

Kalix Industrihotell AB (KIAB) uppför, köper, säljer, äger och förvaltar fastigheter samt bedriver hamn- och farledsverksamhet. Ändamålet för bolaget är att på affärsmässiga grunder främja näringsverksamheten i Kalix kommun genom att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler och fastigheter för små företag samt att på affärsmässiga grunder driva och utveckla hamnverksamhet i Kalix hamn. Per 31 december 2022 hade bolaget en uthyrningsgrad på 82 % (77 %) för varma, uthyrningsbara ytor. Bolagets resultat har påverkats av en kraftig minskning massavedsanlöp i hamnen. Inköp av fastigheten 9:31 i Kalix har genomförts. Årets resultat är positivt och uppgår till 2,0 mnkr (1,1 mnkr).

Bolaget Brandstationen Kalix 21:1 AB förvaltar fastigheten Kalix 21:1 Kalix brandstation. Uthyrningsgraden är 100 %, och Kalix kommun är hyresgäst. Årets resultat är 0,1 mnkr (0,1 mnkr).

Sammanfattningsvis är det positivt att de kommunala bolagen/stiftelsen, förutom KNC, har plusresultat. KNC redovisar ett minusresultat, även om det är mindre än föregående år, och är också det bolag som bedöms ha störst risk att påverkas negativt av omvärldens förändringar, främst det fortfarande ökande ränteläget.

I den sammanställda redovisningen räknas K2-bolagens avskrivningskostnader och materiella anläggningstillgångar om såsom att bolagen skulle tillämpa komponentavskrivning. Kommunen tillämpar denna avskrivningsmetod och därmed sker en anpassning till detta av de bolag (KIAB och KNC) som redovisar enligt K2-regelverket och därmed inte tillämpar komponentavskrivning. De resultat som presenteras i nedan tabell är de resultat som den sammanställda redovisningens resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys bygger på. De resultat som omnämns i löpande text ovan är bolagens externa resultat som även återfinns i respektive bolags årsredovisning samt varje bolags enskilda kapitel som ligger i den sista delen av denna rapport.

*Stiftelsen förvaltar dotterbolaget Strandägarna i Kalix AB som äger en fastighet i kvarteret Skäret i Kalix.

Kommunkoncern

Belopp i mnkr	2022	2021	2020
Kalix kommun	35,6	61,6	48,9
Stiftelsen Kalixbostäder	3,3	14,3	13,9
Kalix Industrihotell AB	2,5	1,6	1,3
Kalix Nya Centrum KB	-4,5	-4,9	-4,2
Brandstationen Kalix 21:1 AB	0	0	0,1
Delsumma koncern	36,9	72,6	60,0
Koncernjusteringar	0,5	0,9	0
Resultat kommunkoncern före skatt	37,4	73,5	60,0

Koncernnyckeltal

	2022	2021	2020	2019	2018
Resultat, mnkr	37,4	73,5	60,0	37,3	9,1
Finansnetto, mnkr	-11,0	4,0	-4,5	-0,7	-9,4
Balansomslutning, mnkr	2 455,1	2 415,2	2 266,9	2 170,9	2 167,2
Eget kapital, mnkr	914,6	906,1	801,4	741,8	700,2
Soliditet, %	37,3 %	37,5 %	35,4 %	34,2 %	32,3 %
Långfristiga skulder, mnkr	1 156,6	1 151,0	1 121,7	1 096,0	1 121,3

Soliditet = Eget kapital/tillgångar

1.2.7 Balanskravsresultat

Balanskravsresultat, belopp i mnkr	2022	2021	2020	2019
Årets resultat enligt resultaträkningen	35,6	61,6	48,9	28,3
- Samtliga realisationsvinster	-0,3	-10,1	-3,3	-3,2
+ Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet	0	0	0	0
+Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet	0	0	0,7	0
+/- Orealiserade vinster och förluster i värdepapper	0,9	2,2	0,4	-5,0
-/+ Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper	3,9	-0,4		-1,1
Årets resultat efter balanskravsjusteringar	40,1	53,3	46,7	19,0
- Reservering av medel till utjämningsreserv	-2,4	-1,3	-1,5	-1,0
+ Användning av medel från resultatutjämningsreserv	0	0	0	0
Årets balanskravsresultat	37,7	52,0	45,2	18,0

*Läs mer i avsnitt Resultatutjämningsreserv 2.3.5.2.1

Enligt 11 kap 12–13 § i kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat regleras under de närmast följande tre åren om inte synnerliga skäl föreligger. År 2022 är Kalix kommuns balanskravsresultat positivt och uppgår till +37,7 mnkr.

Åren 2021-2019, tre år bakåt, har balanskravsresultaten också varit positiva, så det finns inget negativt resultat att återställa för Kalix kommun.

Huvudprincipen när årets balanskravsresultat räknas fram är att realisationsvinster som uppkommit vid försäljning av anläggningstillgång inte ska räknas med. Det finns dock tillfällen (RKR R15) när realisationsvinster- och förluster ska återföras enligt undantagsmöjlighet. Reaförlusten vid försäljningen av busstationen i Töre år 2020 bedöms som möjlig att återföra enligt undantagsmöjlighet. Kostnaderna kommer att stadigvarande minska för kommunen tack vare försäljningen.

Under år 2019 har redovisningen anpassats utifrån lagen om kommunal bokföring och redovisning, LKBR, (lag 2018-597). Den nya lagens största påverkan på redovisningen för Kalix kommuns del är att vissa finansiella instrument, som innehas för att generera avkastning eller värdestegring, från och med år 2019 värderas till verkligt värde i enlighet med 7 kap 6 § LKBR. I Kalix kommuns fall gäller detta placerade pensionsmedel som fram till och med år 2018 redovisades till anskaffningsvärdet (lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde). De poster som då påverkade balanskravsutredningen var årets realiserade reavinster i värdepapper tillsammans med reavinster hänförliga till försäljning av materiella anläggningstillgångar. Från och med år 2019 finns en resultatpåverkan och därmed också justering i balanskravsutredningen utifrån förändringen av de placerade pensionsmedlens verkliga värde. År 2019 finns en orealiserad vinst med 7,4 mnkr och en orealiserad förlust med 2,4 mnkr i värdepapper redovisad. De poster som utgör orealiserade vinster och förluster i värdepapper ska inte ingå i det justerade resultatet och exkluderas därmed från årets resultat i balanskravsutredningen. År 2019 finns även resultatpåverkande poster i form av realiserade vinster i värdepapper med 2,1 mnkr samt vinster vid försäljning av materiella anläggningstillgångar såsom maskiner och mark med 1,1 mnkr som exkluderas i ovan balanskravsutredning. År 2020 exkluderas orealiserade förluster med 0,4 mnkr och realiserade vinster gällande finansiella tillgångar med 2,7 mnkr och materiella anläggningstillgångar med 0,6 mnkr. Under år 2021 har reavinster gällande finansiella anläggningstillgångar redovisats med 9,3 mnkr och för materiella anläggningstillgångar med 0,8 mnkr. Orealiserade vinster uppgår till 4,1 mnkr och orealiserade förluster till 6,3 mnkr. År 2022 minskas resultatet med 0,3 mnkr i reavinster från försäljningar av materiella anläggningstillgångar. Inga realisationsvinster eller -förluster finns att redovisa enligt undantagsmöjlighet medan 0,9 mnkr i orealiserade förluster i värdepapper exkluderas. Under året såldes finansiella anläggningstillgångar vid byte av kapitalförvaltare, efter genomförd upphandling, vilket innebar att en förlust med 6,8 mnkr realiserades. Den nedgången av värdepapprens värde exkluderas ej i balanskravsutredningen även om medlen omedelbart placerades på nytt, men tidigare orealiserade vinster och förluster återförs med 3,9 mnkr.

År 2013 fattades beslut i Kommunfullmäktige (KF § 155–156 2013-09-16) om införandet av en resultatutjämningsreserv (RUR) i Kalix kommun. Avsättningen per år 2022 till reserven uppgår till 2,4 mnkr.

1.2.8 Väsentliga personalförhållanden

1.2.8.1 Personalredovisning

Kommunkoncern

Antal anställda	1 664	1 616	1 616
Andel kvinnor, %	77,0	77,5	80,2
Andel män, %	23,0	22,5	19,8
Antal helårsarbetare	1 638	1 589	1 581

Personalnyckeltal (månadsavlönad personal)

	2022	2021	2020	2019	2018
Antal anställda personer	1 641	1 593	1 590	1 574	1 611
Andel kvinnor, %	77,6	78,2	80,8	78,4	78,5
Andel män, %	22,4	21,8	19,2	21,6	21,5
Andel deltidsarbetande, %	6,5	4,6	5,9	8,7	12,1
Andel deltid kvinnor, %	4,9	3,5	5,9	8,7	12,8
Andel deltid män, %	1,6	1,2	5,8	8,7	9,8
Medelålder	47,8	45,2	48,1	47,8	47,4
Medelålder kvinnor	47,8	45,3	48,1	47,8	47,4
Medelålder män	47,9	44,9	48,1	48,0	47,5

Årsarbetare per förvaltning

Totalt, månadsavlönade exkl. vilande	2022	2021	2020	2019	2018
Kommunledningsförvaltning	63,8	58,0	59,5	57,5	53,7
Fritids- och Kulturförvaltning	35,8	35,3	38,3	41,0	35,5
Samhällsbyggnadsförvaltning	197,1	191,1	189,8	181,0	190,1
Socialförvaltning	768,9	751,7	750,0	740,0	765,6
Utbildningsförvaltning	549,6	530,7	522,6	524,0	515,3
Kalix kommun totalt	1 615,2	1 566,8	1 560,2	1 543,5	1 560,2

Tillsvidareanställda årsarbetare per förvaltning

	2022	2021	2020	2019	2018
Kommunledningsförvaltningen	59,3	56,5	57,3	52,8	48,7
Fritids- och Kulturförvaltningen	28,5	26,3	31,3	24,3	26,2
Samhällsbyggnadsförvaltningen	179,1	184,1	175,4	168,7	168,8
Socialförvaltningen	655,3	652,8	627,9	621,4	605,6
Utbildningsförvaltningen	472,0	465,0	453,5	449	443,9
Kalix kommun totalt	1 394,2	1 384,7	1 345,4	1 316,2	1 293,2

Kommunledningsförvaltningens har anställt nya yrkeskategorier, haft dubbla anställningar vid pensionsavgång samt extraanställningar före, under och efter valet. Fritids- och kulturförvaltningen har tjänstlediga medarbetare med ersättare och medarbetare som konverterat in i enlighet med LAS. Samhällsbyggnadsförvaltningens årsarbetare förklaras av vakanta anställningar som är under rekrytering. Socialförvaltningen har jobbat med att minska timanställningar och öka månadsanställningar och Utbildningsförvaltningen har ett beslut från fullmäktige om en utökning.

Sysselsättningsgrad per förvaltning

	2022	2021	2020	2019	2018
Kommunledningsförvaltning	98,1	99,1	97,5	97,5	98,9
Fritids- och Kulturförvaltning	96,8	97,2	95,6	95,4	96.1
Samhällsbyggnadsförvaltning	98,0	97,9	97,3	97,0	97.8
Socialförvaltning	98,6	99,2	98,2	98,2	97.8
Utbildningsförvaltning	96,3	97,9	96,6	96,4	95.5
Kalix kommun totalt	97,7	98,6	97,5	97,3	97.0

1.2.8.2 Frisknärvaro/Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro

%	2022	2021	2020	2019	2018
Andel frånvaro av arbetad tid	7,7	6,4	7,1	5,46	5,49
Kvinnor i procent av kvinnors arbetade tid	8,6	7,2	7,9	6,17	6,03
Män i procent av männens arbetade tid	4,6	3,9	4,2	2,95	3,62
Andel frånvaro personer 29 år och yngre	6,1	5,3	4,63	3,77	4,9
Andel frånvaro personer 30–49 år	6,1	5,8	5,91	4,71	4,76
Andel frånvaro personer 50 år och äldre	9,4	7,2	7,82	6,4	6,24
Andel frånvaro längre än 59 dagar av total sjukfrånvaro	42,8	37,9	41,26	50,22	54,0

Sjukdagar månadsavlönade

Antal sjukdagar	2022	2021	2020	2019	2018
Antal sjukdagar personer 29 år och yngre	4 039	3 472	2 889	1 631	2 823
Antal sjukdagar personer 30–49 år	13 671	12 846	13 946	10 945	11 489
Antal sjukdagar personer 50 år och äldre	27 765	22 087	24 787	19 599	19 050
Sammanlagt antal sjukdagar	45 475	38 405	41 622	32 175	33 362

Frisknärvaro

%	2022	2021	2020	2019	2018
Andel anställda med 0 dagar frånvaro	37,08	34,63	32,31	40,43	39,13

1.2.8.3 Jämställdhet

Kalix kommun beslutade i juni 2013 att underteckna CEMR:s jämställdhetsdeklaration*. Deklarationen innebär förpliktelser om att arbeta för att främja jämställdhet i kommunens verksamheter och i kommunen i stort. Ett ansvarsfullt agerande vad gäller jämställdhetsfrågor är viktigt både för att stärka förtroendet för verksamheterna samt för att Kalix kommun ska vara en attraktiv och trygg arbetsgivare. Kalix kommun arbetar med jämställdhetsintegrering som strategi.

Genomgång av statistik har genomförts under året och olika grupprioriteringar har gjorts utifrån resultatet. Lönekartläggning har genomförts under hösten 2022. Lönekvoten hade ökad från 93,6% (2021) till 94,5% (2022). Sakliga skillnader på grund av kön kunde inte påvisas, åtgärder är därmed inte aktuella. Gruppsatsningar är gjorda utifrån arbetet med lönestrukturer och prioriterade satsningar på individnivå är gjorda i löneöversynen. Likabehandling framgår i vår arbetsmiljö- och hälsopolicy och är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

*CEMR- deklarationen, den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå.

1.2.8.4 Personalkostnader

Personalkostnader

Belopp i mnkr	2022	2021	2020	2019	2018
Kommunkoncernen månadslöner, totalt samtliga personalkostnader	957,7	915,7	882,2	866,9	856,8
Månadslöner Totalt samtliga personalkostnader	941,0	898,3	868,9	854,2	844,6
Förtroendevalda, arvoden och övr kostnader	6,3	5,9	5,5	6,0	5,6
Månadsavlönade	444,3	435,4	419,6	414,6	410,1
Sjuklöner	14,8	12,4	12,8	7,9	9,4
Sociala avgifter	195,1	189,6	187,8	184,8	182,4
Timlöner och övrig deltid	33,2	34,1	32,3	31,3	30,7
Övertidsersättning (månatlig- och timavlönade)	11,5	6,6	4,8	4,7	6,0

*Totalt samtliga personalkostnader inkluderar pensionskostnader.

Särskilda anställningsavtal

	2022	2021	2020	2019	2018
Antal personer med visstidsförordnande	0	0	1	1	1
Antal förtroendevalda (poster tillsatta med person)	400	321	224	224	224
Antal förtroendevalda personer	298	215	140	140	140
Förtroendevalda, män (%)	41,6	45,6	50	50	50
Förtroendevalda, kvinnor (%)	58,4	54,4	50	50	50

1.2.8.5 Pensionsavgångar

Pensionsavgångar, mätdatum 2022-12-31

Antal	67 år	66 år	65 år	64 år	63 år	62 år	61 år	Totalt
Chef/ledare	0	0	2	2	4	1	0	9
Administration	2	3	5	3	4	1	2	20
Vård/omsorg	3	4	9	8	18	16	16	74
Socialt arbete	1	0	0	1	1	4	1	8
Lärare grund/gymnasie	1	6	4	2	4	9	4	30
Specialpedagoger	0	0	1	0	0	1	0	2
Förskollärare, fritid/barnskötare	1	2	2	8	8	1	5	27
Kultur	0	1	0	0	0	0	0	1
Teknik/fastighet	2	0	1	2	2	5	2	14
Kost/lokalvård	1	1	4	1	0	7	5	19
Totalt	11	17	28	27	41	45	35	204

Pensionsår vid avg. 67 år	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027

1.2.9 Förväntad utveckling

Förväntad utveckling finns beskriven under de första avsnitten under kap 2.3 både vad gäller kommunens skatteunderlag och hur de makroekonomiska prognoserna riskerar att påverka kommunens kostnader. Den 16 februari 2023 publicerade SKR sin senaste skatteunderlagsprognos i cirkulär 23:07, vilken är förbättrad jämfört med nedan beslutad budget. Skatter och statsbidrag uppgår där till 1 161,5 vilket innebär att det prognostiserade resultatet, allt annat lika, förbättrats från budgeterade +1,8 mnkr till +13,7 mnkr. På grund av den höga inflationen ökar dock inte kommunernas köpkraft, utan den försvagas istället jämfört med tidigare perioder på grund av den höga inflationen och kostnadsökningarna. Nämnderna varslar i sin prognosrapportering per februari 2023 om större kostnader än budget inom grundskolan, friskvårdssatsningen för personalen samt indexhöjningar gällande regionaltrafik och hyror med totalt -4,3 mnkr.

Budgetprocessen 2024 är inledd med anvisningar till nämnderna om att de utökningar nämnderna behöver eller föreslår behöver åtföljas av förslag på motsvarande effektiviseringar. Kommunens pensionskostnader kommer fortfarande att vara höga år 2024, i dagsläget osäkra prognoser från såväl SKR som Skandikon innebär en kostnadssänkning år 2025. Räntekostnaderna kommer att öka i kommunen utifrån ett högre ränteläge samt en större lånestock när arbetet med beslutade investeringar såsom ombyggnation av del av gymnasieskolan och nybyggnation av särskilt boende startar. Den höga investeringsbudgeten inom Samhällsbyggnadsnämnden omfattar dessa projekt och tillhörande beslut om lånefinansiering finns. Satsningarna utgörs därmed av dessa stora investeringsprojekt, tillsammans med det nya ridhuset som färdigställs år 2023. Ökade avskrivningskostnader ger därmed ett mindre utrymme för övriga driftskostnader. Budgetprocessen inför åren 2024–2026 kommer att innebära avvägningar gällande eventuella åtgärder.

Belopp i mnkr	Not	Koncern utfall 2022	Koncern utfall 2021	Kommun budget 2022	Kommun utfall 2022	Kommun utfall 2021
Verksamhetens intäkter	3	387,8	376,1	399,7	306,0	294,6
Verksamhetens kostnader	4	-1 407,8	-1 327,9	-1 456,3	-1 375,7	-1 288,4
Avskrivningar	5	-108,8	-96,7	-71,4	-67,2	-68,2
Verksamhetens nettokostnader		-1 128,8	-1 048,5	-1 127,9	-1 136,8	-1 062,0

Skatteintäkter	6	843,2	806,5	822,2	843,2	806,5
Generella statsbidrag och utjämning	7	334,0	311,6	314,5	334,0	311,6
Verksamhetens resultat		48,4	69,6	8,8	40,4	56,1

Finansiella intäkter	8	5,6	17,8	1,4	6,2	15,5
Finansiella kostnader	9	-16,6	-13,9	-6,1	-10,9	-10,0
Resultat efter finansiella poster		37,4	73,5	4,1	35,6	61,6

Extraordinära poster	10	0	0	0	0	0
Årets resultat		37,4	73,5	4,1	35,6	61,6

Varav jämförelsestörande kostnader och intäkter	11	0	0	0	0	0

Balansräkning

Belopp i mnkr	Not	Koncern 2022	Koncern 2021	Kommun 2022	Kommun 2021
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	12	0,7	1,2	0,7	1,1
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar	13	1 735,4	1 678,9	992,4	968,6
Maskiner och inventarier	14	112,6	109,0	90,9	94,7
Övriga materiella anläggningstillgångar	15	69,3	61,0	49,0	6,9
Finansiella anläggningstillgångar	16	61,7	144,5	36,3	97,5
Summa anläggningstillgångar		1 979,7	1 994,6	1 169,3	1 168,8
Bidrag till infrastruktur
Omsättningstillgångar
Förråd m.m	17	4,4	4,1	4,3	4,0
Fordringar	18	171,9	115,6	165,1	108,4
Kortfristiga placeringar	19	53,6		53,6
Kassa och bank	20	245,5	300,9	178,2	210,6
Summa omsättningstillgångar		475,4	420,6	401,2	323,0

SUMMA TILLGÅNGAR		2455,1	2415,2	1 570,5	1 491,8

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget Kapital	21
Årets resultat		37,4	73,5	35,6	61,6
varav årets beräknade avsättning till resultatutjämningsreserv		-2,4	-1,3	-2,4	-1,3
Resultatutjämningsreserv		47,1	44,7	47,1	44,7
Övrigt eget kapital		832,5	789,2	714,7	654,4
Summa eget kapital		914,6	906,1	795,1	759,5

Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	22	57,6	56,2	57,6	56,2
Andra avsättningar	23	12,1	3,8		0
Summa avsättningar		69,7	60,0	57,6	56,2

Skulder
Långfristiga skulder	24,25	1 156,6	1 151,0	405,7	382,0
Kortfristiga skulder	26	314,2	298,1	312,1	294,1
Summa skulder		1 470,8	1 449,1	717,7	676,1

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER		2 455,1	2 415,2	1 570,4	1 491,8

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Panter och därmed jämförliga säkerheter	27	51,0	44,3	12,2	12,4
Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna	28	383,4	408,7	383,4	408,8
Övriga ansvarsförbindelser	29	55,1	56,1	812,9	820,7

1.5 Kassaflödesrapport

Belopp i mnkr	Not	Koncern utfall 2022	Koncern utfall 2021	Kommun budget 2022	Kommun utfall 2022	Kommun utfall 2021
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat		37,4	73,5	6,1	35,6	61,6
Justering för ej likv. påverkande poster	31	111,8	107,0	65,4	70,4	76,1
Övriga likviditetspåverkande poster	32
Poster som redovisats i annan sektion	33	0,2	-7,1		0,2	-7,1
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital.		149,4	173,4	71,5	106,3	130,6
Ökning/minskning periodiserade anslutningsavgifter		-0,3	1,1		-0,3	1,1
Ökning/minskning av kortfr fordr		-102,9	-4,3		-110,3	-3,3
Ökning/minskning av förråd och varulager		-0,3	-0,1		-0,4	-0,1
Ökning/minskning av kortfr skulder		-1,3	4,9		18,0	-1,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten		44,7	175,0	71,5	13,4	127,0

INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering immateriella anläggningstillgångar		0	-0,2		0	-0,2
Försäljn immateriella anläggningstillgångar
Investering materiella anläggningstillgångar		-183,8	-187,1	-129,3	-135,3	-130,9
Investeringsbidrag		8,7	7,7		8,7	7,7
Försäljn materiella anläggningstillgångar		0,6	8,7		0,6	1,6
Investering i kommunkoncernföretag
Försäljn av kommunkoncernföretag
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar		-38,1	-63,3		-10,0	-20,2
Avyttring av finansiella anläggningstillg		99,6	50,1		71,0	13,6
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-113,0	-184,1	-129,3	-65,0	-128,4

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån		39,2	89,2	59,0	37,0	42,2
Amortering av skulder för finansiell leasing		-4,0	-5,6		-4,0	-5,6
Amortering av långfristiga skulder		-18,7	-63,4		-13,9	-40,0
Förändring av övriga långfristiga skulder		-4,0
Ianspråktagna avsättningar
Ökning av långfristiga fordringar		0,0	-0,3		0,0	-0,3
Minskning av långfristiga fordringar		0,4	1,2		0,2	0,4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		12,9	21,1	59,0	19,2	-3,3

BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR
Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur

Årets kassaflöde		-55,5	12,0	1,2	-32,4	-4,7
Likvida medel vid årets början		300,9	271,0	214,6	210,6	215,3
Likvida medel vid årets slut		245,4	283,0	215,8	178,2	210,6

1.6 Drift- och investeringsredovisning

1.6.1 Beskrivning av drift- och investeringsredovisningens samband med årsredovisningens övriga delar

Driftredovisningen summeras i resultaträkningens poster verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader, i nedan tabell finns en justeringsrad som exkluderar interna poster samt avskrivningar, generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader som finns både budgeterade och redovisade under respektive nämnd.

Investeringsredovisningen summeras i kassaflödesrapportens poster investering i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar efter justeringar.

1.6.2 Driftredovisning

Enligt 10 kap. 1 § LKBR ska driftredovisningen innehålla en redovisning av hur utfallet förhåller
sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten.

Tilläggsbudget om 2 mnkr (KF § 93 2022-06-13) finns inräknad i nedan tabell på raden för Samhällsbyggnadsnämnden.

Lönepott för särskilda satsningar på 2,0 mnkr är flyttad från Kommunstyrelsen/central budgetpost för lönepotter till Socialnämnden, som kompensation för ökade personalkostnader efter genomförd särskild lönesatsning på undersköterskor.

	NETTO-BUDGET	INTÄKTER		KOSTNADER		BUDGETAVVIKELSE
Styrelse/nämnd, mnkr	2022	Utfall 2022	Utfall 2021	Utfall 2022	Utfall 2021	Intäkter	Kostnader	Totalt
Kommunstyrelsen	88,5	10,5	9,1	100,0	86,6	-1,4	2,4	-1,0
varav Valnämnd 2021	0,1				0		0,1	0,1
Valnämnd	0,7	0,5		1,1		0	-0,1	0,1
Utbildningsnämnd	388,8	84,3	77,6	478,1	457,1	-17,8	22,9	-5,0
Samhällsbyggnads-nämnd	101,7	226,7	195,4	328,8	253,8	-1,8	2,4	-0,4
varav Jävsnämnd 2021	0				0			0
Internhyra, kapital-kostnadsdelen	-17,8	17,8	24,3	0	0	0	0	0,0
Jävsnämnd	0,1			0,1				0,0
Fritids- och kulturnämnd	46,2	16,0	9,8	61,0	53,7	-4,6	3,4	1,2
Socialnämnd	483,2	122,8	116,4	590,7	567,8	-36,1	20,8	15,3
Finansförvaltning	29,1	3,5	4,1	40,6	19,4	-1,3	9,3	-8,0
Statliga investeringsbidrag och hamnavgift Karlsborg år 2021			4,6
Justeras: Poster som ej är hänförbara till Verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader i resultaträkningen	-63,9	-176,1	-146,7	-224,7	-150,0	156,7	-141,7	-15,3
Verksamhetens intäkter och Verksamhetens kostnader enligt resultaträkning	1 056,6	306,0	294,6	1 375,7	1 288,4	93,7	-80,6	-13,1

Specifikation driftredovisning justerade poster

	NETTO-BUDGET	INTÄKTER	KOSTNADER	BUDGETAVVIKELSE
Finansförvaltningen, tkr	2022	Utfall 2022	Utfall 2022	Intäkter	Kostnader	Netto
Förändring pensionsskuld	80	0	-2	0	82	82
Pensionsutbetalning ålderspension	24 850	0	26 674	0	-1 824	-1 824
Löneskatt pensioner	6 030	0	8 751	0	-2 721	-2 721
Förvaltningsavgifter	350	0	261	0	89	89
Pensionsutbetalning individuell del justering PO-pålägg	0	0	-1 043	0	1 043	1 043
Försäkringspremie Skandia/KPA justering PO-pålägg	0	0	7 566	0	-7 566	-7 566
Övriga justeringar PO-pålägg	0	0	210		-210	-210
Övertid/semester/uppehållslön	0	0	-1 826	0	1 826	1 826
Ersättning via kommunkontosystemet, 6%	-2 198	3 396	0	1 198	0	1 198
Övriga intäkter	0	112	0	112	0	112
Övriga kostnader	0	0	27	0	27	-27
Summa	29 112	3 508	40 618	1 310	-9 254	-7 998

1.6.3 Investeringsredovisning

Enligt 10 kap. 2 § LKBR ska investeringsredovisningen innehålla en samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet. Investeringsredovisningen gör det möjligt för fullmäktige
att jämföra beslutade/beräknade totalutgifter och anslag med utfall.

Kommunens investeringsredovisning följer Riktlinjer för investeringar, vilken senast reviderats av kommunfullmäktige 2016-02-08 § 13. Här finns de rutiner som ska efterlevas gällande exempelvis överflytt av investeringsmedel mellan åren och därmed förklaringen till att redovisad budget i nedan tabell är större än fullmäktiges senaste budgetbeslut för år 2022 2021-11-29 § 245.

Investeringsredovisning per styrelse/nämnd med större projekt särredovisade

	FÄRDIGSTÄLLDA INVESTERINGSPROJEKT
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i mnkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2022	Totalutgift	Budget 2022	Utfall 2022	Avvikelse
Kommunstyrelsen				5,55	2,59	2,96
Valnämnd
Utbildningsnämnden				3,83	3,83	0,00
Samhällsbyggnadsnämnden	4,50	5,03	5,03	6,27	9,38	-3,11
varav VA	1,58	1,50	1,50	1,58	1,50	0,08
Jävsnämnd
Fritids- och kulturnämnden	2,15	1,96	1,96	2,67	2,61	0,06
Socialnämnden				3,18	3,02	0,16
Summa färdigställda projekt	6,65	6,99	6,99	21,50	21,43	0,07

1.7 Noter, mnkr

Innehållsförteckning noter


Not 1	Redovisningsprinciper
Not 2	Uppskattningar och bedömningar
Not 3–11	Noter till resultaträkningen
Not 12–29	Noter till balansräkningen
Not 30	Leasing
Not 31–33	Noter till kassflödesanalysen
Not 34	Upplysning om upprättad särredovisning
Not 35	Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision

Not 1 Redovisningsprinciper

Inledning

Under år 2019 har redovisningen anpassats utifrån den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning, LKBR (lag 2018:597), som började gälla den 1 januari 2019. Rådet för kommunal redovisning (RKR) utfärdar löpande nya rekommendationer som iakttar den nya lagstiftningen, vilka kommunerna tillämpar i sin redovisning. Den största påverkan av den nya lagstiftningen finns främst gällande värdering av kommunens finansiella poster. Där har jämförelsetal räknats om. 4 kap. 4 § i LKBR behandlar de grundläggande redovisningsprinciper som ska tillämpas, kontinuitetsprincipen är en av principerna. Denna innebär att den ingående balansen för ett räkenskapsår ska stämma överens med den utgående balansen för föregående räkenskapsår. Men om principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter har ändrats, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om och ingående balansen för 2019 justeras i förhållande till utgående balans för 2018 (5 kap. 6 § andra stycket och 6 kap. 5 § andra stycket). I denna rapport har detta gjorts för att följa de redovisningsprinciper som den nya lagen LKBR anger. Uppdaterad normering gällande detta återfinns i RKR R12. Nedan följer tre förändringar i LKBR i jämförelse med tidigare lagstiftning, som kräver justeringar av balansposter och föregående årsresultat eftersom att byte av redovisningsprincip sker:

• Uppskrivningar: finansiella anläggningstillgångar i form av andelar i Kommuninvest har skrivits upp vid ett par tillfällen tidigare år (enligt dåvarande normering) och dessa har återförts med 6,3 mnkr per år 2019 i enlighet med den nya lagen. Detta har justerats i ingående balans mot eget kapital.

• Verkligt värde finansiella instrument: i tidigare lagstiftning skulle finansiella instrument tas upp i balansräkningen till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. I enlighet med 7 kap. 6 § LKBR ska vissa finansiella instrument, som innehas för att generera avkastning eller värdestegring, från och med år 2019 värderas till verkligt värde. I Kalix kommuns fall gäller detta placerade pensionsmedel som fram till och med år 2018 redovisades till anskaffningsvärdet. Utgående balans år 2018 var 36,1 mnkr. Med den nya lagens tillämpning är ingående balans justerad med 9,0 mnkr till verkligt värde (marknadsvärde) vilket uppgår till 45,1 mnkr. Förändringen av det verkliga värdet år 2018 innebar en värdeminskning med 1,1 mnkr, detta påverkar resultatet år 2018 negativt när vi tar fram det justerade resultatet för att ha en jämförelse med resultatet per 31 dec 2019.

• Avsättningar & skulder som inte uppfyller kriterier Inte aktuellt i Kalix kommun, sådana poster saknas.

Nedan följer korta beskrivningar gällande redovisningen av:

Anläggningstillgångar har upptagits till anskaffningskostnaden. Eventuella investeringsbidrag bokförs som en långfristig skuld. Investeringsbidraget aktiveras i driften, bland verksamhetens intäkter under 10-40 år och speglar anläggningstillgångens avskrivningstid. Avskrivningar sker således på tillgångarnas bidragsfinansierade del men motsvarande bidrag intäktsförs också under en längre tidsperiod.

Avskrivningarna beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivning påbörjas i stor utsträckning månaden efter att investeringen aktiverats. Större, sammanhållna investeringsprojekt däremot innevarande år då anläggningen anskaffats och tagits i bruk. Kommunen tillämpar komponentavskrivning enligt RKR’s rekommendation R 4 för sina fastigheter, va, gator och vägar. På tillgångar i form av mark och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. De kommunala bolagen tillämpar andra avskrivningsmetoder på sina anläggningstillgångar.

Anslutningsavgifter för vatten/avlopp samt fibernätet bokförs som en långfristig skuld. Sedan intäktsförs anslutningsavgiften under en 25-årsperiod.

Avsättningar (för återställande av deponi i förekommande fall) regleras i RKR R9. Kommunen har haft en avsättning för återställande av deponi. Denna avsättning redovisades i balansräkningen då kommunen hade en befintlig förpliktelse att återställa deponin och ett utflöde av resurser kom att krävas för att reglera förpliktelsen. Under 2019 blev sista etappen av sluttäckningen klar och avsättningen har upplösts.

Exploateringsmark har redovisats som anläggningstillgång med undantag för de tomter som finns i kommunens tomträttskatalog där avsikten är att sälja dessa. Kommunen gör delvis avsteg från rekommendationen i denna redovisning eftersom det i kommunen historiskt saknats efterfrågan på mark. Att bedöma ett marknadsvärde som avviker från bokfört anskaffningsvärde är svårt. Gällande tomtmarken finns ett försäljningspris angivet i katalogen och detta har jämförts med bokfört värde på marken delat på den aktuella ytan. Det senare värdet är lägre och värdet har bokförts i kontoklass 147.

Finansiella anläggningstillgångar som avser pensionsmedel som avsatts av kommunen för förvaltning hos fondbolag har redovisats till det verkliga värdet på balansdagen. Jämförelsetalen för år 2018 har ändrats i enlighet med ny rekommendation. Omklassificering har skett till finansiell omsättningstillgång i samband med byte av fondförvaltare och därmed försäljning av tidigare tillgångar.

Finansiella omsättningstillgångar som avser pensionsmedel som avsatts av kommunen för förvaltning hos fondbolag har redovisats till det verkliga värdet på balansdagen. Omklassificering har skett från finansiell anläggningstillgång i samband med byte av fondförvaltare och därmed nya anskaffningar av fonder.

Jämförelsestörande poster särredovisas på egen rad i resultaträkningen och i en särskild not. För att en post ska betraktas som jämförelsestörande ska inte den vara en extraordinär händelse eller transaktion men vara av ett sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Redovisning av jämförelsestörande poster sker för att underlätta jämförelse mellan andra perioder.

Leasingavtal som klassificerats som operationella redovisas som hyresavtal i resultaträkningen. Leasingavtal gällande fordon anskaffade under åren 2017-2022 är dock finansiella leasingavtal och redovisas som sådana enligt RKR R5. Några av de ursprungliga avtalen är utgångna och förlängda, i samband med detta har några omklassificerats till operationell leasing och redovisas därmed så under förlängningstiden tills att nya fordon kan levereras och anskaffas. Kommunen har även några finansiella leasingavtal gällande inventarier. Kommunen har inte utrett om finansiell leasing av fastigheter föreligger och därmed redovisas hyran i samtliga fall som kostnad i resultaträkningen, det vill säga såsom operationella avtal.

Långfristiga skulder som fullmäktige beslutar att amortera under nästkommande år redovisas som kortfristig del av långfristig skuld.

Långfristiga leasingskulder som har mindre än ett år kvar till förfall redovisas som kortfristig del av långfristig skuld. Kommunen gör en beräkning av denna utifrån de leasingkontrakt som finns per årsskiftet.

Långfristiga skulder/Investeringsbidrag tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder. De periodiseras sedan över 10–40 år. Detta har tillämpats sedan år 2010. Från och med år 2019 anpassas investeringsbidragens periodiseringar till den underliggande investeringens komponenters avskrivningstid.

Nedskrivning av värdet på en materiell anläggningstillgång stadgas genom RKR R6.

Pensionsförpliktelser redovisas enligt den blandade modellen. Det innebär att pensionsskulden intjänad efter 1998-01-01 samt all garanti- och visstidspension har bokförts som en avsättning för pensioner i balansräkningen. Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsskulden som har intjänats till och med 1997-12-31 redovisas som ansvarsförbindelse. Utbetalningar av förmåner intjänade före år 1998 redovisas däremot bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. För den individuella pensionsutbetalningen har i årets bokslut använts en preliminär beräkning utförd av Skandia på grund av att fakturan inte kommer förrän i mars året efter.

Kommunkoncern och sammanställda räkenskaper

Kommunkoncernen består år 2022 av Stiftelsen Kalixbostäder-koncern och följande kommunala koncernföretag: Kalix Industrihotell AB (KIAB), Kalix Nya Centrum KB (KNC) samt Brandstationen Kalix 21:1 AB (BKAB) som är ett dotterföretag till KIAB.

Sammanställda räkenskaper har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Ett avsteg är dock att Kalix kommuns aktieinnehav gällande Kalix Industrihotell AB inte riktigt är 100 %, kommunen äger endast 99,9 % men övriga aktieägare har ej gått att finna. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att förvärvat eget kapital i ett företag elimineras. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår härmed förutom kommunens eget kapital endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Då den sammanställda redovisningen endast skall visa ”koncernens” relationer med omvärlden har interna mellanhavanden inom ”koncernen” eliminerats. I den sammanställda redovisningen ingår juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Det avser bolag där kommunen innehar 20 procent eller fler röstandelar. Den uppskjutna skatten i bolagens obeskattade reserver har redovisats som avsättning och resterande del har hänförts till eget kapital. Kommunen tillämpar vidare komponentavskrivning vilka tre av kommunkoncernföretagen inte gör då de redovisar enligt K2-regelverket, i den sammanställda redovisningen är dock deras siffror omräknade till komponentavskrivning.

Semesterlöneskuld och okompenserad övertid har bokförts som kortfristig skuld. Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader under året vid tertialbokslutet per sista augusti samt därefter vid helårsbokslutet per sista december.

Skatteintäkter har periodiserats och redovisats det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av den skattskyldige. Det innebär att kommunen i boksluten för år 2022 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2021 och en preliminär slutavräkning för 2022, utifrån Sveriges kommuner och regioners cirkulär i december 2022.

Särskild löneskatt på pensionskostnader har periodiserats och redovisats enligt samma principer som gäller för redovisning av pensioner enligt den kommunala redovisningslagen, den blandade modellen. Detta innebär att såväl de pensionsförpliktelser som redovisats som avsättning i balansräkningen som de pensionsförpliktelser som anges som ansvarsförbindelse inkluderar den särskilda löneskatten.

Personalredovisningen innehåller övergripande statistik för Kalix Kommun avseende personal samt kostnader kopplat till personal. Redovisningen görs på ett kommunövergripande plan för att ge en bild av Kalix kommuns organisation utifrån ett personalperspektiv.

Jämförelsetalet ”antal anställda personer” har i stort sett tagits bort sedan ett antal år tillbaka och antalet anställda redovisas istället genomgående i ”antal årsarbetare”, d.v.s. antalet anställda omräknat till antal heltider. En person med 75 % sysselsättningsgrad räknas då som 0,75 årsarbetare, två personer med vardera 50 % sysselsättningsgrad räknas som sammanlagt 1,0 årsarbetare o.s.v.. Årsarbetare som nyckeltal ger en tydligare bild sett till hur mycket arbete som utförs.

Vidare bör det noteras att personalstatistiken i denna redovisning kategoriserar de anställda som antingen tillsvidareanställda eller månadsavlönade. Till gruppen månadsavlönade räknas all personal som har en anställning där vi betalar månadslön, vilket alltså innefattar såväl tillsvidareanställda som tidsbegränsat anställda, bortsett från vilande anställningar. I denna statistik räknas dock inte timavlönad personal in. Tillsvidareanställda innefattar alla tillsvidareanställningar i Kalix kommun och här räknas även vilande anställningar in i statistiken.

Personalstatistiken avser endast beskriva vilka anställningar vi har i vår organisation. Hur dessa anställningar enskilt påverkar kostnader är en fråga som inte besvaras utifrån våra statistikverktyg, däremot görs en budget- och resultatanalys i varje enskild förvaltnings verksamhetsberättelse. I personalredovisningen ges en analys på ett övergripande plan utifrån resultatet för kommunen som helhet.

Det kan upplevas som missvisande att en person som anställts av Kalix kommun och delvis bekostas med någon form av anställningsstöd eller lönebidrag likafullt räknas in i personalstatistiken som vilken anställd som helst. Samma sak gäller för personer som exempelvis är tjänstlediga under en längre period. Deras anställning kommer att finnas med i statistiken trots att de inte utför arbete eller utgör en kostnad för Kalix kommun. Deras ersättare/vikarie kommer också att synas som en anställning, varför det i vissa fall ser ut som om en ökning skett fast verksamheten kanske i själva verket håller sig inom sin givna budgetram. Det är därför viktigt att poängtera att personalredovisningen inte tar hänsyn till budgeterad personal, utan enbart ser till vilka anställningar som finns registrerade i vårt lönesystem.

Redovisningsprinciper i driftredovisningen

Löner har belastats generellt med ett personalomkostnadspålägg på 39,25 % som inkluderar sociala avgifter och pensionskostnader via ekonomisystemet. Lägre personalomkostnadspålägg har bland annat ungdomar enligt skatteverkets regler samt sommarprao med 15,93 % och uppdragstagare med 31,42 %

Materiella och immateriella anläggningstillgångar belastas med verklig avskrivningskostnad samt en kalkylränta på 1,0% för årets genomsnittliga kapitalbindning.

Internhyror, kost och lokalvård interndebiteras respektive verksamhet.

Samhällsbyggnadsförvaltningens förråd, kommunförrådet, debiterar ett pålägg på interna försäljningen av förrådsvaror till driftsredovisningen för att delvis täcka den administrativa hanteringen.

Gemensam central administration som Kommunledningsförvaltningens Stab, Ekonomienhet och Arbetsgivarenhet fördelas inte ut på de olika verksamheterna.

Not 2 Uppskattningar och bedömningar

Eftersom VA-redovisningen ingår i kommunens hela redovisning har i vissa fall bedömningar och uppskattningar gjorts av gemensamma kostnader och balansposter.

Hyreskostnader för längre hyresavtal gällande fastigheter redovisas i resultaträkningen. Kommunen har ännu inte utrett om omklassificering till finansiell leasing bör ske. Detta kan påverka kommunens balansomslutning samt nyckeltal såsom soliditet.

1.7.1 Noter till resultaträkningen

Not 3 Verksamhetens intäkter

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
Försäljningsintäkter	68,6	33,3	39,1	33,4
Taxor och avgifter	79,3	88,0	87,1	84,2
Hyror och arrenden	88,0	100,1	28,4	26,9
Bidrag och kostnadsersättning från staten	118,8	119,2	118,8	119,2
EU-bidrag	1,1	0,1	1,1	0,1
Övriga bidrag	4	4,6	4,0	4,6
Försäljning av verksamhet och konsulttjänster	26,1	24,6	27,3	25,5
Intäkter från exploateringsverksamhet	0,1	0,1	0,1	0,1
Realisationsvinster på anläggningstillgångar	0,2	0,6	0,2	0,6
Övriga verksamhetsintäkter	1,6	5,5
Summa intäkter	387,8	376,1	306,0	294,6

varav jämförelsestörande intäkter		0		0

Ytterliga upplysningar om periodisering av förutbetalda intäkter finns i not 24.

Not 4 Verksamhetens kostnader

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
Personalkostnader exklusive pensionskostnader	-882,3	-848,0	-867,3	-834,0
Pensionskostnader	-75,3	-65,4	-73,7	-64,3
Lämnade bidrag	-45,0	-45,5	-45,5	-45,5
Köp av huvudverksamhet	-111,1	-93,9	-111,1	-93,9
Lokal- och markhyror samt övriga fastighetskostnader	-103,0	-97,0	-99,2	-96,8
Inköp av material och varor	-67,8	-62,2	-67,8	-62,0
Inköp av tjänster	-110,5	-92,3	-111,0	-92,3
Realisationsförluster och utrangeringar	-0,5	-0,1	-0,0	0,4
Anskaffningskostnad sålda exploateringsfastigheter	-0,0		-0,0
Övriga verksamhetskostnader	-11,3	-19,8		0
Bolagsskatt	-1,0	-3,7
Summa kostnader	-1 407,8	-1 327,9	-1 375,7	-1 288,4

varav personalkostnader	-957,6	-913,5	941,0	-898,3
varav jämförelsestörande kostnader	0	0	0	0

Not 5 Av- och nedskrivningar

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
Avskrivningar immateriella tillgångar	-0,5	-0,4	-0,5	-0,4
Avskrivning mark, byggnader och anläggningar	-74,4	-75,6	-46,7	-48,6
Avskrivning maskiner och inventarier	-17,2	-16,2	-15,3	-14,7
Avskrivning finansiell leasing bilar, övriga fordon och inventarier	-3,9	-4,5	-3,9	-4,5
Nedskrivning/återföringar byggnader och anläggningar	-12,8	0	-0,8	0
Summa av- och nedskrivningar	-108,8	-96,7	-67,2	-68,2

Not 6 Skatteintäkter

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
Preliminär kommunalskatt	819,7	785,9	819,7	785,9
Preliminär slutavräkning innevarande år	18,5	2,6	18,5	2,6
Slutavräkningsdifferens föregående år	5,0	18,0	5,0	18,0
Summa skatteintäkter	843,2	806,5	843,2	806,5

Not 7 Generella statsbidrag och utjämning

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
Inkomstutjämningsbidrag	170,8	154,8	170,8	154,8
Strukturbidrag	47,7	47,7	47,7	47,7
Regleringsbidrag/-avgift	43,6	46,9	43,6	46,9
Kostnadsutjämningsbidrag	13,5	10,3	13,5	10,3
Kostnadsutjämningsavgift
Bidrag för LSS-utjämning	8,5	13,0	8,5	13,0
Kommunal fastighetsavgift	37,6	37,3	37,6	37,3
Övriga generella bidrag från staten:	12,3	1,6	12,3	1,6
varav minska timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre	10,2		10,2
varav tillfälligt stöd till kommuner	0,3		0,3
varav Skolmiljarden	1,8	1,6	1,8	1,6
Summa generella statsbidrag och utjämning	334,0	311,6	334,0	311,6

Not 9 Finansiella kostnader

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
Räntekostnader, långfristiga lån	-6,8	-6,0	-0,9	-1,5
varav räntekostnader, swap*	0	-0,2	0	-0,2
Räntekostnader pensioner	-1,4	-0,9	-1,4	-0,9
Räntekostnader finansiell leasing	-0,3	-0,3	-0,3	-0,3
Realisationsförluster	-6,7		-6,7	0
Orealis. förluster finansiell anläggningstillgång pensionsmedelsförvaltning**		-6,4	0	-6,4
Värdereglering finansiella anläggningstillgångar			-0,2	-0,6
Förlust vid försäljning av finansiella instrument	-0,1		-0,1
Orealiserad värdeminskning finansiella instrument	-0,9		-0,9
Övriga räntekostnader, bankavgifter	-0,4	-0,3	-0,4	-0,3
Realiserad valutakursförlust
Orealiserad kursförlust
Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar
Summa finansiella kostnader	-16,6	-13,9	-10,9	-10,0

* Swap är en räntesäkring av lån. Kalix kommuns sista kvarvarande ränteswap förföll under december 2021.

** Specifikation orealiserade förluster pensionsmedelsförvaltning			*Kommun*
			*2022*	*2021*
Öhman Pacific Index				0,2
Öhman Japan Index				0,4
Öhman Europa Index				0,9
Öhman Obligationsfond				0,3
Öhman USA Index				4,6


Nordea World Passive			0,3
Nordea Företagsobligation			0,1
Nordea Räntefond lång placering			0,2
Nordea Aktiefond Sverige			0,3
*Summa orealiserade förluster pensionsmedelsförvaltning*			*0,9*	*6,4*

			Kommun
			2022	2021
Genomsnittlig upplåningsränta efter räntesäkring, %			0,5	0,5
Genomsnittlig upplåningsränta före räntesäkring, %			0,5	0,4
Räntesäkringen har påverkat kostnaden (belopp i mnkr) med			0	0,2

Not 10 Extraordinära poster

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
	0	0	0	0
Summa extraordinära poster	0	0	0	0

Not 11 Jämförelsestörande poster

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
	0	0	0	0
Summa jämförelsestörande poster	0	0	0	0

1.7.2 Noter till balansräkningen

Not 12 Förvärvade immateriella tillgångar

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
Förvärvade immateriella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärde	2,6	2,8	2,1	1,9
Investeringar		0,2		0,2
Försäljningar
Utrangeringar
Överföring annat konto		-0,4
*Utgående anskaffningsvärde*	*2,6*	*2,6*	*2,1*	*2,1*

*Ingående ackumulerade avskrivningar*	-1,4	-1,3	-1,0	-0,5
Försäljningar
Utrangeringar
Överföringar annat konto		0,4
Årets avskrivningar	-0,5	-0,5	-0,4	-0,5
*Utgående ackumulerade avskrivningar*	*-1,9*	*-1,4*	*-1,4*	*-1,0*
Utgående redovisat värde	0,7	1,2	0,7	1,1
Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod, antal år

Kommunens avskrivningstider, antal år
Förvärvade immateriella anläggningstillgångar			5	5

Not 16 Finansiella anläggningstillgångar

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
*Aktier och andelar*
Kalix Industrihotell AB			22,8	22,8
Kalix Nya Centrum KB		0,9	1,1	1,1
Värdereglerat belopp andelar Kalix Nya Centrum KB			-2,4	-2,1
Brandstationen Kalix 21:1 AB		15,1
Kommuninvest ekonomisk förening	8,6	8,3	8,6	8,3
Övriga aktier, andelar, bostadsrätter	0,4	0,4	0,4	0,4
*Summa aktier och andelar*	*9,0*	*24,7*	*30,5*	*30,5*

*Långfristiga placeringar*
Fondmedelsförvaltning, pensionsmedel*		61,0	0	61,0
Värdepapper	47,1	47,1	0,1	0,1
*Summa långfristiga placeringar*	*47,1*	*108,1*	*0,1*	*61,1*

*Långfristig utlåning*
Förlagslån Kommuninvest
Övriga långfristiga fordringar	5,6	6,7	0,7	0,9
Värdereglering övriga långfristiga fordringar
*Summa långfristig utlåning*	*5,6*	*6,7*	*0,7*	*0,9*

*Grundfondkapital*	0	*5,0*	*5,0*	*5,0*
Summa finansiella anläggningstillgångar	61,7	144,5	36,3	97,5

Not 17 Förråd och exploateringsfastigheter

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
Förråd	4,1	3,9	4,0	3,8
Tomter för försäljning	0,2	0,2	0,2	0,2
Försäljning tomter
Överföring annat konto	0,1		0,1
Summa förråd och exploateringsfastigheter	4,4	4,1	4,3	4,0

Not 18 Fordringar

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
Kundfordringar	10,6	7,4	10,2	5,8
Upplupen skatteintäkt	45,8	20,5	43,5	19,3
Fordran kommunal fastighetsavgift	26,4	22,5	26,4	22,5
Betald preliminärskatt enligt F-skattsedel	14,8	14,7	14,8	14,7
Ingående moms och momsersättning	19,1	13,9	18,9	13,6
Statsbidragsfordringar och kostnadsersättningar	0	0	0	0
Övriga kortfristiga fordringar	4,2	3,8	1,3	1,2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	51,0	32,8	50,0	31,3
Summa fordringar	171,9	115,6	165,1	108,4

Not 19 Kortfristiga placeringar

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
*Aktier och andelar*
Anskaffningsvärde
Inköp	62,9		62,9
Försäljning	-8,5		-8,5
Värdereglering	-0,9		-0,9
Summa fordringar	53,6		53,6

Not 20 Kassa och bank

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
Kassa	0,2	0,2	0,2	0,2
Bank och plusgiro	245,3	300,7	178,0	210,4
Summa kassa och bank	245,5	300,9	178,2	210,6

Not 21 Eget kapital

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning	906,1	801,4	759,5	697,8
Justering eget kapital	-28,9	31,2
Årets resultat	37,4	73,5	35,6	61,6
varav årets beräknade avsättning till RUR	2,4	1,3	2,4	1,3
Summa eget kapital	914,6	906,1	795,1	759,5
varav kommunens Resultatutjämningsreserv	47,1	44,7	47,1	44,7

Not 24 Långfristiga skulder

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
*Långfristiga skulder*
Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut	1 081,4	1 075,5	330,5	306,5
Långfristig leasingskuld transportmedel, maskiner och inventarier	6,8	11,8	6,8	11,8
*Summa långfristiga skulder*	*1 088,2*	*1 087,3*	*337,3*	*318,3*

*Förutbetalda intäkter*
Förutbetalda intäkter anläggningsavgifter	7,5	5,9	7,5	5,9
Förutbetalda intäkter offentliga investeringsbidrag	60,9	57,8	60,9	57,8
*Summa förutbetalda intäkter*	*68,4*	*63,7*	*68,4*	*63,7*
Summa långfristiga skulder	1 156,6	1 151,0	405,7	382,0

			Kommun
Förutbetalda intäkter, återstående antal år (vägt snitt)			2022	2021
Anläggnings-/anslutningsavgifter			21,5	21,4
Offentliga investeringsbidrag			17,0	17,9

Förutbetalda intäkter för anläggningsavgifter periodiseras på 25 år vilket är lika med den vägda genomsnittliga nyttjandeperioden för VA-anläggningen.
De offentliga investeringsbidragen periodiseras på mellan 10–40 år vilket är lika med nyttjandeperioden för den tillgång som bidraget avser.

Not 25 Specifikation av långfristig upplåning bank och kreditinstitut

	Kommunkoncern		Kommun
Specifikation av långfristig upplåning bank och kreditinstitut	2022	2021	2022	2021
*Uppgifter om lång- och kortfristig upplåning*
Genomsnittlig ränta %	0,68	0,54	0,50	0,47
Genomsnittlig ränta % exklusive derivat	0,68	0,52	0,50	0,40
Genomsnittlig kapitalbindningstid, år	2,00	2,54	1,42	2,09

*Kapitalförfall andel av lån, i %*
Rörliga lån och lån som villkorsändras inom 1 år*	33,45	23,18	41,54	18,27
1–3 år	42,34	41,79	51,35	58,17
3–5 år	15,77	24,08	7,11	23,56
5–10 år	8,21	10,96
Över 10 år

*Räntebindningstid på låneskuld*
Genomsnittlig räntebindningstid inkl derivat, år	2,00	2,43	1,42	2,09
Genomsnittlig räntebindningstid exkl derivat, år	2,00	2,43	1,42	2,09

*Marknadsvärde säkringsinstrument, belopp i mnkr*
Säkrad låneskuld	0	0	0	0
Marknadsvärde derivat		0	0	0

Not 26 Kortfristiga skulder

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
Kortfristiga skulder till banker och kreditinstitut	13,1	3,7	1,6	3,6
Kortfristiga skulder kommunala bolag			42,1	46,3
Leverantörsskulder	83,2	65,8	64,0	31,7
Mervärdesskatt	2,3	0	1,6	0
Preliminär skatt	0,6	0
Personalens skatter, avgifter och avdrag (kommunens)	81,3	76,6	80,9	76,6
Semester och övertidsskuld (kommunens)	59,3	60,7	58,9	60,7
Förutbetalda statsbidrag	2,7	5,2	2,7	5,2
Förutbetalda skatteintäkter	0	8,8	0	8,8
Övriga skulder	7,6	8,5	4,6	4,5
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	64,1	68,8	55,5	56,7
*Summa kortfristiga skulder*	*314,2*	*298,1*	*312,1*	*294,1*

Not 27 Panter och därmed jämförliga säkerheter

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
Fastighetsinteckningar	51,0	51,2	12,2	12,4
Summa panter och därmed jämförliga säkerheter	51,0	51,2	12,2	12,4

Not 28 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna

Ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
Ingående ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 inkl löneskatt	*408,8*	*422,9*	*408,8*	*422,9*
Årets utbetalningar	-24,0	-24,1	-24,0	-24,1
Ränte- och basbeloppsuppräkning	9,0	5,8	9,0	5,8
Ändringar av försäkringstekniska grunder	0,00	7,1	0	7,1
Nyintjänad pension	-1,3		-1,3	0,3
Pension till efterlevande
Övrig post	-4,1	-0,4	-4,1	-0,4
Minskning av ansvarsförbindelse genom tecknande av försäkring/Överföring till stiftelse
Ökning/minskning av ansvarsförbindelse med anledning av värdeförändring på stiftelsens tillgångar
Förändring särskild löneskatt	-5,0	-2,8	-5,0	-2,8
Summa ansvarsförbindelser för pensioner intjänade före 1998 inkl löneskatt	*383,4*	*408,8*	*383,4*	*408,8*

Övrig pensionsförpliktelse som inte tagits upp bland skulder/avsättningar			Kommun
Belopp i mnkr			2022	2021
Visstidspension eller liknande			0	0
Omställningsstöd för förtroendevalda			1	0
Övriga pensionsförpliktelser			0	0
Utgående pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna			1	0
Övriga upplysningar avseende pensioner
Aktualiseringsgrad			99,0 %	99,0 %
Antal förtroendevald med rätt till visstidspension enligt PBF			2	2
Antal förtroendevald med rätt till omställningsstöd enligt OPF-KL			15	15
Antal anställda med rätt till visstidspension			0	0

Not 29 Övriga ansvarsförbindelser

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
*Borgensåtagande kommunala bolag*
Kalix Industrihotell AB			147,6	155,2
Brandstationen Kalix 21:1 AB			8,1	7,0
Stiftelsen Kalixbostäder			464,0	464,0
Kalix Nya Centrum KB			142,1	142,1
*Övriga borgensförbindelser*
Bostadsrättsföreningar	44,0	44,9	44,0	44,9
Egnahem	0,2	0,3	0,2	0,3
Övriga föreningar och organisationer	0,2	0,2	0,1	0,0
Övrig borgen: Fastighets AB NIVI	6,9	7,1	6,9	7,1
Stiftelsen Kalixbostäder hyresgäststyrt underhåll	3,8	3,5
Summa övriga ansvarsförbindelser	55,1	56,0	812,9	820,6

1.7.3 Not Leasing

Not 30 Leasing

	Kommunkoncern		Kommun
Leasing	2022	2021	2022	2021
Finansiella leasingavtal
*Fastigheter*
Totala minimileaseavgifter, ej nuvärdesberäknade
Nuvärde minimileaseavgifter
Därav förfall inom 1 år
Därav förfall inom 1–5 år
Därav förfall senare än 5 år
Variabla avgifter som ingår i periodens resultat
*Maskiner, inventarier och bilar*
Totala minimileaseavgifter, ej nuvärdesberäknade	3,5	5,3	3,5	5,3
Nuvärde minimileaseavgifters	3,4	5,2	3,4	5,2
Därav förfall inom 1 år	1,6	3,3	1,6	3,3
Därav förfall inom 1–5 år	1,8	1,8	1,8	1,8
Därav förfall senare än 5 år		0,1		0,1
Variabla avgifter som ingår i periodens resultat	0,2	0,7	0,2	0,7
Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 1 år
Minimileaseavgifter, ej nuvärdesberäknade
Med förfall inom 1 år	4,0	4,1	3,7	3,8
Med förfall inom 1–5 år	9,3	9,2	9,3	8,9
Med förfall senare än 5 år	29,1	27,6	29,1	27,6

1.7.4 Noter till kassaflödesanalysen

Not 31 Justering för ej likviditetspåverkande poster

	Kommunkoncern		Kommun
Belopp i mnkr	2022	2021	2022	2021
Avskrivningar	96,8	96,7	66,3	68,2
Nedskrivningar	12,0		0,8
Utrangeringar		1,8	6,0	1,3
Gjorda avsättningar	1,4	3,8	1,4	0,1
Återförda avsättningar	-3,9	-3,2	-3,9	-3,2
Intäktsförda ej likvida gåvor
Orealiserade kursförändringar
Upplösning av bidrag till infrastruktur
Övriga ej likviditetspåverkande poster	5,5	7,9	-0,3	9,7
*Summa justering för ej likviditetspåverkande poster*	*111,8*	*107,0*	*70,4*	*76,1*

Not 32 Övriga likviditetspåverkande poster som tillhör den löpande verksamheten

	Kommunkoncern		Kommun
*Övriga likviditetspåverkande poster som tillhör den löpande verksamheten*	2022	2021	2022	2021
Utbetalningar av avsättningar för pensioner
Utbetalning av övriga avsättningar
*Summa utbetalda avsättningar*	0	0	0	0

Not 33 Poster som redovisats i annan sektion

	Kommunkoncern		Kommun
*Poster som redovisas i annan sektion*	*2022*	2021	2022	2021
Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar	0,2	-7,1	0,2	-7,1
*Summa poster som redovisas i annan sektion*	*0,2*	*-7,1*	*0,2*	*-7,1*

1.7.5 Noter övriga

Not 34 Upplysning om upprättade särredovisning

Redovisning avser	Lagstiftning
VA-redovisning	Lag om allmänna vattentjänster

Årsrapport VA publiceras på Kalix kommuns hemsida, www.kalix.se

Not 35 Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision

	Kommunkoncern		Kommunen
Belopp i tkr	2022	2021	2022	2021
*Kostnad för räkenskapsrevision*
Sakkunnigt biträde	318	287	174	140
Förtroendevalda revisorer	51	24	51	24
Total kostnad för räkenskapsrevision	369	311	225	164
*Kostnad för övrig revision*
Sakkunnigt biträde	907	957	815	883
Förtroendevalda revisorer	241	153	241	153
*Total kostnad för övrig revision*	*1 147*	*1 110*	*1 056*	*1 036*
Total kostnad för revision	1 517	1 421	1 281	1 200

1.8 Revisionsberättelse

Driftredovisning

Verksamhetsområde, belopp i tkr	Årsbudget	Resultat	Årsavvikelse
Kommunfullmäktige	2 220	2 173	47
Revision	1 260	1 239	21
Överförmyndare	1 845	1 910	-65
Kommunstyrelsen ink. utvecklingsutskott	18 665	15 921	2 745
Ekonomienheten	11 732	10 140	1 591
Arbetsgivarenheten	13 883	16 007	-2 124
Kommundirektör	12 617	12 545	72
Näringslivsenheten	5 089	4 665	424
Säkerhetsenheten	2 493	1 777	717
Stab (Information, IT, Upphandling, och Bilpool)	18 685	23 099	-4 415
Summa nettokostnader	88 489	89 476	-987

Kommunstyrelsens resultat uppgår till 89 476 tkr vilket innebär en negativ budgetavvikelse med totalt 987 tkr. De största negativa budgetavvikelserna återfinns gällande Stabens budget med -4 415 tkr samt arbetsgivarenhetens budget med -2 124 tkr. De största positiva budgetavvikelserna återfinns gällande Kommunstyrelsens budget med 2 745 tkr, budgetposten för kommunstyrelsens avskrivningar under ekonomienheten med 1 254 tkr (totalt 1591 tkr för hela enheten) samt säkerhetsenhetens budget med 717 tkr. Övriga verksamheters budgetavvikelser adderar sammanlagt till + 500 tkr.

Staben innehåller upphandlingsenheten, bilpoolen, informationsenheten, minoritetsspråk samt IT. Underskottet är hänförligt till IT där 1,3 mnkr är kostnader utöver budget för arbete som krävts i samband med IT-attacken som består av övertidskostnader för egen personal samt kostnader för externa konsulter. 1,6 mnkr är hänförligt till ökade licenskostnader för Microsoft 365 som krävts för att säkerställa en stabilare och säkrare lösning för kommunens e-post och Officeprogram, vilket blev en akut åtgärd efter IT-attacken. Ytterligare konsultkostnader vid införandet av MS-365 adderar till ett underskott på ytterligare 1,3 mnkr utöver de rena licenskostnaderna. Resterande 200 tkr av underskottet beror på det förberedande arbetet inför övergången till det gemensamma datacentret i Norrbotten. Det stora arbetet som IT-attacken och införandet av MS-365 ledde till försenade arbetet med överflyttningen till det gemensamma datacentret och därav krävdes förlängning av service- och supportavtal samt licensavgifter för programvaran med 1 år under övergångsfasen. Detta medförde därför extra kostnader utöver budget.

Arbetsgivarenheten har budget för kommunens friskvårdssatsning där utfallet resulterade i ett underskott på 1,6 mnkr mot budgeterade medel. Kostnaden för friskvårdssatsningen var för lågt beräknad i fullmäktiges beslut (Dnr 2021-00369) då en högre procent anställda nyttjat bidraget i Kalix jämfört med exemplet i beslutsunderlaget. Ytterligare underskott för arbetsgivarenheten är hänförligt till inköp av system för den nya lagstadgade visselblåsarfunktionen som arbetsgivarenheten handlägger (-24 tkr), ökade kostnader hänförliga till IT-attacken då systemet för vikariebokningar låg nere och därav fick lösas med andra medel under perioden januari till maj som ökat kostnaderna (ca -140) samt övergången till molndrift för enhetens verksamhetssystem (ca -360 tkr).

Inom budgetposten för KS utvecklingsmedel 2022 har beslut fattats under året om ianspråktagande av nästan hela budgeten på 3500 tkr förutom 680 tkr som utgör ett överskott och som aviserats om under året som avhängigt politiska beslut om nyttjande. Ett av besluten för KS utvecklingsmedel gällde 800 tkr till projektet Nära vård i Östra Norrbotten vilket har antagits ska användas under året då projektet skulle startas under 2022. Dock kom aldrig projektet igång under året och därav utgör även dessa 800 tkr överskott som tillsammans adderar till totalt överskott av posten med 1 480 tkr. Budgeten för lönepotten ligger även under kommunstyrelsen och efter fördelning till socialförvaltningen för särskilda lönesatsningar för undersköterskor kvarstår 700 tkr som utgör ett överskott. Nästkommande år tas dock hela budgetutrymmet i anspråk då lönesatsningen pågår under hela 2023 samt att budgetposten för 2023 flyttas till Socialnämndens ram. Gällande budgetposten KS till förfogande är tagna beslut under året inom budget och lämnar dessutom ett överskott på 270 tkr.

Under ekonomienheten ligger merparten av avskrivningsbudgeten för KS och denna budgetpost utgör ett överskott på 1,3 mnkr då investeringstakten föregående år samt under år 2022 innebär lägre nyttjande av avskrivningsbudgeten. Ekonomienheten handlägger även pendlingsbidragen och har därför budget för detta som i år har ett överskott med 180 tkr.

Under året har ukrainska flyktingmottagandet legat under Säkerhetsenhetens ansvar. Totala kostnader för flyktingverksamheten uppgår till 1 140 tkr och totalt mottagna bidrag från Migrationsverket för 2022 har gett intäkter på 1 720 tkr. Kalix kommun har mottagit 4 olika bidrag från Migrationsverket under året: Tillfälligt stöd för mottagandekostnader (totalt 265 tkr), Schablontäckning med 10 tkr per iordningsställd plats (totalt 275 tkr), dygnsersättning med 300 kr/vuxen och 150 kr/barn (totalt 745 tkr) samt ytterligare en schablontäckning med 15 tkr per mottagen person (totalt 435 tkr). Totalt mottagna bidrag för året överstiger kostnaderna och detta resulterar därför i ett överskott på verksamheten för ukrainska flyktingar med 580 tkr.

Näringslivsenheten innefattar budget för en nyanställd samordnare som anställdes senare på året än budgeterat för vilket innebär att ett överskott på 155 tkr. De övriga verksamheterna under Näringslivsenheten som utgör överskott är Nyföretagande (118 tkr), Etablering (134 tkr) samt Landsbygdsutveckling som utgör ett mindre överskott vilket tillsammans adderar till näringslivsenhetens totala överskott på 424 tkr. Överskottet är en följd av att kommunen också har kunnat använda projektmedel från Tillväxtverket för att utveckla företagsklimat och näringsliv. Projektmedlen har använts till insatser som är stödberättigade bland annat att stödja utvecklingen av besöksnäringen samt till undersökningar och underlag för framtagande av detaljplaner. Projektfinansieringen från Tillväxtverket kommer att pågå under åren 2022-2024.

2.1.1.1 Överförmyndarens verksamhet 2022

Överförmyndare antal handlagda ärenden/år

Antal handlagda ärenden/år	2022	2021	2020	2019	2018
Godmanskap	265	259	253	235	239
Förvaltarskap	55	46	47	39	42
Förmyndarskap, kontroll	9	10	14	18	8
Förmyndarskap, ej kontroll	109	96	109	101	72
Ensamkommande barn	1	5	1	6	117
Särskild förordnad vårdnadshavare	7	13	13	11	10
Medförmyndare	0	0	1	1	1
Avskrivna ärenden	10	9	15	10	12
Utökade/Jämkning av pågående GM/FV	5	4	2	3	6
Övriga ärenden	25	30	20	25	21
Total ärendemängd	486	472	475	449	528

	2022	2021	2020	2019	2018
Antal godemän/förvaltare	107	109	112	109	99

Överförmyndare

I varje kommun finns det antingen en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd.

Överförmyndaren är en förvaltningsmyndighet med uppgift att förhindra att personer som inte själva kan ta tillvara sin rätt drabbas av rättsförluster. Det kan vara frågan om underåriga eller personer som på grund av hög ålder, sjukdom, psykisk störning eller andra funktionshinder inte kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. För den som behöver hjälp med sådana angelägenheter kan överförmyndaren ansöka hos tingsrätten om att en ställföreträdare (god man eller förvaltare) ska utses.

Överförmyndaren har till uppgift att utöva tillsyn över hur förmyndare, gode män och förvaltare sköter sina uppdrag. Bestämmelser om tillsynen finns i föräldrabalken och förmynderskapsförordningen.

Överförmyndaren beslutar om arvoden och ersättningar till gode män, förvaltare, förordnade förmyndare, medförmyndare samt särskilt förordnande vårdnadshavare.

I Kalix Kommun har kommunfullmäktige valt att ha en överförmyndare och en ersättare till denne. Överförmyndaren utses genom politiskt val vilket innebär att överförmyndaren och dennes ersättare är en förtroendevald politiker vald av kommunfullmäktige.

2.1.2 Väsentliga händelser

Under året har IT-enheten fortsatt arbetet med att förbättra säkerheten av kommunens nätverk samt hantera effekterna av IT-attacken som skedde december 2021. IT-enheten har även arbetat med akutåtgärden att införa Microsoft 365 för att öka säkerheten för kommunens e-post och Officeprogram, vilket har lett till en försening av arbetet med överflytten till det gemensamma datacentret som var planerad att utföras under året.

Den 17 juli 2022 började nya lagkravet gälla som innebär att offentliga arbetsgivare som har mellan 50 och 249 anställda måste ha en visselblåsarfunktion inom organisationen. Därför har arbetsgivarenheten under året köpt in ett nytt system för detta ändamål som alltså möjliggör för arbetstagare att slå larm inom en verksamhet på ett säkert sätt.

Med anledning av kriget i Ukraina har Kalix kommun tagit emot ukrainska flyktingar. Det ukrainska flyktingmottagandet har under året legat under säkerhetsenhetens ansvar. 30 flyktingar togs emot 11 augusti och placerades då i Sjöbovillans lokaler som iordningsställts för ändamålet. Under året har alla mottagna flyktingar kunnat placeras i egna familjelägenheter. Efter årsskiftet kommer denna verksamhet överflyttats till individ- och familjeomsorgen inom Socialförvaltningen.

2.1.3 Investeringsredovisning

	Färdigställda investeringsprojekt
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i tkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2022	Totalutgift	Budget 2022	Utfall 2022	Avvikelse
Kontorsinventarier				365	353	12
It-reinvestering				950	539	411
Kommundirektörens inv. ram				1 205	820	385
Uppgradering verksamhetssystem				280	0	280
Stadsnät				1 000	884	116
KS Övr. Immat.anläggnings-tillgångar				300	0	300
KS finansiella anläggnings-tillgångar				245	0	245
Stadsnät extern fin				1 200	0	1 200
S:a färdigställda projekt				5 545	2 596	2 949


	Pågående investeringsprojekt
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i tkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2022	Beräknad totalutgift	Budget 2022	Utfall 2022	Avvikelse
Data- och telekommunikation	2 694	130	2 694	2 500	1 070	1 430

S:a pågående projekt	2 694	130	2 694	2 500	1 070	1 430

SUMMA INVESTERINGSPROJEKT	2 694	130	2 694	8 045	3 666	4 379

År 2022 har 3 666 tkr av beviljade 8 045 tkr investeringsmedel använts. Kommunledningsförvaltningens verksamhet utgör servicefunktioner till kommunens övriga förvaltningar och verksamheter och därför utförs de investeringar som krävs för att utgöra detta stöd allteftersom behovet uppstår utöver IT-enhetens eget planlagda arbete.

Kommundirektörens investeringsram har tillkommit för att möta oförutsedda händelser. Under året har denna budgetpost använts till ombyggnationen av valnämndens mottagningsrum för förtidsröstning, byte av skotertunnlar vid Djuptjärns skidspår samt brandåtgärder vid Töre förskola.

Gällande stadsnätet finns investeringar redovisade och utgifterna år 2022 uppgår till 884 tkr. Huvudsakliga områden för stadsnätet avser förstärkning av nätet genom gräv/schakt av nya fiberförbindelser, switchar och nyanskaffning av övrig datakommunikationsutrustning.

IT-reinvesteringar uppgår till 539 tkr och består i huvudsak av nya multifunktionsskrivare som ersätter 6 år gamla skrivare vilka nått sin tekniska livslängd.

Huvudsyftet med budgetposten Data- och telekommunikation är att stödja utbyggnaden av det kommunala förvaltningsnätet och det kommunala stadsnätet, samt de privata aktörernas egen utbyggnad av fiber på landsbygden. Beroende på svårigheter med planering för utbyggnad som påverkat vår möjlighet till kommunala anslutningar på landsbygden så behöver denna post återigen flyttas till nästkommande år.

2.1.4 Målredovisning

Bedömningen av måluppfyllelse genomförs av respektive nämnd med stöd av de indikatorer som är kopplade till målbeskrivningen.

Färgindikator för måluppfyllelse

Bild

Färgförklaring för indikator

Bild

2.1.4.1 Övergripande målområde: Befolkning och demografi

Övergripande mätbara målområden	Indikator	Analys
Ett positivt inflyttningsnetto på 75 personer.	Ett årligt positivt inflyttningsnetto på 75 personer.	Statistik gällande inflyttning och befolkningsutveckling finns tyvärr inte tillgänglig vid rapporteringstillfället utan väntas komma 22 februari 2023 från Statistiska centralbyrån. När statistiken finns tillgänglig kan djupare analys av genomförda insatser under 2022 genomföras. Under året har näringslivsenheten tillsammans med kommunikationsbyrån Geektown upprättat två kommunikationskoncept, #kalixlife och #viärkalix. Kampanjen #viärkalix har som syfte att sprida kunskap om den mångfald av företag som finns i Kalix. I syftet ingår även att öka stoltheten, stärka Kalixandan och marknadsföra platsen Kalix. Kampanjen #kalixlife har som syfte att attrahera och inspirera den utvalda målgruppen att flytta till Kalix kommun. Insatserna ska stärka Kalix kommuns varumärke både i ett utifrån- och ett inifrånperspektiv och generera att Kalix upplevs som en attraktiv bostads- och arbetsort. Näringslivsenheten har även haft ett pågående arbete under året där samlad information om inflyttning till Kalix har lagts på kommunens hemsida. Kopplat till insatserna för att främja inflyttning har större och mindre filmproduktioner genomförts för att stärka bilden av Kalix som plats. Vidare har sponsrade inlägg nyttjats i sociala medier, bland annat Facebook och Instagram, genom kampanjerna #viärkalix och #kalixlife. Sammantaget har de sponsrade kampanjerna genererat nästan 1 800 000 exponeringar, varav 478 320 konton har nåtts. I detta finns även drygt 150 300 sidinteraktioner (gilla-markeringar) och nästan 1 700 unika länkklick. Kampanjerna har riktat sig till två målgrupper, den enda med boende i Norr- och Västerbotten i ålder 25-55 år samt ett intresse av näringsliv. Den andra målgruppen har varit riktad till boende i Mälardalen, i övrigt samma åldersspann och intresse för näringsliv. Som exempel har filmen om Emric nått 162 000 personer i södra Sverige och genererat 219 000 visningar. De län som haft flest visningar under året har varit Stockholm, Norr- och Västerbotten samt Uppsala. De sponsrade inläggen har visat sig ha haft en stor räckvidd och nått många människor. Under året har föreningar med säte i Kalix kommun haft möjlighet att ansöka om bidrag till marknadsföringsaktiviteter i syfte att stärka attraktivitet och främja inflyttning. Kriterierna för att kunna ansöka om bidraget var evenemang som riktade sig till allmänheten, marknadsföring för bygden och marknadsföring för evenemanget. Maximalt 10.000 kronor per evenemang kunde beviljas och all marknadsföring skulle följa Kalix platsvarumärkesprofil samt ge exponering till platsvarumärket. Sju föreningar har ansökt om marknadsföringsbidrag och ett tiotal bidrag har beviljats för genomförda aktiviteter under året. Hemvändarevent genomfördes den 23 december i Kalix Galleria. Utställare/deltagare på eventet var företag och representanter från olika förvaltningar på kommunen. Syftet är att attrahera personer med anknytning till Kalix att flytta hit samt att kommunen och företagen får möjlighet att träffa potentiella framtida medarbetare, både Kalixbor och tidigare Kalixbor. Cirka 6 000 personer besökte Kalix Galleria under eventet.
Kalix invånare ska ha bostad och arbete. Med självständighet kommer självkänsla.
Befolkningsstrukturen i gruppen 17-24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå.	Befolkningsstrukturen i gruppen 17-24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå	Mätning är per kvartal, ingen statistik har ännu kommit för 2022.

2.1.4.2 Övergripande målområde: Hållbar plats

Övergripande mätbara målområden	Indikator	Analys
Social utveckling, ekologisk hållbarhet och klimatpåverkan utformad för nästa generation.
Kalix ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalité.	Invånare med bra självskattad hälsotillstånd	Då invånare med bra självskattat hälsotillstånd nationellt gått upp till 73% justerar vi även vår målbild för 2022 till 74%. Det finns i dagsläget ingen mätning för 2022 rörande denna indikator vilket medför att det är svårt att analysera genomförda aktiviteters bärighet på utfallet. Aktiviteter har genomförts enligt planering.
	Rätt till heltid	Resultatet/utfallet kommer i början av 2023. Arbetet fortsätter med att erbjuda heltider. Kost- och lokalvård har under 2022 sett över möjligheten att utöka sina heltidstjänster.
	Lönekvot kvinnor män	Ökande till 94,5% under 2022 från 93,6% föregående år. Genomgång av statistik har genomförts under året. Olika grupprioriteringar har gjort utifrån resultatet. Lönekartläggning har genomförts under hösten -22. Inga åtgärder är gjorda utifrån resultatet då inga sakliga skillnader på grund av kön kunde påvisas. Gruppsatsningar är gjorda utifrån arbetet med lönestrukturer. Prioriterade satsningar på individnivå är gjorda i löneöversynen.
Öka tryggheten för flickor och kvinnor och verka för en kommun fri från våld	Anmälda våldsbrott per 100.000 invånare	De aktiviteter som vi har kopplat till denna indikator är avsedda för att uppmärksamma, utbilda och informera medborgare, medarbetar och politik om förekomsten av hot och våld på arbetsplats, i hemmen och i samhället i stort. Denna kunskapshöjning kan ha en negativ effekt på resultatet då fler har blivit uppmärksammade på förekomsten och därigenom mer benägna att polisanmäla dessa. Det finns dock ingen mätning ännu för 2022 rörande denna indikator vilket medför att det är svårt att analysera genomförda aktiviteters bärighet på utfallet. Aktiviteter har genomförts enligt planering.
	Kvinnliga invånare 16-84 år som avstår att gå ut ensam	Trygghet är subjektivt och vidtar vi aktiviteter som påvisar en problembild kan resultatet bli sämre innan det blir bättre liknande effekten vid arbete med hot och våld. Med det sagt så har resultatet tidigare utvecklas till det positiva (från 2020 till 2021) och vi väntar fortfarande på mätningen för 2022 för att genomföra analys av våra aktiviteters bärighet på utfallet.

2.1.4.3 Övergripande målområde: Innovativa miljöer

Övergripande mätbara målområden	Indikator	Analys
Stimulera till innovativa och hållbara lösningar.	Tillgång till fiberbredband på landsbygden ska vara lika eller högre än genomsnittet för länet senast 2023.	Utbyggnad har skett under 2022 och kommer att ske även åren 2023-2025.
	Tillgång till fiberbredband för tätort och småort ska vara lika eller högre än genomsnittet för länet senast 2023.	Målet är att nå 96%. 2022 kunde 94% få fiber inom tät och småort.
	Andel miljöfordon inom kommunstyrelsen ska vara minst 50% 2023	År 2022 består kommunstyrelsens bilpoolen samtliga fordon av miljöbilar. Enligt riktlinjen som beslutades enligt 2021 ska kommunstyrelsens fordonsflotta bli fossilfri, när bilarna successivt byts ut ska de bytas till elbilar.
Öka andelen medborgare som har eftergymnasial utbildning.	Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning skall vara uppnådd senast 2026	Statistik för indikatorn publiceras under vecka 18 2023 varför ingen djupare analys utifrån genomförda aktiviteter i relation till utfall kan genomföras vid rapporteringstillfället. Indikatorn ligger inom målområde 4 för Agenda 2030. Målet definieras som "Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla". Utbildningsnämndens verksamheter är de som direkt jobbar med utbildning. Näringslivsenhetens aktiviteter kan vara ett bidrag för att lyfta möjligheterna till jobbmöjligheter och fortsatt utbildning. Under inledningen av året hade pandemin fortsatt en viss påverkan på verksamheten och de planerade aktiviteterna. Dessa kunde inte genomföras enligt plan utifrån de restriktioner som fortfarande rådde och de fysiska träffar som planerats fick ställas in och inplanerade företagsbesök fick skjutas fram i tiden. Först under tredje kvartalet 2022 kunde företagsbesöket återupptas och genomföras. Under hösten har informationer och inspirationsföreläsningar anordnats, ett exempel på föreläsare är Max Söderpalm som föreläste om service och försäljning. Kontinuerliga företagsfruktostar med butiker och företag i centrum är också genomförda. Totala antalet gästnätter i Kalix för perioden januari till och med september var 67 979, vilket var en utveckling med +102,2 procent jämfört med samma period föregående år. Av totala antalet gästnätter var 52 369 svenska gästnätter, vilket är en ökning med +77,3 procent jämfört med föregående års period. Juli månad, är den månad som har överlägset flest gästnätter, 26 932. Sett till logiintäkterna ökade dessa med 75,8 procent under 2022 jämfört med samma period föregående år. Helårsstatstiken för gästnätter och logiintäkter har vid rapporteringstillfället inte offentliggjorts. Med en ung besöksnäring och en nytillsatt tjänst behöver vi bygga en strategi och ta fram en handlingsplan för hur vi vill utveckla Kalix kommun som destination. Destinationsutvecklaren har bildat en styrgrupp med representanter från besöksnäringen och tjänstepersoner från kommunen. Genom att inkludera intressenter i processen säkerställer vi att resultaten är förankrade hos berörda målgrupper. Att de inkluderas i det strategiska arbetet bidrar till ett samskapande och relevant slutresultat. Vidare har näringslivsenheten genomfört dialoger med näringslivet via företagsbesök, olika företagarträffar och i det nyinrättade näringslivsrådet där representanter för utbildning också finns med. Näringslivsenheten har en representant som deltar vid de flesta företagarträffarna samt har andra regelbundna kontakter med nätverken. Andra aktiva nätverk och mötesplatser som nyttjas är bland annat Frukostmöten Handelsgruppen, Business by Women, dialogmöten #viärkalix samt företagarfrukost Gomorron Kalix vilken genomförs i samverkan med Kalixföretagarna. Under ett av årets genomförda näringslivsråd genomfördes en workshop med en extern konsult. Syftet var att stärka företagsklimatet i Kalix men också att arbeta utifrån frågeställningen Hur arbetar vi bättre tillsammans? detta för att gemensamt och i samverkan hitta vägar för ett bättre företagsklimat i kommunen. Under året har även arbetet med en rekryteringsmässa i samverkan med företagarföreningar och andra förvaltningar återupptagits efter pandemiåren. Insatserna mot och för arbetsgivare samt arbetssökande blir särskilt viktiga då Arbetsförmedlingen inte längre har uppdraget att anordna rekryteringsmässor i sitt myndighetsuppdrag. Förutom möjlighet till rekrytering är syftet även att påvisa möjligheterna som näringslivet och de lokala arbetsgivarna har att erbjuda, framförallt till ungdomar.
Öka andelen medborgare som har eftergymnasial utbildning.	Information till företagen SvN indikator	Senaste resultatet presenterades maj 2022, resultat= 2,8. Ökning med 0,1. Nästa mätning redovisas maj 2023.
Näringsliv och arbetsmarknad med bredd och attraktivitet	Kommunstyrelsens upphandlingsverksamhet ska av det lokala företagen upplevas som lika bra eller bättre jämfört med företag i Norrbotten	Mätning maj 2022 Svenskt näringsliv. Resultat företag i Kalix 2,59. Företag i Norrbotten 2,55.
Näringsliv och arbetsmarknad med bredd och attraktivitet	Branchbalans	Indikatorn mäts vart tredje år och under 2023 sker en uppdatering utifrån en ny undersökning i syfte att se hur branschbalansen utvecklar sig. Det har skett en utjämning av branschbalansen enligt mätning för perioden 2014-2019. Under året har dialoger med näringslivet genomförts via företagsbesök, olika företagarträffar och i det nyinrättade näringslivsrådet. Näringslivsenheten har en representant som deltar vid de flesta företagarträffarna samt har andra regelbundna kontakter med nätverken. Andra aktiva nätverk och mötesplatser som nyttjas är bland annat Frukostmöten Handelsgruppen, Business by Women, dialogmöten #viärkalix samt företagarfrukost Gomorron Kalix vilken genomförs i samverkan med Kalixföretagarna. Under ett av årets genomförda näringslivsråd genomfördes en workshop med en extern konsult. Syftet var att stärka företagsklimatet i Kalix men också att arbeta utifrån frågeställningen Hur arbetar vi bättre tillsammans? detta för att gemensamt och i samverkan hitta vägar för ett bättre företagsklimat i kommunen. Näringslivsenheten arbetar också förvaltningsövergripande och ingår i en styrgrupp för mark- och exploateringsfrågor. Frågor som behandlas är bland annat behovet av mark för exempelvis industri och besöksnäring samt förfrågningar och behovet av detaljplanerade områden. Styrgruppen träffas cirka en gång per månad. Kommunen följer branschbalansen som visar hur näringslivet växer i förädlingsvärde, antal anställda och antal företag. Branschbalansen är i iögonfallande jämn i Kalix med en liten underrepresentation i ortstjänsterna (bland annat handel, service och besöksnäring). Därför är det positivt att nya företag etablerat sig i sektorn för ortstjänster bland annat inom besöksnäring under perioden 2014-2019. Under 2023 kommer en ny undersökning att tas fram för att se hur branschbalansen utvecklar sig. Hemvändarevent genomfördes den 23 december i Kalix Galleria. Utställare/deltagare på eventet var företag och representanter från olika förvaltningar på kommunen. Syftet är att attrahera personer med anknytning till Kalix att flytta hit samt att kommunen och företagen får möjlighet att träffa potentiella framtida medarbetare, både Kalixbor och tidigare Kalixbor. Cirka 6 000 personer besökte Kalix Galleria under eventet.Hemvändarevent genomfördes den 23 december i Kalix Galleria. Utställare/deltagare på eventet var företag och representanter från olika förvaltningar på kommunen. Syftet är att attrahera personer med anknytning till Kalix att flytta hit samt att kommunen och företagen får möjlighet att träffa potentiella framtida medarbetare, både Kalixbor och tidigare Kalixbor. Cirka 6 000 personer besökte Kalix Galleria under eventet.

3 Fritids- och kulturnämnden

3.1 Fritids- och Kulturnämnden

Ordförande	Sven Nordlund
Förvaltningschef	Karl-Göran Lindbäck

Fakta om verksamheten

Fakta om verksamheten

Fritid och kultur bedriver en verksamhet som bidrar till att höja kommunens attraktionskraft, ge ökad livskvalitet, utveckla kreativitet, integration och samhällsengagemang.

Uppdrag:

Öka Kalix attraktionskraft genom att erbjuda förutsättningar för ett rikt kultur-, frilufts-, fritids- och idrottsliv.

Ett rikt kulturliv bidrar till utveckling och tillväxt.

Stärka Kalix identitet som en kultur-, fritids- och idrottskommun. Ska attrahera boende, inflyttare och besökare.

Öka tillgängligheten för fritid och kultur.

Utveckla verksamheterna i kultur-- och fritidsanläggningarna.

Barns och ungas livsvillkor är en prioriterad fråga. Ett helhetsperspektiv ska finnas gällande ålder, kön, nationalitet, mm.

Främja breddidrotten och eget skapande parallellt med elitidrotts- och konstnärliga karriärer.

Inom förvaltningen finns följande verksamheter:

Bibliotek - Idrott, motion och friluftsliv - kulturliv - folkhälsa ( samordnare och pådrivare) - utbud av arrangemang (ledordet är mångfald) - föreningsliv (stärka civilsamhället genom samverkan och stöd) - fritidssysselsättning (grunden för samhällets kultur) - skapa möjligheter till ett rörligt friluftsliv - ge möjligheter till ungas initiativ, mötesplatser (möjlighet till inspiration, engagemang och inflytande).

Värdegrund - jämlika och jämställda villkor. Tillgängliga för alla.

Miljöhänsyn - ska genomsyra verksamheterna.

Bild

3.1.1 Årets resultat

Belopp i tkr
Årsbudget	36 925
Kapitalkostnader	9 320
Helårskostnader	45 040
Budgetavvikelse	1 205

Driftredovisning

Verksamhetsområde, belopp i tkr	Årsbudget	Resultat	Årsavvikelse
Fritids- och kulturchef	30 154	29 059	1 095
Fritidsgården Frizon	190	361	-171
Enhet kultur	4 414	4 275	139
Enhet fritid	7 554	7 770	-216
Föreningsstrateg	3 933	3 575	358
Summa nettokostnader	46 245	45 040	1 205

Fritids- och kulturnämnden redovisar som helhet ett positivt resultat för året med 1 205 tkr.

Fritids- och kulturchefen redovisar ett överskott med 1 095 tkr. Överskottet beror dels på lägre personalkostnader jämfört med budget eftersom någon enstaka tjänst varit vakant under året samt att utfallet för personalkostnader för extra personal varit lägre jämfört med budget. Dels beror överskottet även på ett överskott av avskrivningskostnader. Även verksamheten för arrangemang har ett överskott. Verksamheten för Folkets hus har ett överskott, trots lägre intäkter jämfört med budgeterat. Överskottet beror på betydligt lägre kostnader jämfört med budget. Verksamheten för Folkets hus café har ett underskott, trots att utfallet för personalkostnaden är lägre än budget så blir det ett underskott eftersom intäkten blev lägre än den budgeterade intäkten. Verksamheten för golfbanan har ett underskott, det beror på ett högre utfall för kostnader jämfört med budget för kostnader. Verksamheterna för Vassholmen och Vassholmens café har överskott jämfört med budget. Övriga verksamheter har överlag lägre kostnader, vilket bidrar till överskottet.

Fritidsgården Frizon redovisar ett underskott med 171 tkr. Underskottet beror på högre kostnader jämfört med budget på verksamheterna. Ansvarområdet fritidsgården har nya verksamheter; Tunnelprojektet och Frizon on tour. Fritidsgården har tilldelats 500tkr till ”Frizon on tour” från Kommunstyrelsens ungdomssatsning.

Enhet kultur redovisar ett överskott med 139 tkr. Överskottet beror på lägre personalkostnader jämfört med budget, eftersom enstaka tjänster har varit vakanta under året. Dock är kostnader högre jämfört med budget på några verksamheter, de avser bland annat införandet av Mer Öppet och nya system.

Enhet fritid redovisar ett underskott med 216 tkr. Underskottet beror på högre kostnader jämfört med budget på ett flertal verksamheter, såsom Part Arena/IP, Rudträskbacken elljusspår och Sportcity. Intäkterna för några av verksamheterna på Sportcity är dock högre än budget. Överskottet beror en del på friskvårdsbidaget som medarbetare inom Kalix kommun kan nyttja på Sportcity.

Föreningsstrateg redovisar ett överskott med 358 tkr. Överskottet beror på att det är färre aktiva ungdomar i föreningsverksamheterna, vilket syns något tydligare i föreningar med egen anläggning. Det är en stor minskning av utbildningsbidraget samt att en isbana som brukar få stöd ej har spolats upp i vinter. Detta ger ett överskott för enhet föreningsstrateg, men det kan påverka negativt på friskvård och folkhälsa.

Sammanfattningsvis för Fritids- och kulturnämnden är utfallet för intäkterna ett överskott jämfört med budgeterade intäkter. En del av överskottet avser 85 tkr för sjuklöneersättning från Försäkringskassan enligt de tillfälliga reglerna i och med Coronakrisen. Samtidigt är utfallet för kostnader ett underskott jämfört med det budgeterade kostnaderna. Medan det är överskott för personalkostnader och avskrivningskostnader.

3.1.2 Väsentliga händelser

Anläggningarnas öppnade efter pandemin har varit en utmaning för föreningarna, främst för tjejidrotten där många tjejer slutade i verksamheterna under pandemin, återhämtar sig eftersom. För FoK har besökarna i gym o bad dröjt innan verksamheten nått normal nivå.

I samarbete mellan Fritid och kultur, FoK, och Kalix skidklubb anordnades USM på skidor den 18-20 februari.

I samarbete med FMCK arrangerades Isracing-SM den 18 mars.

I samarbete med Nyborgs skoterförening och Kalix Bandy arrangerades skotercross-SM den 9 april.

FoK, Kulturskolan och Kalix artist- och musikutbildnings anordnade live föreställning vid 7 tillfällen under våren.

Strandruset den 1 juni.

Nationaldagsfirande, med musikuppträdanden och tal.

FoK var samarbetspartner till Hamnfestivalen i Töre.

Åter teater på Vassholmen. Fyra föreställningar 1, 3, 6 och 8 juli - "Först föds man ju" med Gruppen.

Teater, Norrbottensteatern, på Strandängarna "Popkvinnor del 2" den 7 juli.

Barnens Sommarfest på Strandängarna den 8-9 juli med Annika Herlitz, från Frost, som sjöng samt Bamse och Piraterna. Dessutom med Nordens största tivoli.

Sommarfesten 22-23 juli med artister. Baskery, Stiftelsen, Takida, Smith & Thell, Molly och Miriam. Samarbete mellan kommunen, föreningar och entreprenörer. Stor publiksuccé.

"Konst i det gröna" den 23 juli.

FoK var samarbetspartner till Kalix Pride.

Vis- och bluesfestival på Vassholmen den 29 juli med artister - Riksspelmännen Samuel Lundström och Daniel Wikslund, Vera Vinter samt Louise Hoffsten uppträdde.

Årets friliftskommun 2022 i Norrbotten, fyra i landet.

Kultur under hösten där FoK är del av: Kulturskolans dansföreställning, musik- esteternas PR-turné, KaMu:s höstkonsert, Kulturskolans Julkonsert och julavslutningar.

3.1.3 Investeringsredovisning

	Färdigställda investeringsprojekt
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i tkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2022	Totalutgift	Budget 2022	Utfall 2022	Avvikelse
Räcke A-hall, SPC	150,0	197,5	197,5	135,5	183,1	-47,6
Bibliotek kreativ mötesplats	700,0	717,2	717,2	691,1	717,2	-26,1
SportCity gym utrustning				200,0	235,9	-35,9
Verksamhetsförbättringar anläggningar				150,0	211,7	-61,7
Folkets hus teknikuppgradering Malören	100,0	15,5	15,5	84,5	0,0	84,5
Elljusspår belysning*	200,0	72,2	72,2	200,0	72,2	127,8
Badplatser upprustning				50,0	51,2	-1,2
Vassholmen verksamhetsförbättringar				100,0	112,4	-12,4
Inventarier Folkets hus etapp 2	500,0	486,8	486,8	84,3	71,1	13,2
Elljusspår Djuptjärn etapp 2	500,0	469,8	469,8	124,5	94,3	30,2
Konstnärlig gestaltning*				100,0	0,0	100,0
LED-lampor elljusspår*				100,0	83,1	16,9
Upprustning tennisbanor Furuvallen				300,0	482,3	-182,3
Teknikförbättring konferenslokal Folkets hus				100,0	68,7	31,3
"Himlabacken" Djuptärns elljusspår				250,0	225,0	25,0
S:a färdigställda projekt	2 150,0	1 959,0	1 959,0	2 669,9	2 608,2	61,7

	Pågående investeringsprojekt
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i tkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2022	Beräknad totalutgift	Budget 2022	Utfall 2022	Avvikelse
Ett bibliotek i Norrbotten	300,0	159,8	300,0	249,8	109,6	140,2
Inventarier nytt Ridhus Björknäs				550,0	12,6	537,4
S:a pågående projekt	300,0	159,8	300,0	799,8	122,2	677,6

SUMMA INVESTERINGSPROJEKT EXKL. FINANSIELL LEASING	2 450,0	2 118,8	2 259,0	3 469,7	2 730,4	739,3

	Finansiell leasing inventarier och maskiner
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i tkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2022	Beräknad totalutgift	Budget 2022	Utfall 2022	Avvikelse
Båt Pioner				0	177,9	-177,9
Löpband				0	266,5	-266,5
S:a finansiell leasing				0	444,4	-444,4

SUMMA INVESTERINGSPROJEKT INKL. FINANSIELL LEASING	2 450,0	2 118,8	2 259,0	3 469,7	3 174,8	294,9

Fritids- och kulturnämnden har en investeringsbudget på 1.900tkr för året, varav 200tkr avser riktade investeringar. Förutom årets investeringsbudget har Fritids- och kulturnämnden överflyttade investeringsmedel från 2021, belopp 1.569,7tkr varav 200tkr avser riktade investeringsmedel. Riktade investeringar är markerade med *.

Utöver den beslutade investeringsbudgeten och de överflyttade medlen finns investeringar avseende finansiell leasing för inventarier och maskiner som leasats av Fritids- och kultur år 2022. Dessa objekt ingår inte i Kommunfullmäktiges beslut om finansieringsform för fordonsparken då leasingen avser inventarier och båt.

3.1.4 Målredovisning

Bedömningen av måluppfyllelse genomförs av respektive nämnd med stöd av de indikatorer som är kopplade till målbeskrivningen.

Färgindikator för måluppfyllelse

Bild

Färgförklaring för indikator

Bild

3.1.4.1 Övergripande målområde: Befolkning och demografi

Övergripande mätbara målområden

Indikator

Analys

Ett positivt inflyttningsnetto på 75 personer.

Ett årligt positivt inflyttningsnetto på 75 personer.

Fritids- och kulturnämnden erbjuder Kalix kommuns invånare en bredd av kultur-, fritids- och friluftslivsaktiviteter med fokus på tillgänglighet för alla på lika villkor utifrån var och ens förutsättningar. Attraktiviteten för kommunen ökar och kan medföra inflyttning.

Kalix invånare ska ha bostad och arbete. Med självständighet kommer självkänsla.

Befolkningsstrukturen i gruppen 17-24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå.

Befolkningsstrukturen i gruppen 17-24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå

Mäts ej inom FoK.

3.1.4.2 Övergripande målområde: Hållbar plats

Övergripande mätbara målområden	Indikator	Analys
Social utveckling, ekologisk hållbarhet och klimatpåverkan utformad för nästa generation.	Hållbar personalförsörjning.	Frisktalet ska öka. Uppföljning för helåret har skett efter att statistiken för 2022 inkommit. Fritids- och kulturnämnden mäter måluppfyllelse efter 31 december varje år.
	Nyinköp och leasing av maskiner och fordon.	Fossilfria alternativ ska köpas där det finns möjlighet. Fritids- och kulturnämnden följer det uppsatta målet.
	Hållbart friluftsliv	Öka informationen till allmänheten om friluftslivets värden. Fritids- och kulturnämnden mäter måluppfyllelse efter 31 december varje år.
	Hållbara evenemang	Sträva mot ett jämställt, tillgängligt och tryggt evenemang. Fritids- och kulturnämnden mäter detta vid alla evenemang. Redovisas kontinuerligt.
Kalix ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalité.	Nöjd medborgarindex – idrott- och motionsanläggningar. Enkät.	Fritids- och kulturnämnden mäter måluppfyllelse efter 31 december varje år med en enkät som är vänd till allmänheten.
	Nöjd medborgarindex – kultur. Enkät.	Fritids- och kulturnämnden mäter måluppfyllelse efter 31 december varje år med en enkät som är vänd till allmänheten. Flera större evenemang har genomförts 2022, t ex Kalix Sommarfest, Barnens Sommarfest samt vis- och bluesfestivalen på Vassholmen.
	Nöjd besöksindex – fritidsgården. Enkät.	Fritids- och kulturnämnden mäter måluppfyllelse efter 31 december varje år med en enkät som är vänd till allmänheten samt kontinuerlig dialog med ungdomarna som besöker fritidsgården.
	Nöjd medborgarindex – bibliotek. Enkät.	Detta är en prognos och grundar sig på dialog med besökarna i fritidsgården. Fritids- och kulturnämnden mäter måluppfyllelse efter 31 december varje år med en enkät som är vänd till allmänheten.
	Nöjd medborgarindex – fritidsaktiviteter. Enkät	Fritids- och kulturnämnden mäter måluppfyllelse efter 31 december varje år. Här ser allmänheten fram mot öppnandet av "Meröppet bibliotek".
	Nöjd medborgarindex – friluftsliv. Enkät.	Fritids- och kulturnämnden mäter måluppfyllelse efter 31 december varje år med en enkät som är vänd till allmänheten. Naturvårdsverket utser varje år årets friluftskommun, Kalix kommun är nummer 1 i länet och fyra i landet. Mätningen baseras på hur kommunens verksamheter, privatpersoner, föreningar och entreprenörer tillsammans jobbar med friluftsliv.
Öka tryggheten för flickor och kvinnor och verka för en kommun fri från våld

3.1.4.3 Övergripande målområde: Innovativa miljöer

Övergripande mätbara målområden	Indikator	Analys
Stimulera till innovativa och hållbara lösningar.
Öka andelen medborgare som har eftergymnasial utbildning.
Näringsliv och arbetsmarknad med bredd och attraktivitet

4 Utbildningsnämnd

4.1 Utbildningsnämnden

Ordförande	Sven Nordlund
Förvaltningschef	Charlotte Sundqvist

Fakta om verksamheten

Utbildningsnämnden har ansvaret för Kalix kommuns förskola, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola och Vuxenutbildning. Skolans uppdrag är att se till samhällets fortlevnad, tillväxt och utveckling. Grundläggande värden som demokrati, jämställdhet och nödvändigheten av att hållbar utveckling måste föras vidare till nästa generation. Uppdraget är också att ge möjligheter för individerna att lära och erövra sådana kunskaper och färdigheter så att de kan leva ett rikt och allsidigt liv, kan ta ansvar för både sig själva, sina närmaste och för samhället. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Uppdraget, utifrån kommunens mål, är att varje individ, personal och elev ska känna trivsel och trygghet i skolan samt att skolan ska stimulera eleven att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar så att de kan utvecklas så långt som möjligt.

Bild

4.1.1 Årets resultat

Belopp i tkr
Årsbudget	375656
Kapitalkostnader	13 147
Helårskostnader	393 775
Budgetavvikelse	-4 972

Driftredovisning

Verksamhetsområde, belopp i tkr		Årsbudget	Resultat	Årsavvikelse
Grundskola		293 922	300 567	-6 645
	Barnomsorg	56 884	54 951	1 933
	Fria förskolor	12 885	12 880	5
	Förskoleklass	5 160	4 979	181
	Grundskola 1-9	82 740	88 060	-5 320
	Friskola	20 400	20 702	-302
	Övriga kostnader	84 567	87 146	-2 579
	Lokalkostnader	31 286	31 849	-563
Gymnasiet		76 622	77 063	-441
Vux/Komvux		11 879	11 638	241
Avskrivningar och intern ränta på inventarier		6 379	4 506	1 873
Summa nettokostnader		388 802	393 774	-4 972

Utbildningsnämndens resultat slutar på ett underskott om 4972 tkr för 2022. De olika huvudgrupperna bidrar enligt följande; Grundskola -6645 tkr, Gymnasiet -441 tkr och Vux/Komvux + 241 tkr samt Avskrivningar och intern ränta på inventarier + 1873 tkr.

Inom huvudgruppen Grundskola uppgår resultatet för Barnomsorg (förskola och fritids) till ett överskott om 1933 tkr varav fritids redovisar 355 tkr och förskolor 1577 tkr i överskott. Vissa förskoleenheter har haft lediga platser under året och som en konsekvens delas inte all budget ut till enheterna utan blir kvar centralt. Budget för vikarier har inte räckt men den sammanlagda vikariekostnaden ryms inom ramen för den centrala budgeten. Bidrag från Skolverket, Migrationsverket och omorganisering av sommarförskola och -fritids bidrar till överskottet.

Fria förskolor visar ett överskott om 5 tkr jämförd med tilldelad budget.

Förskoleklass uppvisar ett överskott om 181 tkr och beror på något ojämn fördelning av personalkostnader mellan förskoleklass och fritids då samma personal arbetar i de båda verksamheterna. Bidrag från Migrationsverket bidrar till överskottet.

Resultatet för grundskolan (åk 1-9) uppgår till ett underskott om 5320 tkr. Behovet av den behovsbedömda resursen som använts för att möta de utmaningar skolorna ställs inför ökar och visar ett sammanlagt underskott om 4680 tkr med småskoletillägg, likvärdig skola och ett extra statligt bidrag den s.k. skolmiljarden. Antalet elever som enligt lag ska erbjudas Svenska som andra språk, modersmålsundervisning och studiehandledning ökar men brist på lärare visar ett överskott om 1170 tkr. Omlokalisering av Djuptjärnskolans undervisning till Innanbäckens skola och gamla förskola samt till Gammelgårdens skola med tillkommande kostnader utöver budget under första halvåret 2022 bidrar till underskottet i form av ökade personalkostnader och undervisningsutrustning. Migrationsverkets bidrag bidrar till resultatet.

Friskolan visar ett underskott om 302 tkr och beror på ett ökat antal inskrivna barn jämfört med tilldelad budget.

Lokalkostnader för barnomsorg- och grundskola redovisar 563 tkr i ett underskott och kan hänföras till larm- och bevakningskostnader, mindre reparationer- och underhåll av fastigheter och kompletterande lokalutrustning till Djuptjärnsskola.

Övriga kostnader redovisar ett underskott om 2579 tkr. Elevhälsa visar ett överskott om 240 tkr och beror på lägre kostnad för skolläkare jämförd med tilldelad budget och bidrag från Skolverket och Migrationsverket. Anpassad undervisning, tidigare särskolan, redovisar ett underskott om 206 tkr och beror på högre personal- och verksamhetskostnader hänförd till fler elever i anpassad gymnasieutbildning. Kulturskolan redovisar ett överskott om 660 tkr på grund av fler erhållna statliga bidrag utöver budget. Ordinarie skolskjutsar och elevresor samt övriga transporter redovisar ett underskott om 1240 tkr och beror på högre skolskutsindex samt extra dagliga elevtransporter för Djuptjärnskolan elever till ersättningslokaler under renoveringen.

Gymnasiet redovisar ett underskott om 441 tkr varav gymnasiets verksamheter totalt redovisar ett underskott om 1928 tkr och kan hänföras till de höga råvarupriserna och mer resurskrävande läroplan samt mindre reparationer och underhåll av lokaler. De interkommunala ersättningarna blev 1487 tkr högre än budget och beror på fler sökanden från andra kommuner jämförd med budget.

Vux/Komvux redovisar ett överskott om 241 tkr på grund av högre beviljat bidrag jämfört med lagd budget.

Avskrivningar och intern ränta visar ett överskott om 1873 tkr och kan hänföras till dels sent under året genomförda investeringar dels påbörjade investeringar där medel flyttats för att färdigställa projekten under nästa år.

Under 2022 har förvaltningen sökt och fått statsbidrag i olika tidsperioder, redovisat nedan. Viktigt att veta är att alla ansökningar inte godkänns och besked om detta kommer sällan innan förvaltningen gjort verksamhet av pengarna. En viss del av statsbidragen är direkt kopplat till motsvarande del av de kostnader verksamheterna har; lärarlöner är ett exempel.

Sökta statsbidrag under 2022: 29,9 mnkr
Beviljade statsbidrag under 2022: 25,8 mnkr

Sammanfattningsvis konstateras att förvaltningen har kunnat finansiera extra satsningar med bidrag från Skolverket såsom likvärdig skola, den så kallade skolmiljarden och nyanländas lärande samt med Migrationsverkets bidrag. Det är dock stora svårigheter att rekrytera personal vid denna typ av finansiering eftersom det medför att tjänsterna endast kan bli tillfälliga samtidigt som möjligheterna uppstår med kort varsel.

4.1.2 Väsentliga händelser

Implementeringen av nya styrdokument fortlöper under läsåret, likaså det påbörjade OSA-projektet tillsammans med Karolinska institutet.

Töre förskola utökas med ett antal platser för att möta efterfrågan

Gymnsasiesärskolan får ett rekordår av sökande från andra kommuner till årskurs 1 som visar på nio nya elever.

I slutet av 2022 hade nämndens verksamheter väldigt hög frånvaro bland barn, elever och personal. Influensa, Covid och magsjuka slog hårt och det var svårt att få tag på vikarier'

Deltagande i projektet Nyanländas lärande har pågått hela 2022 och avslutas i början av 2023

Förskola

· Genomgående har förskolorna arbetat riktat med att utöka andelen undervisningstillfällen, något som har förbättrats, men behöver fortsätta att utvecklas. Ett mycket framgångsrikt hjälpmedel i organisering av undervisningen är modellen ”Superstrukturen”. Verksamhetsutvecklare har nu introducerat modellen till samtliga arbetslag. Ytterligare effekt som visar sig vid användande av modellen är att personalen upplever klart förbättrad, lugnare arbetsmiljö.

· Fortsatt utveckling av jämställdhetsarbetet, där jämställdhetsintegrering blev en nyckel i att omsätta ord till handling. Har avslutat deltagande i utvecklingsarbetet med Norrbottens kommuner. Vi tilldelades utvecklingsstipendium för att sprida kunskap inom området. Kommer att bli i form av en film om våra erfarenheter, med fokus på hur barnen får en mer jämställd utbildning.

· Sommarförskolan har bemannats med, till största del ordinarie personal. En stor kvalitativ förbättring som planeras för även i kommande år.

Grundskola

Rankas som nummer 3 i Norrbotten och nummer 15 i Sverige av Föräldraalliansen.

Särskola - Hela Särskolan har fått projektet ”tillgänglig utbildning via kommunikation och motivation” beviljat i maj 2022 och det gäller för lå 22/23. Innehållet är kopplat till SKUA för kommunikation och de ska jobba konstruktivt med att förebygga så att eleverna inte tappar motivationen för studier, vilket har varit ett problemområde för Särskolan.

Gymnasieskola

Under jullovet flyttas verksamheten i F-huset till ersättningslokalerna på Metropolisområdet. Renoveringen av F-huset väntas vara klar till hösten 2024

Vuxenutbildning

En utmaning under första halvåret av 2022, har varit att få elever sökt sig till våra yrkesutbildningar, men till augusti fick vi in fler ansökningar. Det verkar som att individer är mer benägna att starta studier först till hösten, samt att arbetslösheten är mycket låg, vilket kan påverka antalet ansökningar.

Kulturskolan

Vi har fortsatt arbeta med ”kulturstark” ett projekt som innehåller många olika saker och sker i samverkan med regionen och andra kulturskolor i länet där vi bland annat har undervisning med låg tröskel utan avgifter för unga som kanske inte mår så bra och behöver verktyg för att uttrycka sig. Vi kallar detta för friskvårdsplatser. Teater och musikverkstad är en verksamhet vi gjort under 10 veckor på varje skola i direkt anslutning till att skoldagen slutar, eleverna har på frivillig basis och kostnadsfritt kunnat delta i den verksamheten och syftet har varit att nå barn och unga som annars inte skulle ha kommit i kontakt med vår verksamhet.

4.1.3 Investeringsredovisning

	Färdigställda investeringsprojekt
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i tkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2022	Totalutgift	Budget 2022	Utfall 2022	Avvikelse
Inventarier förskolor och grundskolor				1 297	1 337	-40
Inventarier Gym				985	1 188	-203
Inventarier Vux				200	0	200
IKT				1 350	1 307	43
S:a färdigställda projekt				3 832	3 832	0


	Pågående investeringsprojekt
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i tkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2022	Totalutgift	Budget 2022	Utfall 2022	Avvikelse
Fordon Naturbruk				615	0	615
Arbetskläder				150	21	129
Utemiljöer Prisman förskola				350	204	146
Ombyggn Töreskola och förskola				253	46	207
S:a pågående projekt				1 368	271	1 097

SUMMA INVESTERINGSPROJEKT EXKL. FINANSIELL LEASING				5 200	4 103	1 097


	FINANSIELL LEASING INVENTARIER
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i tkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2022	Totalutgift	Budget 2022	Utfall 2022	Avvikelse
Elevdatorer åk6 HT 2022				19	19	0

S:a finansiell leasing				19	19	0

SUMMA INVESTERINGSPROJEKT INKL. FINANSIELL LEASING				5 219	4 122	1 097

Förvaltningens investeringsbudget, inklusive finansiell leasing, uppgår till 5219 tkr varav 4422 tkr har förbrukats under 2022. Årets investeringsram uppgår till 5200 tkr varav totalt 4103 tkr är färdigställda projekt för 3832 tkr och pågående projekt för 271 tkr. Finansiell leasing uppgår till 19 tkr.

Inventarier till förskolor och grundskolor, har införskaffats totalt för 1337 tkr.

Av gymnasiets totala ram har skaffats två simulatorer till Naturbruksprogrammets inriktning skogsbruk samt övriga inventarier och utbildningsutrustning till både Naturbruks och Furuhed sammanlagt för 1188 tkr.

Utvecklingen av datamiljön (IKT, Informations- och kommunikationsteknik) fortsätter enligt den långsiktiga digitaliseringsplan som finns framtagen och som gäller för alla verksamheter. Sammanlagt har enligt plan förbrukats1307 tkr.

Pågående investeringsprojekt avser utemiljöer Prisman förskola, riktade medel till arbetskläder för förskolelärare, barnskötare, fritidspedagoger, elevassistenter och lågstadielärare enligt plan för år 3 inomhuskläder, ombyggnation av Töreskola/förskola och minibuss till Naturbruks och av dessa har under 2022 genomförts för 271 tkr. Resterande 1097 tkr förs över till 2023 för färdigställandet av de påbörjade projekten.

Finansiell leasing avser elevdatorer för årskurs 6 höstterminen 2022, ett avtal på 4 år.

4.1.4 Målredovisning

Bedömningen av måluppfyllelse genomförs av respektive nämnd med stöd av de indikatorer som är kopplade till målbeskrivningen.

Färgindikator för Måluppfyllelse

Bild

Färgförklaring för Indikator

Bild

Vi har låg arbetslöshet i Kalix vilket syns i statistiken då Kalix har lägre andel ungdomar 16-24 år som varken arbetar eller studerar. En utmaning som gymnasieskolan har är att företag lockar eleverna att börja arbeta innan de har tagit examen. Generellt så vill eleverna tjäna pengar framför att ta ut sin examen. I Kalix ligger andelen ungdomar som väljer yrkesprogram runt 50-60% vilket är högt i jämförelse med Riket som ligger runt 30%

Satsningen på rörelse i skolan har glädjande nog gett resultat vilket syns i statistiken. Satsningen är finansierad av statsbidraget Likvärdig skola och har, förutom bättre hälsa, också lett till högre måluppfyllelse.

Vi har, tillsammans med företagarna arbetat fram en plan för hur skolan och Företagarna ska samarbeta, den 16 februari 2023 kommer en rekryteringsmässa att hållas.

4.1.4.1 Övergripande målområde: Befolkning och demografi

Övergripande mätbara målområden	Indikator	Analys
Ett positivt inflyttningsnetto på 75 personer.	Ett årligt positivt inflyttningsnetto på 75 personer.	Mäts ej på Utbildningsnämnden
Kalix invånare ska ha bostad och arbete. Med självständighet kommer självkänsla.
Befolkningsstrukturen i gruppen 17-24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå.	Befolkningsstrukturen i gruppen 17-24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå	Mäts ej på Utbildningsnämnden

4.1.4.2 Övergripande målområde: Hållbar plats

Övergripande mätbara målområden	Indikator	Analys
Social utveckling, ekologisk hållbarhet och klimatpåverkan utformad för nästa generation.	Agenda 2030 Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) Agenda 2030 mål 4	Utbildningsnämnd Utbildningsnämnden: Perspektiv Hållbarhet Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, Kalix kommun (NO 1982) Marginell ökning av antalet invånare med eftergymnasial utbildning för Kalix del, diagrammet visar (finns som bilaga) 41,4% för flickor och 20,1% för pojkar. Sedan år 2000 har antalet högutbildade i Sverige ökat stadigt, samtidigt som antalet lågutbildade har sjunkit. I dag har 30 procent läst vidare efter gymnasiet i tre år eller mer. Det är en ökning från 16 procent år 2000. I Sverige var det totalt 52€ som läst vidare efter gymnasiet, siffran för kvinnor var 52% motsvarande siffra för män var 39% Källa SCB Diagrammet i bilagan visar att kvinnor i Kalix ligger på samma utbildningsnivå som män för riket medan män i Kalix ligger betydligt lägre än riket. I takt med att allt fler jobb kräver högre utbildning har utbildningsnivån inom OECD ökat. I Sverige har drygt två av fem invånare, 25-64 år, en högskole- eller universitetsutbildning 2019. Det är högre än genomsnittet i OECD som ligger på nära 38 procent. Motsvarande siffra för gymnasieutbildning är ca 84% Källa: OECD, Education at a Glance 2020 Andelen yngre med en eftergymnasial utbildning blev för första gången högre än andelen med enbart gymnasial utbildning i OECD under 2016. Liknande utveckling kunde ses redan ett par år tidigare i Sverige. Under senaste året uppgick andelen eftergymnasialt utbildade till drygt 49 procent bland personer 25-34 år. Det är omnkring 14 procentenheter högre än andelen med enbart gymnasieutbildning i samma åldersgrupp. Siffror för 2022 har ännu ej publicerats
Kalix ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalité.	Utbildningsnämnden - Rörelse i skolan	Utbildningsnämnden: Perspektiv; Attraktivitet Utbildningsnämnden mäter denna indikator 1 gång/läsår. Mätningen grundas på Elevhälsosamtalen. Utbildningsnämnden har använt del av statsbidraget Likvärdig skola för att anställa en Hälsocoach. Personen har nu arbetat i 4 år och det har varit en givande satsning. Fortbildning ges till personal, föräldrar och elever. Man kan skönja i elevhälsosamtalen att Kalix ungdomar rör mer på sig nu än tidigare. I diagrammet i bilagan, hämtat ur den senaste Elevhälsosamtalsrapporten 2021 och 2022syns att Kalix ligger högst gällande rörelse varje dag. Barn och unga är de friskaste individerna i samhället. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att de ska fortsätta vara det, och ta med sig goda levnadsvanor in i vuxenlivet. Vi kan konstatera att barn och unga i Norrbotten ligger långt under rekommendationerna för fysisk aktivitet. Vi vet att fysisk aktivitet är en nyckelfaktor för långt mer än den fysiska förmågan i sig. Många studier visar på att fysisk aktivitet är en nyckelfaktor till god psykisk hälsa. I skolan däremot, får alla elever ta del av den gemensamma undervisningen, lunchen och rasterna. Det finns goda möjligheter för skolor att ge alla elever möjlighet till fysisk aktivitet minst 60 minuter varje skoldag. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Det kan uppnås till exempel genom att ha skolgårdar som uppmuntrar till aktiva raster, organiserade rastaktiviteter, rörelsepauser på lektionerna, mer utomhusundervisning och en högre intensitet på idrottslektionerna. Skolan kan också i högre grad uppmuntra till aktiv transport (gå eller cykla) till och från skolan. (Ur elevhälsorapporten 2020-2021) Diagrammet i bilaga visar att i årskurs 4 i Kalix har nästan 70% daglig fysisk aktivitet minst 60 minuter/dag att jämföra med motsvarande siffra för Norrbottens län inte fullt 40%. Sammanslaget åk 4, 7 och årskurs 1 på gymnasiet är siffran för Kalix 2022 ca 45% och för länet ca 28%
Öka tryggheten för flickor och kvinnor och verka för en kommun fri från våld	Utbildningsnämndens mätverktyg "Min utvärdering" för de 3 områdena: Trygghet och trivsel, Inflytande och Kunskap och lärande	Utbildningsnämnd Utbildningsnämnden: Perspektiv Jämställdhet Agenda 2030 mål nr 5 Utbildningsnämnden: Resultatet är från 2022 flickor är mer utsatt än pojkar (och av pojkar) trots det trivs flickorna bättre i skolan än pojkarna. Resultatet kan ses som att pojkarna uttrycker att de inte riktigt trivs genom att kränka andra. Enkäten genomförs i slutet av höstterminen varje år. Sammantaget skiljer inte resultatet sig så mycket mellan åren, resultatet analyseras på skola- och klassnivå där större skillnader kan ses. OBS! Gymnasiets resultat är ej med i detta, färdigställs 1 februari Diagrammet kan ses i bilagan
	Antal kränkningar	Antalet kränkningar minskar något, diagrammen i bilagan visar en sammanställning av alla verksamheter inom Utbildningsförvaltningen. Utmaningen med statistiken är att personal tolkar ordet kränkning/diskriminering olika vilket innebär att ett bråk på skolgården kan dokumenteras som kränkning på en skola men inte på en annan. Dokumentationen blir inte likvärdig. Vi pratar om detta på våra ledningsgrupper och det syns i statistiken att förhållningssättet har förändrats med tiden. Främjande och förebyggande insatser har avgörande betydelse för om elever kommer att bli utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i skolan. Men när det trots allt händer att en elev blir utsatt är det av avgörande betydelse att skolan agerar. Flickor både nätmobbar och nätmobbas i högre grad än pojkar. Det visar Linda Beckmans avhandling: "Traditionell mobbning och nätmobbning bland svenska ungdomar. Könsskillnader och samband med psykisk hälsa." Däremot finns ett stort mörkertal gällande anmälningar av kränkningar/diskriminering digitalt. I dagsläget är det Snapchat som mestadels används till ändamålet, i "Snap" försvinner bild och text ett par sekunder efter att meddelandet visats för mottagaren. Kränkningar sker i de flesta fall i de sk mellanrummen, ett sätt att motverka detta är att ha fler personal ute i mellanrummen. F-&-skolorna arbetar med Pax i de lägre åldrarna och KiVa på mellanstadiet (Töre och Centrum). Det sker fortfarande flest kränkningar på låg- och mellanstadieskolorna. I stort sett lika hög grad av kränkningar under vårterminen 2022 som hösten 2022, flest incidenter sker fortfarande i lägre årskurser främst åk 3-5. I jämförelsen måste hänsyn tas till att det är olika elever i årskurserna, dvs de elever som VT-22 gick i åk 4 går således i åk 5 HT-22. Flickor både nätmobbar och nätmobbas i högre grad än pojkar. Det visar Linda Beckmans avhandling: "Traditionell mobbning och nätmobbning bland svenska ungdomar. Könsskillnader och samband med psykisk hälsa." Flickor och pojkar gör olika saker på nätet. Medan pojkar är mer intresserade av att spela tv-spel och titta på filmklipp så skriver flickor bloggar och är mer benägna att lägga ut bilder på sig själva. Flickor använder sig alltså mer av kommunikation än pojkar och detta gör att de exponeras på en mer öppen arena – därmed ökar risken att bli utsatt för mobbning och kränkningar.

4.1.4.3 Övergripande målområde: Innovativa miljöer

Övergripande mätbara målområden	Indikator	Analys
Stimulera till innovativa och hållbara lösningar.
Öka andelen medborgare som har eftergymnasial utbildning.	Gymnasieungdomar som gått över till universitet/högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning	Utbildningsnämnd Utbildningsnämnden: Perspektiv; Attraktivitet Agenda 2030 Mål nr 8 Det finns inga siffor efter 2019 i Kolada Kalix har lägre andel ungdomar 16-24 år som varken arbetar eller studerar, andel (%) Diagrammet i bilagan visar både flickor och pojkar som i Kalix ligger på samma nivå. (No2906) inkluderar personer mellan 17 och 24 år som under kalenderåret inte haft inkomster som överskridit ett basbelopp, inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar. Till och med år 2014 exkluderades också de som arbetspendlat till Norge och Danmark. Källa: SCB, RAMS.
Näringsliv och arbetsmarknad med bredd och attraktivitet	Skolans kontakt med det lokala Näringslivet	Utbildningsnämnd Utbildningsnämnden; Perspektiv; Jämställdhet Svenskt Näringslivs ranking Faktorn visar hur företagarna upplever skolans kontakt med det lokala näringslivet. Eftersom dagens unga både är morgondagens arbetstagare och arbetsgivare är det viktigt att skolan förmedlar kunskap om näringslivet och företagande. Frågans formulering är ändrad 2020. Formuleringen 2002-2019 var "Skolans attityder till företagande". Mellan 2020 och 2021 ökade resultatet något, från 2,6 till 2,7 2022 var andelen elever som driver UF-företag i Kalix 25% av eleverna, en minskning från föregående läsår då 38% av eleverna drev UF-företag Källa: Skolverket och UF

4.2 Bilagor

Bilaga 1: Bilaga till årsbokslut 2022

5 Samhällsbyggnadsnämnd

5.1 Samhällsbyggnadsnämnden

Ordförande	Rose-Marie Henriksson
Förvaltningschef	Mårten Öhman

Fakta om verksamheten

Samhällsbyggnadsnämnden prövar tillstånds- och lovansökningar samt utövar tillsyn enligt plan- och bygglagen, skydd mot olyckor, miljöbalken, livsmedelslagen och delar av tobakslagen m.m.

Samhällsbyggnadsförvaltningen består av fem avdelningar som svarar för frågor inom områdena samhällsplanering, bygg, miljö, teknisk försörjning, kommunens fastigheter samt räddningstjänst.

Samhällsplaneringsavdelningen ansvarar för och handlägger alla planärenden som detalj-, översikts- och utvecklingsplaner samt ansvarar för det geografiska informationssystemet (GIS) och kartor i samarbete med avdelningen teknisk försörjning. Avdelningen arbetar också med bostadsbyggande i samarbete med förvaltningens övriga avdelningar.

Teknisk försörjning hanterar frågor som: Gator, Infrastruktur, Kart- och GIS-frågor, Mark, Renhållning, Trafik- och trafiksäkerhetsfrågor, Vatten & Avlopp.

Fastighetsavdelningens verksamhet består av fastighetsförvaltning, drift och underhåll, byggprojekt, verksamhetsservice, upphandling, bostadsanpassning, energirådgivning samt kost- och lokalvård.

Bygg- och miljöavdelningen arbetar med tillsyn, rådgivning och kontroll inom miljö-, bygg-, livsmedel-, alkohol-, tobak-, receptfria läkemedel- och hälsoskyddsområdet.

Räddningstjänsten arbetar med tillsyn, rådgivning och kontroll inom brandfarliga och explosiva varor, skydd mot olyckor, olycksförebyggande och räddningsverksamhet.

Bild

5.1.1 Årets resultat

Belopp i tkr
Årsbudget	61 056
Kapitalkostnader	40 646
Helårskostnader	102 086
Budgetavvikelse	-384

Driftsredovisning

Verksamhetsområde, belopp i tkr	Årsbudget	Resultat	Årsavvikelse
Nämnd och stab	4 904	4 344	560
varav Jävsnämnd	50	57	-7
Teknisk Försörjning	54 606	56 465	-1 859
Fastighetsavdelningen	19 588	18 918	670
Bygg och Miljö	4 719	4 646	73
Räddningstjänsten	17 885	17 713	172
Summa nettokostnader	101 702	102 086	-384

Samhällsbyggnadsförvaltningen redovisar ett underskott på 384 tkr inklusive kapitaltjänst, exklusive kapitaltjänst är underskottet 495 tkr.

Nämnd och stab redovisar ett överskott på 560 tkr i och med att nämndens ofördelade reserv för oförutsedda händelser är oförbrukad. Enheten Samhällsplanering redovisar en budget i balans.

Teknisk försörjning redovisar sammantaget för den skattefinansierade och taxefinansierade verksamheten ett underskott inklusive kapitaltjänst på 1 859 tkr.

Den skattefinansierade verksamheten redovisar ett underskott på 197 tkr exklusive kapitaltjänst. Underskottet beror i huvudsak på underskottstäckning för Länstrafikens regionaltrafik samt övertagande av interna kostnader för drift av busstationens vänthall vilket sammantaget motsvarar kostnader som är 1 000 tkr högre än tilldelad budget. I övrigt redovisar persontrafiken och vinterväghållningen underskott till följd av indexökningar orsakade av omvärldsläget, parkenheten redovisar underskott delvis pga. av stölder i samband med inbrott och reparationskostnader på maskiner. Underskottet balanseras av överskott som i huvudsak finns inom personal i och med vakanta tjänster. I resultatet finns retroaktiva intäkter på 700 tkr medräknade för lokaltrafiken, för åren 2016-2021, vilka helt balanserar upp indexökningar med 16% jämfört med föregående år orsakade av världsläget med bl.a. ökade kostnader för drivmedel.

Den taxefinansierade verksamheten Renhållning redovisar exklusive kapitaltjänst ett underskott på 496 tkr orsakat av ett nytt datasystem för vägning och hantering av avfallsmängder som varit nödvändigt att påskyndas med anledning av IT-kraschen i december 2021.

Den taxefinansierade verksamheten VA redovisar en positiv avvikelse mot budget exklusive kapitaltjänst på 1 241 tkr. Hela verksamheten VA redovisar ett överuttag (vinst) enligt egen resultaträkning på 3 632 tkr. Vid överskott av tillfällig karaktär ska överuttaget bokas upp som en kortfristig skuld i balansräkningen och återföras till kollektivet de kommande tre åren. När överuttaget bokas som en skuld i balansräkningen innebär det att intäkterna minskas med ett belopp motsvarande överuttaget och därefter uppgår resultatet för VA till 0.

När överuttaget på VA bokas som en skuld och därmed en minskning av intäkterna påverkas Teknisk försörjnings resultat för kapitaltjänst negativt och Teknisk försörjnings sammantagna avvikelse på kapitaltjänst uppgår efter detta till ett underskott på 2 400 tkr.

Mer information om VA finns i VA´s årsrapport 2022.

Fastighetsavdelningen redovisar ett underskott exklusive kapitaltjänst på 1 667 tkr. Fastighetsdriften redovisar ett överskott på 587 tkr sammanfattningsvis beroende på höjd internhyra 2022, tilldelade medel för räntor och avskrivning Tor 8, överskott inom takskottning samt personal i och med vakanta tjänster i samband med pensioneringar. Överskottet balanserar upp en höjd försäkringspremie, kostnader för teknisk och administrativ förvaltning av bostäder, hyra kylaggregat Kalix IP, ökade kostnader för media där uteblivet nyttjande av ishallen i och med renovering av kylaggregat vägs in samt kostnader i samband med påskyndad inventering av skyddsrum och uppgradering av datasystem för driftövervakning som varit nödvändigt att påskyndas med anledning av IT-kraschen i december 2021.

Bostadsanpassningen redovisar ett överskott på 329 tkr vilket är ett något sämre resultat än prognostiserat hänförligt både till en större anpassning där del av kostnaden hamnar på nästkommande år samt till installation av flera trapphissar.

Kost- och lokalvård redovisar ett underskott på 2 584 tkr. Främsta anledningen är den pågående livsmedelsupphandlingen, som fått avbrytas ett antal gånger både p.g.a. överklagningar och bristande konkurrens. Även denna verksamhet påverkas av fördyring orsakade av omvärldsläget, klimatpåverkan, drivmedels- och energikostnader, både externt och internt. Den modell för revidering av interna kostpriser som införts innebär en årlig prisjustering genom indexreglering, som för 2023 ger en höjning med 10,4 % vilket motsvarar 4,1 mnkr. Förutom kostnadsökningar har viss personalförstärkning varit aktuell att genomföra till del orsakade av hög sjukfrånvaro, fortsätta med utökade uppgifter kopplade till pandemin, övertagande av lokalvården vid flera av fritids- och kulturförvaltningens anläggningar (Ishall, fotbollshall, Furuvallen, Rudträskbacken) samt Töre Folkets Hus utan full kostnadstäckning. Även nödvändig förstärkning av den administrativa verksamheten påverkar resultatet.

Resultatet för kapitaltjänst redovisar ett överskott på 2,3 mnkr bestående av oförbrukad budget för nya investeringar där budget erhållits medan där avskrivningskostnaderna och internräntan inte debiteras fullt ut förrän investeringen är färdigställd. Detta innebär att fastighetsavdelningen redovisar ett överskott på 670 tkr inklusive kapitaltjänst.

Bygg- och miljöavdelningen redovisar ett överskott på 73 tkr vid årets slut. Detta trots att handläggningstiden för bygglov har påverkats av IT-attacken och vilket resulterat i nedsättning av bygglovsavgifterna med 105 tkr. Överskottet förklaras av högre intäkter än budgeterat för verksamheten Serveringstillstånd.

Räddningstjänsten redovisar budget i balans exklusive kapitaltjänst och ett överskott på 172 tkr inklusive kapitaltjänst. Överskottet hänförs till oförbrukad budget för nya investeringar där kapitalkostnaderna inte debiteras fullt ut förrän investeringen är färdigställd/genomförd.

5.1.2 Väsentliga händelser

Samhällsplanering: Processen med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan (ÖP) pågår och som i slutet av året började ta form. Inom följande områden är detaljplaneprocesser i gång för olika typer av verksamheter (understruket), vissa har avslutats (vunnit laga kraft) och någon har överklagats; Myrskatan och Karlsborg – för Industriändamål, Kalix (Garvaregatan), Nyborg (Törvesön), Sangis (Bodön), Risön, Rågholmen, kv. Duvan, Torggården och Töre, – för Bostadsändamål, Näsbyängarna – för Handelsändamål och kolonilotter m.m. Strandängarna och Golfbanan – för Besöksnäringen.

Teknisk försörjning: Ett antal viktiga strategiska dokument har färdigställts under året. Renhållningsordning och avfallsplan har antagits liksom VA-plan. Markförsörjningsplan för bostäder, industri- och handelsområden, delprojekt 1 har antagits. Nytt bostadsområde i Kolkajen Nyborg har iordningställts där bostadstomter ligger ute för försäljning.

Fastighetsavdelningen: De största händelserna under året är de pågående projekten byggnation av nytt ridhus vid Björknäs, parkering för elbilar med carport vid Omsorgens hus (Grytnäs f.d. hälsocentral) för hemtjänst och stöd & omsorg som båda färdigställs under 2023 samt det färdigställda projektet flytt del av Insiktens byggnad från Hamptjärnsvägen 2 för att ersätta tidigare klubblokal vid skidstadion. Vidare är projekten ombyggnation av F-huset Furuhedsskolan samt planering av nytt särskilt boende stora projekt som planerats 2022 med byggstart 2023.

Bygg- och miljöavdelningen: Tillsynsarbetet har skett utifrån den fastställda tillsynsplanen och ca 95 % av de planerade tillsynerna har genomförts. IT-attacken är en stor orsak till att 100 % inte kunde uppnås. Avdelningen har ingått i ett samarbetsavtal, gällande jävsituationer med Överkalix kommun. Sex st. bygglov för nybyggnationer av enbostadshus är beviljade.

Räddningstjänsten: Antalet händelser uppgick till 263 st vilket är normalt, något färre än året innan som var ett högre antal än normalt. 1 april 2022 genomfördes organisationsförändringen till nuvarande organisation vilket medförde en rekrytering av 10 st nya RiB-personal (räddningstjänstpersonal i beredskap) samt en omorganisering så att kommunen idag bemannar två ledningsfunktioner lokalt tillsammans med gemensamma ledningsfunktioner inom Räddningssamverkan Nord.

Under året inträffade två händelser som får ses som särskilda. Brand på Lejonsgatan 16 som påverkade ett av kommunens gruppboenden samt brand på Egnahemsvägen 1 i ett av kommunens särskilda boenden.

Omvärldsläget med krig i Ukraina har aktualiserat en intensivare planering för räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) och det området kommer medföra betydande planerings-, utbildnings- och övningsverksamhet de närmaste åren.

Under året har ny sotningsentreprenör upphandlats i kommunen och från första juli 2022 är det Sotarn i Piteå AB som genomför sotning och brandskyddskontroll i kommunen.

5.1.3 Investeringsredovisning

	Färdigställda investeringsprojekt
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i tkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2022	Totalutgift	Budget 2022	Utfall 2022	Avvikelse
*Ram investeringar*
Tillgänglighetsbana				2 700	2 743	-43
Skidstadion	4 500	5 034	5 034	2 566	3 100	-534
Djuptjärns skola				0	2 271	-2 271
Djuptjärns skola Gymnastik				1 000	1 267	-267
*Summa ram investeringar*	*4 500*	*5 034*	*5 034*	*6 266*	*9 381*	*-3 115*

S:a färdigställda projekt	4 500	5 034	5 034	6 266	9 381	-3 115

	Pågående investeringsprojekt
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i tkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2022	Totalutgift	Budget 2022	Utfall 2022	Avvikelse
*Ram investeringar*
Räddningstjänsten				2 400	1 661	739
VA				25 000	17 079	7 921
Ram Fastighet: underhållsbehov/ underhållsskuld				8 425	5 674	2 751
Ram Fastighet: energisparåtgärder enligt priounderlag exvis solpaneler, KoL utrustning				1 575	1 303	272
*Delsumma ram investeringar*				*37 400*	*25 717*	*11 683*

*Överförda investeringsprojekt, medel från ramar*
Räddningstjänsten	800	837	837	637	674	-37
Renhållning	3 000	299	3 000	2 959	258	2 701
VA	25 100	24 347	32 771	7 585	9 283	-1 698
Ram Teknisk försörjning	1 000	690	690	1 156	646	510
Ram Fastighet	2 075	1 578	2 075	1 021	599	422
*Delsumma överförda investeringsprojekt, medel från ramar*	*31 975*	*27 751*	*39 373*	*13 358*	*11 460*	*1 898*
*S:a ram investeringar*	*31 975*	*27 751*	*39 373*	*50 758*	*37 177*	*13 581*

*Riktade investeringar*
GC-vägar enl plan				4 500	0	4 500
Vägar riktade medel				10 000	4 001	5 999
Parker,grönområden, lekplatser	3 000	2 499	3 000	500	496	4
Skyltning				500	35	465
Entré Kalix, trafiksituation Galleria o busstation				6 500	93	6 407
Projektering o åtgärder Galleriaplan				500	9	491
Inköp av mark samt iordningställande nya industrioråden				5 000	0	5 000
Utemiljöer: focus skolor och förskolor	1 500	662	1 500	1 000	662	338
Grytnäs hemtjänst parkering m.m.				10 600	5 952	4 648
Kalix IP kylanläggning				5 000	4 429	571
Ram Fastighet: Nybyggnation, nyanskaffning				36 500	24 248	12 252
*Delsumma riktade investeringar*	*4 500*	*3 161*	*4 500*	*80 600*	*39 925*	*40 675*

*Överförda riktade investeringar*
GC-vägar enl plan	22 050	14 950	22 050	4 818	2 220	2 598
Säkra skolvägar GC-vägar	500	75	500	430	5	425
Vägar, riktade medel	33 000	24 012	33 000	591	591	0
Brandposter	7 000	4 405	7 000	2 760	166	2 594
Mark för industri	30 000	9 419	30 000	11 345	764	10 581
Infrastruktur bostadsområde	3 000	0	3 000	3 000	0	3 000
Inköp av bostäder för socialnämndens räkning	5 500	3 669	5 500	2 102	272	1 830
Ram Fastighet större nyinvesteringar åren 2021-2023	157 048	71 958	157 048	32 375	23 041	9 334
Bostadsbyggande	65 000	54 330	65 000	6 725	-3 877	10 602
*Delsumma överförda riktade medel*	*323 098*	*182 818*	*323 098*	*64 146*	*23 182*	*40 964*
*S:a riktade investeringar*	*327 598*	*185 979*	*327 598*	*144 746*	*63 107*	*81 639*
S:a pågående projekt	359 573	213 730	366 971	195 504	100 284	95 220

SUMMA INVESTERINGSPROJEKT	364 073	218 764	372 005	201 770	109 665	92 105

Teknisk försörjning: Större investeringsprojekt inom VA-ram redovisas i Årsrapport VA.

Nytt bostadsområde i Kolkajen Nyborg har iordningställts. GC-väg till Risön har färdigställts och invigts. På grund av överklagad upphandling kvarstår vissa medel på vägar, dessa kommer att utföras 2023. Kvarstående medel på GC-vägar avser bland annat Skolgatan och Gammelgården-Björknäs. Den senare har inväntat en lantmäteriförrättning för att kunna genomföras. Arbeten vid ny E4 Bro över Kalix älv har pågått under 2022, vilket medfört att kommunens planerade arbeten med Entré Kalix skjutits till 2023.

Fastighetsavdelningen: Förutom ett 50-tal projekt som genomförts inom teknikuppgraderingar, energieffektiviseringar samt invändiga och utvändiga komponentbyten nämns särskilt följande projekt: Nytt ridhus samt kommunalt finansierad parkering för el-bilar med carport vid Omsorgens hus (Grytnäs f.d. hälsocentral) som färdigställs under 2023. Klubbstugan vid skidstadion som är ersatt med del av Insiktens byggnad från Hamptjärnsvägen 2. Renovering av kylanläggningen vid Kalix IP samt satsningen på infrastruktur för elbilar genom installation av laddstolpar vid ett antal fastigheter vilket kommer fortgå enligt plan.

Räddningstjänsten: Investeringar i utrustning för att hantera olyckor med tunga fordon eller olyckor på järnväg har gjorts under året. De sista investeringarna efter ombyggnationen för "friska brandmän" har slutförts under året. Förmågan att hantera större skogsbränder har stärkts med investering i mer kraftfulla pumpar. Kvarstående medel används under 2023 för att slutföra investeringen av lednings- och utryckningsfordon.

5.1.4 Målredovisning

Bedömningen av måluppfyllelse genomförs av respektive nämnd med stöd av de indikatorer som är kopplade till målbeskrivningen.

Färgindikator för måluppfyllelse

Bild

Färgförklaring för indikator

Bild

5.1.4.1 Övergripande målområde: Befolkning och demografi

Övergripande mätbara målområden	Indikator	Analys
Ett positivt inflyttningsnetto på 75 personer.	Ett årligt positivt inflyttningsnetto på 75 personer.
	Öka möjligheten till bostadsbyggande genom detaljplaner MÅL 6 AGENDA 2030
	Öka möjligheten till bostadsbyggande genom antagande av detaljplaner MÅL 6 AGENDA 2030	Utfall 2022: 7 planer har fastställts 2022. Målet uppnått.
	Fastställa vattenskyddsområden MÅL 6 AGENDA 2030	Utfall från 2022: 1 område, ingen ökning. Inga nya områden har fastställts. 3 områden handläggs av Länsstyrelsen.
Kalix invånare ska ha bostad och arbete. Med självständighet kommer självkänsla.	Öka andelen GC-vägar MÅL 3 AGENDA 2030	Utfall från 2022: Med färdigställande av planerade sträckor uppnåddes målet 3,7 meter per invånare 2022
Befolkningsstrukturen i gruppen 17-24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå.	Befolkningsstrukturen i gruppen 17-24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå
	Göra kvinnodominerade arbeten mer attraktiva genom att skapa heltidstjänster, jämställdhet MÅL 5 AGENDA 2030	Utfall från 2022: 89,1 % Av de tio personer som har deltid är det endast en som önskar heltid. Övriga medarbetare som önskar mertid vill endast arbeta fyllnadstid ibland. Resterande medarbetare har sjukersättning eller dylikt och är inte aktuella för heltid.

5.1.4.2 Övergripande målområde: Hållbar plats

Övergripande mätbara målområden	Indikator	Analys
Social utveckling, ekologisk hållbarhet och klimatpåverkan utformad för nästa generation.	Öka andelen ekologiska livsmedel MÅL 11 AGENDA 2030	Utfall från 2022: 34 % vilket är en sänkning med 5 % från 2021 till stor del orsakade av utbytta artiklar p.g.a. brist på tillgång av det som upphandlats.
	Minska hushållsavfallen MÅL 11 AGENDA 2030	Utfall från 2021: 40 %. Ingen ny uppdaterad uppgift. Siffror för 2022 kommer under våren 2023.
Kalix ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalité.	Öka satsningen på parkverksamhet MÅL 9 AGENDA 2030	Utfall från 2021: 6 kr vilket är missvisande och beror på redovisning och rapportering. Ny uppdaterad uppgift för 2021 är 367 kr. Oförändrad budget 2022.
Öka tryggheten för flickor och kvinnor och verka för en kommun fri från våld	Implementera Utvecklingsplan Töre MÅL 8 AGENDA 2030	Företrädare från samhällsbyggnadsnämnd och förvaltning har träffat Törebygdens framtid som vill komma igång med hobbyodling. Kan bli ett integrationsprojekt. Ett 20-tal Törebor, både infödda och nyanlända har anmält intresse.

5.1.4.3 Övergripande målområde: Innovativa miljöer

Övergripande mätbara målområden	Indikator	Analys
Stimulera till innovativa och hållbara lösningar.	Öka totalt installerad effekt från solcellsanläggningar MÅL 7 AGENDA 2030	Planering inledd. Försenat projekt 2022 färdigställs 2023. Fler projekt planeras kommande år.
Öka andelen medborgare som har eftergymnasial utbildning.	Bidra till ökad förståelse för företagens verksamhet enligt ranking SVENSKT NÄRINGSLIV	Svenskt Näringsliv gör årligen mätningar, där ett 30-tal frågor ställs till företagare. En av frågorna är hur dem upplever att kommunens handläggare har förståelse för deras verksamhet, vilket är en viktig fråga i samspelet mellan parterna. Vid senaste mätningen 2022, svarade 37,5 % att dem i ganska eller mycket hög utsträckning upplever att kommunens handläggare hade förståelse för deras verksamhet. Målet är att öka resultatet till 35 % innan utgången av 2022. Det innebär att målet är uppfyllt. Förvaltningen har påbörjat arbetet med att öka förståelsen för företagna. Personlig kontakt har tagits med företagarna i Kalix, som har haft ett myndighetsärende tex bygglov, tillsyn mm, för att ta reda på deras synpunkter och åsikter. Ett projekt i samråd med Svensk Näringsliv, lokalt i Norrbotten. Samtalen kan ha bidragit till det positiva resultatet.
Näringsliv och arbetsmarknad med bredd och attraktivitet

6 Socialnämnd

6.1 Socialnämnden

Ordförande	Katarina Burman
Förvaltningschef	Anna-Lena Andersson

Fakta om verksamheten

Socialförvaltningen verkar inom välfärden som på uppdrag från socialnämnden och utifrån gällande lagstiftning leverera socialtjänst i kommunen. Förvaltningens ansvarsområden omfattar individ- och familjeomsorg, kommunal hälso- och sjukvård samt omsorg om äldre och funktionshindrade. Vi har en omfattande lagstiftning som reglerar socialförvaltningens uppdrag samt politiska mål.

Vi ska ge brukare, klienter och patienter (de vi är till för) en god och professionell, kunskapsbaserad vård, omsorg, insatser och ett gott bemötande.

Det gör vi genom att skapa förutsättningar för de anställda att göra ett så bra jobb som möjligt i en värde- och kunskapsstyrd verksamhet.

Vi lutar oss mot Kalix kommuns värdegrund och Personalpolitiska programmet som gäller alla medarbetare i socialförvaltningen:

Vi har ett nära ledarskap och ansvarsfullt aktivt medarbetarskap där goda professionella relationer lyser som en röd tråd i förvaltningen.

Bild

6.1.1 Årets resultat

Belopp i tkr
Årsbudget	477 791
Kapitalkostnader	5 451
Helårskostnader	467 924
Budgetavvikelse	15 318

Driftsredovisning

Verksamhetsområde, belopp i tkr	Årsbudget	Resultat	Årsavvikelse
Kapitalkostnader	5 451	4 565	886
Politiker kostnader	957	840	117
Gemensamma funktioner	38 936	34 280	4 656
Hälso- & sjukvårdsenhet	31 359	32 159	-800
Äldreomsorg	253 233	260 366	-7 133
Prestationsbaserat statsbidrag	0	-10 290	10 290
Individ- & familjeomsorg	77 483	72 990	4 493
Stöd & Omsorg	75 823	73 014	2 809
Summa nettokostnader	483 242	467 924	15 318

Socialförvaltningen har för året ett budgetöverskott om 15,3 mnkr. Förvaltningen fick under juni beslut om statsbidrag för prestationsbaserade medel. Vi beviljades 27,8 mnkr och medlen kan användas under åren 2022–2023. Bidraget har periodiserats enligt gällande redovisningsregler och innebär att 10,3 mnkr intäktsförs 2022 och 17,5 mnkr 2023.

Även i år har smittspridningen av Covid påverkat verksamheterna, bland annat i form av kohortvård och högre kostnader för sjukfrånvaro. Inköpen av sjukvårds- och skyddsmaterial är fortsatt hög, framför allt inom äldreomsorgen. Här har statsbidraget inom Äldreomsorgssatsningen bidragit till att täcka dessa merkostnader. Prisökningar på bland annat drivmedel och livsmedel, liksom svårigheter att rekrytera vikarier, påverkar förvaltningens ekonomi. Kostnaderna för övertid har ökat med 3,5 mnkr i jämförelse med föregående år. Därutöver har det särskilda sommaravtalet för personal inom vård och omsorg, medfört kostnader på totalt ca 5,5 mnkr. Den största delen av kostnaderna finns inom äldreomsorgen och täcks dels av en förstärkt budget inför 2022, dels av att vakanta tjänster. Avgifterna till Regionen avseende utskrivningsklara patienter uppgår för året till ca 7 mnkr, vilket är en kraftig ökning jämfört med 2021.

Verksamheternas resultat i korthet:

Kapitalkostnaderna, d.v.s. avskrivningar och internränta, visar för året ett budgetöverskott 0,9 mnkr.

Politikerkostnaderna lämnar ett litet överskott mot budget, 0,1 mnkr.

Gemensamma funktioner avser flera förvaltningsövergripande områden, bland annat ledningsfunktion, enhetschefer, stab, systemkostnader, leasingbilar samt nämndens reserv för oförutsedda händelser. Vi har periodvis haft vakanser inom såväl ledningsfunktionen som enhetschefsled, vilket sammantaget ger ett budgetöverskott om ca 1 mnkr. Nämndens reserv lämnar kompensation för året med 1,2 mnkr, liksom den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar, vilket genererar ett överskott om 1,4 mnkr. Budgeten för det länsgemensamma verksamhetssystemet är oförbrukad, 0,5 mnkr, då Kalix valt att ansluta sig 2023. Även den förvaltningsgemensamma budgeten för kompetensmedel har ett överskott, 0,4 mnkr. Inom fordonsparken ser vi däremot ökade kostnader där främst drivmedelskostnaderna ger ett budgetunderskott.

Hälso- och sjukvårdsenheten har ett budgetunderskott om 0,8 mnkr, vilket relaterar såväl till högre personalkostnader som högre kostnader för sjukvårdsmaterial och tekniska hjälpmedel.

Äldreomsorgens årssiffror visar ett budgetunderskott om 7,1 mnkr, vilket förklaras av att korttidsenheten belastas av kostnaderna till Regionen för utskrivningsklara, ca 7 mnkr. En stor del av brukarna har komplexa, omvårdnadskrävande behov när de skrivs ut från sjukhuset, viket innebär att det i flera fall är nödvändigt med insatser i form av korttidsvistelse innan hemgång. Att korttidsenheten tidvis inte kunnat ta emot dem i förskriven tid, beror på att vi även har brukare som väntar på permanent särskilt boende plats och bedöms inte kunna gå hem i avvaktan därav. Vi har även behövt prioritera avlastning/växelvård.

Tack vare statsbidrag inom äldreomsorgen som täcker upp för vissa merkostnader, bland annat inköp av skyddsmaterial, högre sjukfrånvaro och personalkrävande kohortvård, är de särskilda boendenas budget i balans.

Det ordinära boendet fick inför 2022 en förstärkt budget och har ett överskott mot budget med 1,6 mnkr. En orsak är att ett antal brukarärenden med stort behov har erhållit särskilt boende, men främst relaterar överskottet till svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens till vakanta tjänster. Nattpatrullen har utökade resurser, vilka finansieras av statsbidraget Äldreomsorgssatsningen. De verksamhetsnära servicetjänsterna som tillsattes under andra halvåret finansieras av statsbidrag Hållbart arbetsliv (den s.k. återhämtningsbonusen) och belastar inte budgeten för området.

Färdtjänsten har ett underskott mot budget med 1,7 mnkr. I jämförelse med före pandemin ser vi att antal resor är fler, liksom att resorna i genomsnitt är längre. Vi ser däremot ingen större priseffekt utan hela kostnadsökningen är volymrelaterad.

Individ- och familjeomsorgen visar för året ett överskott om 4,5 mnkr. Placeringskostnaderna håller sig inom ramen för budget. Arbetsmarknadsenheten tillsammans med integrationens område ger ett budgetöverskott om ca 1,9 mnkr. Kostnaderna för försörjningsstödet har minskat med 1,6 mnkr i jämförelse med föregående år även om det fortfarande är ett underskott mot budget med 0,7 mnkr. Reviderade rutiner, implementering av lagkravslistor och nya riktlinjer har gett resultat. Övrigt som påverkat budgetutfallet positivt är erhållna statsbidrag samt vakanta tjänster. Under året har många tjänster inom IFO varit vakanta, framförallt inom barn och unga, vilket på kort sikt ger en positiv påverkan på ekonomin, men innebär också att uppföljningar av ärenden, kvalitetsarbetet och det förebyggande arbetet inte kunnat prioriteras.

Stöd och omsorg om funktionshindrade personer har ett positivt utfall mot budget, 2,8 mnkr, vilket framförallt kan härledas till den dagliga sysselsättningen där avvaktan med rekryteringar och lägre omkostnader som gett ett överskott mot budget på 2,5 mnkr. Övriga verksamhetsområden genererar sammanlagt positiv budgetavvikelse, 0,3 mnkr.

6.1.2 Väsentliga händelser

Socialnämnden tog flera beslut i början av året utifrån den stora arbetsmiljö- och vårdutredning som har presenterades i socialnämnden i oktober 2021. Vidare tog socialnämnden ett beslut att göra en fördjupad utredning av hemtjänsten som presenterats för socialnämnden i december.

En av arbetsmiljöåtgärderna var beslutet att ta Omsorgens Hus i Grytnäs i anspråk och lämna Torggården på grund av trångboddhet, vilket verkställts till fullo under året.

Beslutet om att bygga ett nytt särskilda boende för äldre till 2025, 30 nya platser Särskilda boendeplatser samt en ny Viljan korttidsboende med 20 enskilda rum, antogs i kommunfullmäktige i slutet av november som socialnämnden ställt sig bakom i oktober månad. Förvaltningen har under våren 2022 tillsatt en arbetsgrupp bestående av olika kompetenser så som bland annat undersköterskor, hälso- och sjukvårdpersonal, chefer och skyddsombud som ska bidra i samhällsbyggnadsnämnden arbete med byggprocessen. Det arbetet väntas starta 2023.

Under året har vi haft en intensiv samverkan med Regionen i omställningen av den svenska hälso- och sjukvården och omsorgen till Nära vård.

Socialnämnden har också tagit beslut att ansöka olika statliga medel för 2022 som har använts till de ändamål de var avsatt för. Nedan omnämns några exempel på satsningar.

· Demenssköterska

· Nära vård team/resursteam

· Utökad nattpatrull

· Leasingbilar hemtjänsten

· Införande av verksamhetsnära service

· Visningsrummet, bemanning och lokal har öppnat igen efter pandemin

· Utökad habiliteringsersättning

· Dagverksamhet Äldreomsorgen startat hösten 2022

· Kompetensförsörjningsstrateg

Förvaltningen erhöll i juni 27 mnkr i statsbidrag för arbetet med att minska timanställningar under 2021, ett välkommet tillskott till den ordinarie budgeten.

Vi har också ett beslut att byta ut fordonsparken till elbilar, vilket kommer att ske kommande år. Under året har förvaltningen jobbat med upphandlingen i samverkan med upphandlinsenheten.

Under tidigare år har förvaltningen drabbats hårt av pandemin, vilket medfört att vi har en viss omvårdnadskuld att beta av. Även under 2022 har vi bedrivit vård enligt vårdhygien och smittskydd, till exempel fortsatt kohortvård vid covidsmitta.

En stor utmaning under hela året har varit att få tag i tillräckligt med medarbetare och då speciellt sommartid. Kompetensförsörjningsutmaningen avser i princip alla yrkeskategorier.

6.1.3 Investeringsredovisning

	Färdigställda investeringsprojekt
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i tkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2022	Totalutgift	Budget 2022	Utfall 2022	Avvikelse
Arbetskläder				100	13	87
Fordonsutrustning				90	86	4
Inventarier				903	875	28
IT-utrustning				452	443	9
Inredning mm Omsorgens Hus				1 420	1 403	17
Ombyggnationer/ Anpassningar				215	207	8


S:a färdigställda projekt				3 180	3 027	153


	Pågående investeringsprojekt
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i tkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2022	Beräknad totalutgift	Budget 2022	Utfall 2022	Avvikelse
Projektering nytt särskilt boende	1 000	414	1 000	1 000	414	586
Reservkraft särskilt boende	420	4	420	420	4	416
S:a pågående projekt	1 420	418	1 420	1 420	418	1 002

SUMMA INVESTERINGSPROJEKT	1 420	418	1 420	4 600	3 445	1 155

Investeringarna under året uppgår till totalt 3,4 mnkr av budget som är 4,6 mnkr. Av de 3,4 mnkr avser 1,4 mnkr inredning, datorer och annan utrustning till Omsorgens Hus. Projekteringen av det nya särskilda boendet har startat och beräknas fortsätta nästa år. Upphandlingen av reservkraft till särskilda boenden är även den påbörjad under året och installationen beräknas färdigställas näst kommande år.

6.1.4 Målredovisning

Bedömningen av måluppfyllelse genomförs av respektive nämnd med stöd av de indikatorer som är kopplade till målbeskrivningen.

Färgförklaring för måluppfyllelse

Bild

Färgförklaring för indikator

Bild

6.1.4.1 Övergripande målområde: Befolkning och demografi

Övergripande mätbara målområden	Indikator	Analys
Ett positivt inflyttningsnetto på 75 personer.	Ett årligt positivt inflyttningsnetto på 75 personer.	Socialförvaltningen har under året arbetat med att bredda/synas även utanför kommunen och länet för att klara kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt. Verksamheterna och kompetensförsörjningsstrategen arbetar aktivt i samverkan med arbetsgivarenheten, informationsenheten och näringslivsenheten för att hitta nya och kreativa sätt för att annonsera, synas och rekrytera medarbetare till kommunen. Kalix kommun är också part i "Sikta mot norr". Där samverkar Kalix, Boden, Piteå och Älvsbyn tillsammans för att attrahera nya medarbetare till norr. Vi har även rekryterat nya medarbetare från andra orter i landet som flyttat till Kalix och därmed bidragit till en ökad inflyttning. Samtliga av förvaltningens verksamheter var representerade på Kalix kommuns hemvändarevent den 23 december. I direkt anslutning till eventet inkom 8 intresseanmälningar att arbeta inom socialförvaltningens områden.
Kalix invånare ska ha bostad och arbete. Med självständighet kommer självkänsla.	Antal personer som går till ett förstahandskontrakt	Ett pågående samarbete mellan IFO och Stöd och omsorg med riktade insatser till brukare för att utveckla en boendekarriär för målgruppen. Under aktuell period har 5 hushåll gått till ett förstahandskontrakt.
	Antal unika hushåll med försörjningsstöd som går till arbetsmarknadsenheten	Försörjningsenheten och arbetsmarknadsenheten ansvarar tillsammans för arbetet. Under aktuell perioden har 13 unika hushåll gått från försörjningsstöd till insatser och åtgärder inom arbetsmarknadsenheten.
	Antal personer som går från utanförskap till någon form av meningsfull sysselsättning	Inom Särskilt boende (SoL) arbetar 13 personer inom kök samt städ och tvätt i form av arbetsmarknadsåtgärd med individanpassad sysselsättningsgrad. Verksamheterna ser positivt på att fortsatt arbeta med målgruppen. Individ och familjeomsorgen arbetar aktivt med att personer ska gå från utanförskap till någon form av meningsfull sysselsättning. 9 personer gått från utanförskap till någon form av meningsfull sysselsättning. 2 personer har gått till dagligverksamhet enligt LSS. 2 personer har gått till daglig verksamhet enligt SoL. Inom Stöd och omsorg arbetar den Dagliga verksamheten med att stödja och motivera individen till en arbetskarriär inom verksamheten, mot studier, praktik och den öppna arbetsmarknaden. Den dagliga verksamheten har under 2022 tagit emot 17 nya personer med beslut (7 enligt LSS och 10 enligt SoL). Under året 2022 har två personer gått vidare till studier och en person till lönearbete. Verksamheten har under året skapat/möjliggjort en utökning av de företagsförlagda placeringarna - externa praktikplatser med 4 stycken, totalt är dessa nu 19 stycken.
	Upplevd känsla av trygghet, andel (%)	Inom förvaltningens samtliga verksamheter pågår ett kontinuerligt arbete gällande bemötande, rutiner, riktlinjer, samverkans forum, vidareutveckling av befintliga arbetssätt och införande av nya arbetsmetoder. Arbetet inom särskilda boende med införandet av praktisk professionell planering (PPP) fortlöper enligt gällande handlingsplan. Årets brukarenkät "Vad tycker äldre om äldreomsorgen" visar att 84% upplever trygghet på äldreboende, vilket är jämförbart med länet och riket. Resultatet för hemtjänsten visar att 87% känner sig trygga med hemtjänsten, vilket är lite högre än för länet och riket som ligger på 86% respektive 85%. Inom Stöd och omsorg pågår också arbetet med att stärka tryggheten för den enskilde, utifrån aktuell genomförandeplan kan kontaktperson/mentor prioritera specifika insatser som stärker tryggheten för den enskilde. Inom Individ och familjeomsorgen pågår ett kontinuerligt arbete angående bemötande och arbetssätt. Verksamheten har forum för arbetet som planeras årsvis.
	Upplevelse av delaktighet, andel (%)	Förvaltningen har kontinuerligt under året deltagit/samverkat med kommunala pensionärs- och tillgänglighetsrådet. Visningsrum Kalix har under våren 2022 öppnat upp sin verksamhet igen efter pandemin för medborgare. Det pågår ett fortsatt arbete ute i verksamheterna med att upprätta och revidera genomförandeplaner i dialog/delaktighet med brukaren och/eller anhöriga. Vidareutveckling av de multiprofessionella tematräffarna fortsätter. Målet är få till ett individanpassat bemötande, vid behov kan också demenssköterskan kopplas in. Samverkan sker i delaktighet med brukaren och dess anhöriga så deras åsikter och önskemål lyfts fram. Årets brukarenkät "Vad tycker äldre om äldreomsorgen" visar att 88% av hemtjänstens brukare känner att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. Inom särskilda boende för äldre uppger 70% att de är delaktiga hur hjälpen ska utföras. Hälso- och sjukvårdsenheten har genomfört en egen enkät då verksamhetsområdet inte finns med i KOLADA. Enligt enkätundersökningen som berör hemsjukvårdspatienter visste 57% om att de har en SIP (Samordnad individuell plan). Detta är ett förbättringsområde för kommande året för en ökad delaktighet. Inom Individ- och familjeomsorgen arbetar man aktivt med olika metoder för att skapa delaktighet hos klienter, en utmaning är att göra barnen delaktiga genom hela handläggningsprocessen. Inom Stöd och omsorg har de enskildas delaktighet i arbete med genomförandeplaner stärkts under året. Den årliga brukarenkäten innehåller sex frågor som ringar in upplevelsen av delaktighet, sammantaget har 71-95% svarat att de upplever delaktighet. Visningsrummet har under året anordnat träffat/grupper där medborgare fått möjlighet att lära sig och få stöd i användning av vardagsteknik. Syftet är att minska det digitala utanförskapet och öka den digitala tryggheten. Seniorsurfarutbildning har genomförts med 3 grupper, totalt 17 tillfällen. DigiCafé har genomförts vid 33 tillfällen och fokusdagar med olika teman har genomförts vid 5 tillfällen. Socialförvaltningen deltar regelbundet i samverkansträffat med det kommunala pensionärsrådet (KPR) och det kommunala tillgänglighetsrådet (KTR). KRP är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärsorganisationerna och styrelser och nämnder. KTR är en referensgrupp för samråd och ömsesidig information mellan kommunen och handikapporganisationerna.
Befolkningsstrukturen i gruppen 17-24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå.	Befolkningsstrukturen i gruppen 17-24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå

6.1.4.2 Övergripande målområde: Hållbar plats

Övergripande mätbara målområden	Indikator	Analys
Social utveckling, ekologisk hållbarhet och klimatpåverkan utformad för nästa generation.	Digitaliseringsgrad inom socialnämndens områden	Övergripande resultat påvisar att det fortsatt finns förbättringsarbete med digitalisering så det blir en naturlig del i verksamhetsutvecklingen, det vill säga att belysa digitaliseringen inom samtliga förändringsområden. Digitalisering är inte ett självändamål, utan en del av verksamhetsutvecklingen och kan underlätta vid såväl kompetensförsörjningen som i arbetsmiljöarbetet. Ett förbättringsarbete är att föra dialog med ledningsgrupper på olika nivåer om hur chefer och ledare kan föregå med gott exempel genom att förespråka och använda sig av digitala lösningar. Öka kompetensen och förståelsen för digitala verktyg. Resultatet visar även utvecklingsmöjligheter inom området kompetensutveckling, att komplettera fysiska träffar med hjälp av e-learning (digitala utbildningar). Fortsätta att testa och utvärdera välfärdsteknik, digitala lösningar och nya arbetsmetoder inom verksamheterna.
	Långtidsarbetslöshet 25-64 år, årsmedelvärde, andel (%)	Siffrorna i Kolada visar att 55,8% är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader. Detta jämfört med riket som ligger på 67,2 %. Resultatet är för år 2022.
Kalix ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalité.	Antal avvikelser	Under 2022 har ett aktivt arbete pågått inom förvaltningen med att införa ett systematiskt arbete kring avvikelseprocessen. Vård- och omsorgspersonal rapporterar avvikelser direkt i Treserva. Ansvarig chef utför analyser och egenkontroller kontinuerligt som rapporteras till områdeschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Vid uppföljning till Tertial 2 konstaterades att det fortsatt fanns brister i inrapportering av avvikelser samt att en stor mängd avvikelser inte avslutats. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och kvalitetsutvecklare beslutade då att genomföra ett antal workshops för enhetschefer för att ytterligare ge stöd och möjlighet i arbetet med avvikelser. Vid uppföljning till tertial 3 kan vi se att inrapporteringen av avvikelser ser bättre ut men att andelen öppna avvikelser fortsatt är väldigt hög och att handläggningstiden behöver kortas ned. Under året har 1468 avvikelser rapporteras inom förvaltningen, av dessa är 794 avslutade, 674 är öppna avvikelser.
	Antal förbättrande åtgärder utifrån externa/ interna granskningar	Inom hemtjänsten pågår arbetet med arbetsmiljön utifrån 66a anmälan till arbetsmiljöverket och Alamancos utredning - rapport om ansträngd arbetssituation i hemtjänsten samt den stora utredningen som gjorde under 2021. Handlingsplaner är upprättade och arbetet sker i nära samverkan med skyddsombud och fackliga representanter. Hemtjänstindex ger en summering av kvaliteten för hemtjänsten, i alla Sveriges kommuner. Hemtjänstindex väger samman alla relevanta befintliga mätningar från tex. Socialstyrelsen, SKR, kvalitetsregister och all annan relevant fakta och statistik som belyser kvaliteten i hemtjänsten. Rapporten är ett bra underlag att använda sig av vid det fortsatta kvalitetsarbetet kopplat till hemtjänsten. Hemtjänst index summering för 2021 rankar Kalix kommun på plats 88 av 290 i Riket och placerar sig på en tredjeplats i länet. Inom särskilt boende och stöd och omsorg fortsätter arbetet med att uppnå en tydlig och förankrad struktur som gäller alla. Inom individ och familjeomsorgen pågår en extern granskning av Pwc av ledning och styrning på biståndsenheten för äldre. Det förebyggande arbete inom hälso- och sjukvårdsenheten bedrivs kontinuerligt utifrån behov som chefer/MAS identifierat. Utbildningar planeras utifrån behov i verksamheten/hos medarbetare. Enheterna har deltagit aktivt i samverkan för att förbättra teamsamverkan inom både särskilt boende och ordinärt boende samt stöd- och omsorg. Rehabenheten har inte haft egna avvikelser, kritik eller granskning som särskilt föranleder åtgärder. Chef har gått igenom rutiner för viktkontroller utifrån kritik vid omvårdnadshändelser. Delegeringsrutinen är uppdaterad samt ny modell används för kunskapskontroll vid delegeringar av läkemedel. IVO´s nationella granskning och efterföljande besök med resultaten för Kalix gör att området planerar kommande utbildningar och utvecklingsbehov utifrån de områden som är relevanta för oss.
	Antal Lex Sarah	Under året har 2 Lex Sarah rapporterat
	Antal Lex Maria	Under året har ingen Lex Maria rapporterats.
Öka tryggheten för flickor och kvinnor och verka för en kommun fri från våld	Antal våldsrelaterade ärenden	Under året har förvaltningen arbetat för ökad handlingsberedskap hos chefer och medarbetare exempelvis genom att man vid arbetsplatsträffar har tagit del av Kommunförbundets material om våld i nära relationer, kontaktuppgifter vid stöd och råd, samt arbetsgivarens riktlinjer om hot och våld. Diskussioner kring ämnet har skett i samband med APT och medarbetarsamtal. Under T3 rapporterar Individ och familjeomsorgen; 23 vuxna våldsärende, de handläggs av handläggare inom våldsteamet. Aktualiseringar barn och unga; 35 unika aktualiseringar.
	Antal utbildningsinsatser	Förvaltningen har deltagit i en vecka fri från våld som arrangerades på övergripande plan.

6.1.4.3 Övergripande målområde: Innovativa miljöer

Övergripande mätbara målområden

Indikator

Analys

Stimulera till innovativa och hållbara lösningar.

Antal digitala arbetsmetoder

Inom förvaltningen används digitala möten i stor utsträckning. Medarbetarna deltar i allt större utsträckning i konferenser och utbildningar digitalt. Förvaltningen ser fortsatt ett stort behov av att ställa om/effektivisera arbetsmetoder med hjälp av digitala lösningar. Förvaltningen har under året i samverkan med IT-enheten migrerat till Office365. Arbetet med att byta verksamhetssystem för socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården pågår enligt uppsatt plan och kommer kräva ett gediget förberedande arbete under 2023. Utbildning i informationssäkerhet via Nanolearing har varit pågående under året för samtliga medarbetare inom socialförvaltningen.

Under 2022 har förvaltningen breddinfört digitala nycklar till medicinskåp vid särskilda boenden inom SoL och LSS. Syftet är att öka tryggheten och säkerheten för såväl brukare som medarbetare.

Inom hemtjänsten används digital kameratillsyn, digitala lås samt att inköp av dagligvaror via E-handel erbjuds till brukare. Fortsatt arbete att testa och utvärdera effekterna av E-handel kommer att ske under 2023. Pilottestet videokommunikation mellan brukare och anhöriga har avslutats och utvärdering pågår.

Inom särskilda boende (SoL) har verksamheterna testat ett flertalet digitala lösningar, exempelvis används surfplattor för videosamtal mellan brukare och anhöriga, digitala spel med Tovettafel för aktiveter med brukare, sängsystemen Soft Tilt och Rotobed för att underlätta vändningar och förflyttningar. Även digitala anslagstavlor för besökare och digitala veckobrev till anhöriga testas på några av förvaltningens särskilda boenden.

Inom hälso-, sjukvårds- och rebahenheten fortsätter arbetet med att implementera digitalt stöd vid hemträning och digital uppföljning gentemot brukare i hemtjänsten. Digitalt stöd vid hemträning till medborgarna finns tillgängligt via Kalix kommuns hemsida.

Test av trycksårssensor har genomförts under 2002 och avslutats då det inte gav den effekt man önskade. Arbetet med att registrera och utbilda medarbetare inom Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) pågår och en plan för det fortsatta arbetet för 2023 är framtagen. Program för bildstöd inom stöd och omsorg är uppstartat och sker i samverkan med skolan, rehabenheten och stöd och omsorg.

Vid individ och familjeomsorgen har man breddinfört och arbetar med Securemail, digital fax, teams, digitala körjournaler, digitalprocess arbetsutskott och nämnd. Varje enhet har E-ansökningar anpassade för sina verksamheter. Öppenvården arbetar med Previct och Previct family.

Antal timavlönade

Förvaltningen arbetar fortlöpande med att minska antalet timanställda. Socialförvaltningen fick i juni månad beslut av Socialstyrelsen gällande "statsbidrag för prestationsbaserade medel i syfte att minska andelen timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre" och tilldelades 27 mnkr för prestationer som uppnåtts 2020-2021. Förvaltningen har ansökt om att ta del av statsbidraget för prestation för 2021-2022, eventuell tilldelning av medel sker via Socialstyrelsen under 2023.

Öka andelen medborgare som har eftergymnasial utbildning.

Medarbetarens delaktighet

Verksamheterna har kommit igång med det systematiska arbetet med regelbundna arbetsplatsträffar där en likvärdig agenda används. Alla chefer ska också erbjuda medarbetarsamtal, lönekriteriesamtal och ett löneförmedlande samtal till samtliga medarbetare. Det systematiska arbetet är påbörjat och under 2023 kommer verksamheterna att dokumentera resultatet i ledningssystemet.

Medarbetare ges också möjlighet till delaktighet genom ett nära ledarskap, regelbunden skyddskommitté, MBL, skyddsronder, veckomöten, enskilda uppföljningar men också i arbetsgrupper och projektgrupper med fokus på förbättrade åtgärder i verksamheten eller i processer och rutiner. Det systematiska arbetsmiljöarbetet sker i nära samverkan med skyddsombud och fackliga representanter. Verksamheterna ha under året kommit igång med att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet i ledningssystemet.

Medarbetarenkäten har genomförts övergripande under oktober månad.

Förvaltningen har regelbundna träffar med arbetstagarorganisationerna för fortlöpande information och samverkan.

Antal arbetsplatsförlagda praktikplatser, studenter vi tagit emot

Pågående arbete i samverkan med Vård och omsorgs college, vuxenutbildning samt gymnasiet, att fördela och möjliggöra praktikplatser inom socialförvaltningens verksamheter. Förvaltningen upplever ett gott samarbete med skolan i dessa frågor.

Praktikelever planeras in löpande utifrån skolans behov och verksamheternas möjlighet. Under året har alla elever fått praktikplats enligt önskemål. Planering för APL platser för elever från omsorgsprogrammet via vuxenskolan samt gymnasiet är genomförd för året 2022 och 2023. Mini APL (vid särskilda boenden) genomfördes under tre dagar för elever som läser på gymnasiet år 1. Under våren 2023 planeras 18 elever till verksamheten för sin APL som läser vård och omsorgs college åk 1.

Rehab, hälso- och sjukvårdsenheten tar emot studerande vid Universitet/högskola, skulle gärna ta emot fler arbetsterapeut- och fysioterapeutstudenter, dock är efterfrågan på praktikplatser låg. Individ och familjeomsorgen har mottagit en socionomstudent som de fått erbjudande om, ser positivt på att ta emot fler om dock är efterfrågan låg även inom detta område.

Antal examensarbeten

Under perioden har inget examensarbete genomförts. Det har inte heller inkommit någon förfrågan under perioden.

Näringsliv och arbetsmarknad med bredd och attraktivitet

Antal utvecklingsprojekt

Inom förvaltningen pågår ett antal utvecklingsprojekt;

Förvaltningen har under året varit samverkanspart i tre större forsknings- och utvecklingsprojekt, NACCOP, DiOD och omställningen till en God och Nära Vård. De två förstnämnda projekten är avslutade och slutrapportering och sammanställning pågår. Inom God och Nära Vård har ett näravårdteam upprättats, två sjuksköterskor är anställda i Regionens regi och det arbetet med att få till samarbete med kommunens hemtagningsteam fortgår under 2023. Finansiering av den fortsatta omställning som en God och Nära Vård innebär är oklar, inga statsbidrag har ännu aviserats för området för 2023 och framåt. Den planerad utökningen av hemtagningsteamet har inte kunnat genomföras under året, verksamheten ser allt större svårigheter med att rekrytera leg. arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Enheten kvalité och utveckling bistår vid behov/efterfrågan verksamheterna med projektstöd i form av omvärldsbevakning, test, implementering och utvärdering av nya arbetsmetoder.

Inom förvaltningen pågår ett antal förvaltningsövergripande utvecklingsprojekt samt ett flertal verksamhetsspecifika projekt kopplat till kompetensförsörjning, välfärdsteknik, digitalisering och nya arbetsmetoder samt till de statsbidrag som förvaltningen ansök och tilldelats för 2022. Arbetet med att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi pågår vilket också innefattar arbetet i att hitta nya rekryteringsmodeller, att förbättra samverkan internt med arbetsgivarenheten, informationsenheten och näringslivsenheten, att samverkan med andra kommuner för att hitta nya och kreativa sätt att rekrytera medarbetare. Samverkan med utbildningsanordnare lokalt på orten är en viktig pusselbit för framtidens kompetensförsörjning. Ett arbete med att ta fram en gemensam bemanningshandbok för alla verksamheterna inom äldreomsorgen och stöd- och omsorg pågår. Arbetet sker i nära samverkan med skyddsombud, fackliga organisationer samt medarbetare och chefer. Att se över befintliga arbetsmetoder och arbetstidsmodeller och våga testa nya är också en viktig del i kompetensförsörjningen.

Inom områdena digitalisering och välfärdsteknik och nya arbetsmetoder:

· Vid två särskilda boende för äldre pågår en pilot av att tillsätta resurser i verksamheten för oplanerad frånvaro. Detta inbegriper totalt fem nya tillsvidareanställda, antalet baseras på statistik över beställningar för sjukfrånvaro via bemanningsenheten.

· Inom hemtjänsten infördes under tertial 2 servicetjänster inom ordinärt boende. Arbetsmetoden med har fallit väl ut och fortsatt utvecklingsarbete pågår med att hitta fler arbetsmoment och arbetsmetoder som kan utveckla arbetet inom ordinärt boende. E-handel av dagligvaror kan erbjudas till brukare inom ordinärt boende, hemtjänsten. Arbete pågår för att genomföra test i liten skala som ett led i att testa och utvärdera alternativa arbetsmetoder inom verksamhetsområdet.

· Inom Stöd- och omsorg har utvecklingsprojekt kompetenshöjande åtgärder genom utbildning inom Motiverande samtal (MI) genomförts. MI är ett evidensbaserat förhållningssätt och en kommunikationsstil som syftar till att stärka en persons inre motivation till förändring har genomfört inom Stöd- och omsorg. Även ett arbete med programbildstöd är påbörjat i samverkan med skolan och Rehabenheten. Syftet är att stärka verksamhetens kunskaper i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) med tecken eller bilder.

· Hälso- och sjukvårdsenheten arbetar fortsatt för kvalitetsarbete med BPSD. Projektet pågår enligt plan och har utökats med att omfatta även patienter inom hemtjänst i ordinärt boende. Utbildning av nya administratörer och kvalitetsarbete i samverkan med demenssjuksköterska är inplanerat. Digitalt verktyg för att upptäcka risk för trycksår har testats och avslutats under året då det inte gav önskat resultat.

· Individ och familjeomsorgen redovisar totalt 22 pågående utvecklingsprojekt inom området. Övergripande inom IFO är det fortsatta arbete med att utveckla och bygga klart ledningssystemet, förberedande arbete inför införandet av nytt verksamhetssystem, nya personlarm samt arbetsmiljö- och självledarskap pågår. Flertalet av enheternas projekt sker i samverkan, dels internt mellan enheterna på IFO, dels i samverkan med utbildningsförvaltningen och arbetsförmedlingen.

Under 2022 har socialförvaltningen beviljats 14 av de 16 statsbidrag som nämnden beslutade om att rekvirera. Statsbidragen har finansierat förvaltningens mer omfattande utvecklingsprojekt, kompetens- och kvalitetshöjande satsningar. Ekonomisk sammanställning av statsbidragen och återrapportering till Socialstyrelsen pågår. Fortsatt råder en stor osäkerhet kring statsbidrag då Regeringen inte presenterat lika omfattande satsningar inom socialförvaltningens ansvarsområde för 2023 och framåt.

Heltidsarbetande månadsavlönade inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning, andel (%)

Förvaltningen har under året ansökt om och erhållit statsbidrag för 2022 för att främja ett hållbart arbetsliv inom vård och omsorg, äldreomsorgslyftet, specialistundersköterska och specialistsjuksköterska. I augusti tillträdde kompetensförsörjningsstategen och det pågår ett arbete med att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi som planeras presenteras under våren 2023.

Under 2022 har 49 medarbetare inom förvaltningen fått möjlighet att studera med viss finansiering via statsbidrag till vårdbiträde, undersköterska, specialistundersköterska, eller distriktssköterska med inriktning mot vård av äldre.

Utbildning	Antal
Vårdbiträde/Undersköterska	44
Specialistundersköterska	2
Specialistsjuksköterska, distriktsköterska samt specialistutbildning vård av äldre	3

Förvaltningen märker av svårigheter med kompetensförsörjning inom flertalet av verksamheterna. Den största utmaningen just nu är vård och omsorgspersonal, leg. arbetsterapeuter och socionomer. Tillsvidare anställningar tillämpas i hög grad vid rekryteringar för att kunna konkurrera om personal. Förvaltningen behöver fortsatt satsa på att hitta nya sätta att rekrytera, se över och testa nya arbetsmetoder vilken också innebär att komplettera med digitalisering och välfärdsteknik för att klara av att utföra den service och de insatser som åligger förvaltningen.

Verksamheterna och kompetensförsörjningsstrategen arbetar aktivt i samverkan med arbetsgivarenheten, informationsenheten, näringslivsenheten och kompetensförsörjningsstrateg för att hitta nya och kreativa sätt för att annonsera, synas och rekrytera medarbetare till förvaltningen.

7 Stiftelsen Kalixbo

7.1 Stiftelsen Kalixbostäder

Allmänt om verksamheten:

Stiftelsen Kalixbostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag med verksamhet i Kalix kommun. Huvudman för stiftelsen är Kalix kommun. Stiftelsen Kalixbostäder har till föremål för sin verksamhet att inom Kalix kommun förvärva, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, affärslokaler och kollektiva anordningar. I koncernen ingår dotterbolaget Strandägarna i Kalix AB som förvaltar en näringsfastighet.

Året som gått/viktiga händelser:

Stiftelsen har avtal om förhandlingsordning med Hyresgästföreningen Region Norrland. Från och med 1 april 2022 höjdes hyrorna med 1,45 %.

Under 2022 färdigställdes nybyggnationen av 24 lägenheter på fastigheten Mården 4. Under 2022 har Kalixbo fortsatt renoveringen av det äldre beståndet. Det arbetet har skett enligt gällande underhållsplan. Projektet Jungfrun 7 inleddes under 2021. Projektet beräknas färdigställas under början av 2023. Bland övriga underhållsåtgärder kan nämnas upprustning av fasader på tre fastigheter i centrala Kalix. Byte av ventilation på tre områden i Kalix samt utbyte av värmesystem i kvarteret Tor. Vidare har ny värmeväxlare installerats i bostadsområdena på Näsbyn. Värme och ventilation är satsningar som följer målet inom Klimatinitiativet. Under 2022 drabbades fastigheten Värdshuset 3 av en brand. Arbetet med att sanera och återställa fastigheten färdigställs 2023.

Viktiga händelser efter räkenskapsårets utgång: -

Väsentliga personalförhållanden:

Antalet anställda uppgår till 18 personer varav 6 personer är kvinnor. Genomsnittsåldern på de anställda är 46 (49) år och genomsnittlig anställningstid uppgår till 7 (7) år. Stiftelsen har avtal med Avonova Hälsa AB gällande företagshälsovårdstjänster. Alla anställda erbjuds subventionerad motion och friskvård i förebyggande syfte.

Årets resultat/ekonomi:

Den totala omsättningen har under året uppgått till 96 570 (94 674) tkr i koncernen och årets resultat uppgår till 3 270 (14 305) tkr i koncernen.

Affärs-/marknads-/finansrisker: – en analys av den ekonomiska utvecklingen i bolaget

År2023 kommer som det ser ut att innebära kostnadsökningar då nuvarande inflationsläge leder till prisökningar på flera poster. Främst kännbart för Stiftelsen Kalixbostäder är höjda taxor på uppvärmning och taxebundna kostnader, men även ökade finansiella kostnader. Uthyrningsläget är fortsatt bra med få vakanser och ingen förändring kan ses i dagsläget.

Investeringsredovisning – färdiga/pågående projekt:

Framtiden:

Stiftelsen Kalixbostäder fortsätter med renoveringen av det äldre beståndet. En del av lokalen på Torggården byggs om till kontorshotell med inflyttning första kvartalet 2023. Gällande ekonomiska utvecklingen för 2023 är att kostnaderna ökat mer än vanligt. Främst kännbart är höjda taxor på uppvärmning samt taxebundna kostnader men även ökade finansiella kostnader.

Ekonomisk redovisning

belopp i tkr	Årets utfall	Föregående års utfall
Intäkter	96 570	94 674
Kostnader inkl avskrivningar	-88 116	-76 139
Finansiella poster	-4 230	-522
Resultat efter finansiella poster	4 224	18 013

8 Kalix Nya Centrum KB

8.1 Kalix Nya Centrum KB

Ordförande: Jan Nilsson

VD: Christer Wallin

Styrelsen: Annika Andersson, Eva Stenberg-Sandlund, Jimmy Väyrynen, Niklas Johansson.

Suppleant: Susanne Andersson, Sara Cave

Allmänt om verksamheten:

Kalix Nya Centrum är en bolagsbildning som har till uppgift att verka publikt under benämning Galleria Kalix.

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga, förvalta och hyra ut lokaler för näringsverksamhet. Handel och andra näringar där kundbesök har stor frekvens är målgruppen av hyresgäster.

Bolagets ändamål är att på affärsmässiga grunder främja handel och näringsverksamhet i regionen och därigenom skapa förutsättningar för ett attraktivt handelscentrum i Kalix kommun. Målsättningen är att diversifiera hyresgäster så att utbudet av handel och andra erbjudanden i Gallerian känns ändamålsenligt för konsumenter.

Gallerian skall vara en naturlig mötesplats för Kalixborna och besökare i Kalix.

Ägarförhållandet i bolaget utgörs av komplementär Kalix Kommun, 95 % org.nummer 212000-2692. Kommanditdelägare är Kalix Industrihotell AB, 5 % org.nummer 556059-8285 med säte i Kalix.

Företaget har sitt säte i Kalix.

Året som gått/viktiga händelser:

Uthyrningsgraden av på affärslokaler var vid utgången av år 2022 97 %, för kontorslokaler samt garageplatser är uthyrningsgranden 100 %. Coronapandemin har starkt präglat verksamheten under de senaste åren. Under 2022 har den uthyrda ytan ökat med 11%, vilket har ökat omsättningen till ett bättre resultat än budgeterat. Bolagets kassa har också en positiv utveckling.

Viktiga händelser efter räkenskapsårets utgång:

Förhandlingar pågår med ev nya hyresgäster.

Väsentliga personalförhållanden:

Ingen anställd personal i bolaget.

Årets resultat/ekonomi:

Årets resultat -222 tkr i jämförelse med föregående år -638, ca 400 tkr bättre.

Förändringen beror till största delen av ökad uthyrning av lokalerna samt lite lägre kostnader. De finansiella kostnaderna har dock börjat att öka.

Affärs-/marknads-/finansrisker: – en analys av den ekonomiska utvecklingen i bolaget

Bolaget har en hög belåningsgrad, ingen amortering, det påverkar bolagets ekonomi negativt när räntorna höjs. Då bolagets skuldsättning är oförändrad under 2022 och förmodligen även i ett längre perspektiv är det viktigt att få full uthyrning av lokalerna i syfte att skapa större intäkter. Kostnader bedöms som svåra att påverka i nämnvärd omfattning. Det som kan påverka positivt är att få ner låneskulden.

Investeringsredovisning – färdiga/pågående projekt:

Inga pågående projekt.

Framtiden:

Räntan har ökat och kommer att öka för 2023 vilket påverkar resultatet med fler miljoner minus. Hyresintäkterna har ökat men räcker dock inte till för ökade kostnader samt räntan på den lånestock som bolaget har.

Resultaträkning VA-enheten 2022, belopp i tkr	Budget	Resultat	Återstår
Verksamhetens intäkter	46 886	44 068	2 818
Verksamhetens kostnader	-30 819	-30 593	-226
Avskrivningar	-10 976	-11 197	221
Verksamhetens nettokostnader	5 091	2 278	2 813
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter	0	112	-112
Finansiella kostnader	-11	-57	43
Internränta	-2 164	-2 333	169
Resultat efter finansiella poster	2 916	0	2 913
Extraordinära poster
Årets resultat	2 916	0	2 913

Belopp i mnkr	2023	2024	2025
Verksamhetens intäkter	431,4	431,4	431,4
Verksamhetens kostnader	-1 460,4	-1 493,6	-1 509,2
Pensionskostnader och PO-pålägg	-53,3	-58,7	-38,4
Avskrivningar	-63,4	-67,6	-68,8
Verksamhetens nettokostnader	-1 145,7	-1 188,5	-1 185,0

Budgetförändringar
Särskilda anslag återläggning	3,7	0,2	1,1
Särskilda anslag 2023–2025	-1,2	-1,1	-0,2
Löneökningar	-18,9	-21,8	-22,6
Övriga ramförändringar	-17,7	-1,0	0
Verksamhetsanpassningar	0	9,0	0
Verksamhetens intäkter	431,4	431,4	431,4
Verksamhetens kostnader efter budgetförändringar exkl avskr	-1 547,8	-1 567,0	-1 569,3
Verksamhetens nettokostnad inkl avskrivningar	-1 179,8	-1 203,2	-1 206,7

Skatter och statsbidrag	1 149,5	1 186,1	1 216,0
Kommunal fastighetsavgift	37,8	37,8	37,8
Summa skatter och statsbidrag	1 187,3	1 223,9	1 253,8

Finansnetto	-5,7	-11,4	-11,6
Årets resultat före extraordinära kostnader	1,8	9,3	35,5

Nettokostnadsandel, %	99,8	99,2	97,2

Belopp i tkr	Budget 2023	Investeringsplan 2024	Investeringsplan 2025
Investeringsram Samhällsbyggnadsnämnden	122,0	109,5	91,5
Investeringsram Utbildningsnämnden	5,0	5,0	5,0
Investeringsram Socialnämnden	3,0	3,0	3,0
Investeringsram Fritids- och kulturnämnden	3,85	11,45	7,75
Investeringsram Kommunstyrelsen	4,6	4,6	3,0
Summa kommunen exkl Vatten och Avlopp (VA)	138,45	133,55	110,25

Vatten och Avlopp (VA), extern finansiering	20,0	20,0	20,0
Renhållning, extern finansiering
Stadsnätet, extern finansiering
Summa kommunen inkl VA och renhållning, extern finansiering	158,45	153,55	130,25

	PÅGÅENDE INVESTERINGSPROJEKT
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i mnkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2022	Totalutgift	Budget 2022	Utfall 2022	Avvikelse
Kommunstyrelsen	2,69	0,13	2,69	2,50	1,1	1,40
Valnämnd
Utbildningsnämnden				1,37	0,27	1,10
Samhällsbyggnadsnämnden	359,57	213,73	366,97	195,50	100,28	95,22
varav VA	18,3	18,7	18,7	35,35	26,53	8,82
varav Tilläggsanslag för förvärv av mark/byggrätter, uppförande av bostadshus samt köp och utveckling av tomer för bostadshus	65,00	54,33	65,00	6,73	-3,88	10,61
varav Ram fastighet: större nyinvesteringar åren 2021-2023	157,05	71,96	157,0	32,38	23,04	9,34
varav Inköp av mark för industriområden	30,0	9,42	30,0	11,35	0,76	10,58
varav Vägar riktade medel	33,0	24,01	33,0	0,59	0,59	0,00
Jävsnämnd
Fritids- och kulturnämnden	2,45	2,12	2,26	0,80	0,12	0,68
Socialnämnden	1,42	0,41	1,42	1,42	0,41	1,01
Summa pågående projekt	366,13	216,39	373,34	201,59	102,18	99,41
SUMMA INVESTERINGSPROJEKT	372,78	223,38	380,33	223,09	123,61	99,48

	FINANSIELL LEASING
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i mnkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2022	Totalutgift	Budget 2022	Utfall 2022	Avvikelse
Bilar, transportmedel	32,0	5,3	5,3	32,0	2,12	29,88
Övriga fordon	0	0,18	0,18	0,0	0,18	-0,18
Inventarier	0	0,67	0,67	0,0	0,67	-0,67
Summa finansiell leasing	32,0	6,15	6,15	32,0	2,97	29,03

SUMMA INVESTERINGSPROJEKT INKL. FINANSIELL LEASING	404,78	229,53	386,48	255,09	126,58	128,51

	Kommunkoncern		Kommun
Övriga materiella anläggningstillgångar	2022	2021	2022	2021
Ingående anskaffningsvärde	61,0	42,6	6,9	31,2
Överfört från annan tillgång/omklassificering
Investeringar	59,1	70,5	42,2	23,3
Överfört till annan tillgång/omklassificering	-50,8	-52,1		-47,6
Utgående anskaffningsvärde	69,3	61,0	49,1	6,9

Person - Namn	Partibeteckning (Uppdrag)
Susanne Andersson Ordförande	S
Mikael Engren	S
Katarina Burman	V
Sven Nordlund	Mp
Anna-Lena Larsson	S
Erik Söderlund	S
Maud Lundbäck	S
Jimmy Väyrynen	M
Linus Häggström	M
Linda Frohm	M
Henrik Eriksson	C
Rickard Mohss	L
Susanne Darengren	Oberoende

Ordförande	Susanne Andersson
Kommundirektör	Maria Henriksson

Belopp i tkr
Årsbudget	82 502
Kapitalkostnader	5 987
Helårskostnader	89 477
Budgetavvikelse	-988

tkr	Årets utfall	Föregående års utfall
Intäkter	29 141	27 882
Kostnader inkl avskrivningar	-26 139	-26 189
Finansiella poster	-970	-616
Resultat efter finansiella poster	2 032	1 076

1.2.3.1 Riskbedömning

1.2.3.1.1 Borgensåtaganden

1.2.3.1.2 Valutarisk

1.2.3.2 Näringsliv och arbetsmarknad

1.2.3.3 Folkhälsa

1.2.3.4 Pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltning

1.2.3.5 Finansiell analys

1.2.3.5.1 Budgetförutsättningar

1.2.3.5.2 Årets resultat

1.2.3.5.2.1 Resultatutjämningsreserv

1.2.3.5.2.2 Var kommer pengarna ifrån?

1.2.3.5.2.3 Till vad används pengarna?

1.2.3.5.2.4 Driftredovisning

1.2.3.5.3 Skatteintäkter och bidrag

1.2.3.5.4 Nettokostnader inkl. finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag

1.2.3.5.5 Finansnetto

1.2.3.5.6 Likviditet

1.2.3.5.7 Kassaflöde

1.2.3.5.8 Leasing

1.2.3.5.9 Avsättning

1.2.3.5.10 Långfristiga skulder

1.2.3.5.11 Soliditet och skuldsättningsgrad

1.2.3.5.12 Investeringar

1.2.3.5.13 Vatten och avlopp

1.2.6.1 Målstyrning

1.2.6.1.1 Målstyrning

1.2.6.1.1.1 Övergripande målområde: Befolkning och demografi

1.2.6.1.1.2 Övergripande målområde: Hållbar plats

1.2.6.1.1.3 Övergripande målområde: Innovativa miljöer

1.2.6.2 God ekonomisk hushållning

1.2.6.2.1 Finansiella mål

1.2.6.2.2 Verksamhetsanknutna mål

1.2.6.3 Resultat och ekonomisk ställning

1.2.8.1 Personalredovisning

1.2.8.2 Frisknärvaro/Sjukfrånvaro

1.2.8.3 Jämställdhet

1.2.8.4 Personalkostnader

1.2.8.5 Pensionsavgångar

2.1.1.1 Överförmyndarens verksamhet 2022

2.1.4.1 Övergripande målområde: Befolkning och demografi

2.1.4.2 Övergripande målområde: Hållbar plats

2.1.4.3 Övergripande målområde: Innovativa miljöer

3.1.4.1 Övergripande målområde: Befolkning och demografi

3.1.4.2 Övergripande målområde: Hållbar plats

3.1.4.3 Övergripande målområde: Innovativa miljöer

4.1.4.1 Övergripande målområde: Befolkning och demografi

4.1.4.2 Övergripande målområde: Hållbar plats

4.1.4.3 Övergripande målområde: Innovativa miljöer

5.1.4.1 Övergripande målområde: Befolkning och demografi

5.1.4.2 Övergripande målområde: Hållbar plats

5.1.4.3 Övergripande målområde: Innovativa miljöer

6.1.4.1 Övergripande målområde: Befolkning och demografi

6.1.4.2 Övergripande målområde: Hållbar plats

6.1.4.3 Övergripande målområde: Innovativa miljöer